När filosofi blir vetenskap

Dottern, som börjat på femte klass, kom hem med en historiebok. Hennes första. Jag bläddrade lite i den, och döm om min förvåning när jag hittade ett kapitel som hade rubriken "håriga förfäder". Eller så inte. Nå, hur som helst, i detta kapitel basunerades, helt ogenerat och fullständigt reflexionslöst, ut att människan har utvecklats från aporna och att våra förfäder således var håriga. Det samma påstås, givetvis, också i de böcker eleverna läser i en del andra ämnen, speciellt förstås då i biologi. Evolutionen betraktas som en självklar sanning som inte behöver, kan eller ens får ifrågasättas.

Det är intressant att det kan bli på detta sätt. Det som började som en alternativ filosofisk förklaring på livets uppkomst och framväxt har i dag blivit rumsren vetenskap som inte behöver förklaras och ledas i bevis. Det bara är så här det har gått till. Och detta ska alla läsa om och lära sig. Eller om man vill vara lite elak: Denna hjärntvätt ska alla gå igenom. Behöver jag säga att dottern fick en genomgång av en alternativ förklaring här hemma?

De flesta av oss tror att evolutionismen (som jag föredrar att kalla den för att framhäva de filosofiska dragen) började med Charles Darwins böcker och hans "upptäckter" när han studerade mikroevolutionen hos finkar på Galapagos. Så är det ändå inte. Redan långt före Darwin fanns det tankar om att livet hade utvecklats – i motsats till att det hade skapats. Detta sätt att betrakta livet byggde inte på några vetenskapliga fynd utan var ren och skär filosofi. Denna filosofi hade vuxit fram ur ett behov att förklara livets ursprung och uppkomst utan en Skapare. Människan ville lösgöra sig från den bundenhet som existensen av en Skapare ansågs innebära, och då behövdes en alternativ förklaring.

Filosofin kom således före vetenskapen. När Charles Darwin trädde in på scenen fanns det alltså en beställning att kläda den redan existerande filosofin i vetenskapliga kläder, och här kom Darwins "upptäckter" väl till pass. Darwin anammade den filosofi som hade börjat gripa omkring sig och gav den vetenskaplig vederhäftighet genom att tolka de fynd han gjorde på Galapagos i enlighet med denna filosofi. Således blev den redan existerande filosofin i Darwins tolkningar vetenskap. Och resten är historia. En oerhört dyster och mörk sådan, men dock. Men som Lenin konstaterade, ska man ljuga ska man göra det stort. Då går människorna på det.

Det är ändå förbluffande hur detta bedrägeri ändå har kunnat svepa över världen och lura så gott som alla. Detta speciellt som det inte finns några arkeologiska/paleontologiska  bevis för att denna utveckling verkligen har ägt rum. Darwin beklagade på sin tid den totala frånvaron av övergångsfossil, men konstaterade att dessa nog kommer att hittas när åren går och utgrävningar hinner göras. Problemet är att trots att åren har gått och utgrävningar har gjorts fortfarande inga sådana övergångsfossil har kunnat frambringas. I normala fall skulle detta förstås ha inneburit dödsstöten för hela evolutionsteorin, men eftersom evolutionismen har blivit en sanning som inte kan ifrågasättas och detta således inte får ske har inte ens den totala frånvaron av bevis kunnat rubba denna allt förklarande filosofi. Evolutionismen har blivit så viktig att den helt enkelt inte får vara felaktig. Så kan det gå när filosofin blir vetenskap, och denna "vetenskap" i sin tur får drag av filosofi.