Fascism som fascism

Är man en fascist om man uttrycker sig som en sådan? Låter frågan konstig? Det är den faktiskt inte. Jag har en längre tid försökt argumentera för en mera realistisk höger/vänster-skala inom politiken, något likt den skala som André Juthe presenterar i sin artikel på morgonbladet.se. Vanligen placerar man kommunismen längst till vänster och fascismen längst till höger, men en sådan skala har flera svagheter. Extremhögern och extremvänstern är, för att nämna en, inte varandras motsatser utan långt likadana när det kommer till praktiken. Båda ideologierna är t.ex. fiender till de friheter som vi i väst idag tar mer eller mindre för givna.

I en av dagens nyheter berättas det om en sluten MV-grupp på facebook där det har framförts åsikter som är klart fascistiska. Bland annat har det talats om inrättande av koncentrationsläger för asylsökande och där har också önskats livet ur bl.a. Anne Berner och Tarja Halonen. Internering och mord, alltså. Det är grova saker som har skrivits i denna FB-grupp, och i nyhetsartiklarna som har skrivits om denna grupp har domen, med rätta, varit hård. Liksom i kommentarfälten under artiklarna. Rätt så. Fascismen ska avslöjas, bemötas och fördömas.

Men hur är det då med extremvänstern och dess avknoppningar? Finns det någon som lyfter fram dess hot mot friheterna, som varnar, avslöjar, bemöter och fördömer? Hur är det med vår media. Någon som ställer upp på detta?

Nej. Den frågan bemöts med tystnad. Varför? Jo för att vår media idag långt ÄR vänster. Extremvänster, till och med i vissa fall. I lördagens Nyhetsmorgon i Sveriges TV4 satt några inbjudna gäster i en soffa och diskuterade aktuella händelser med programledaren. Abortmotståndet kom upp, och en av gästerna, Cissi Wallin, frågade om de som idag motsätter sig abort inte kunde aborteras retroaktivt. En annan av gästerna, Ann Söderlund, tyckte att detta var en bra idé och menade att abortmotståndarna borde låsas in. Internering och mord, alltså. I TV-soffan i Sveriges TV4. Extremvänstern har talat. I etablerad nyhetsmedia och t.o.m. med medias röst. Se där varför media inte vill, eller ens kan, avslöja, bemöta och fördöma extremvänstern. Man granskar inte sig själv, och man skjuter inte sig själv i benet. Det är bara så det fungerar.

Så, hur är det? Är man fascist om man uttrycker sig som en sådan? Med bakgrund i det ovan sagda är frågan definitivt befogad. Och märk väl: Nu ställer jag alltså bara frågan. Jag går inte in på vilka följder det kan få, och får, när vi på detta sätt tillåter att man öppet diskuterar mord på och internering av meningsmotståndare. Det är bra att det blir en kraftig reaktion när extremhögern gör detta – också när det sker i en sluten facebookgrupp. Men borde vi inte inse att det samma, i rimlighetens namn, också måste gälla när extremvänstern gör precis samma sak. I ett för alla öppet forum, dessutom. Eller är det faktiskt så att det redan idag är skillnad på mordhot och mordhot, tal om frihetsberövande och tal om frihetsberövande? Beroende alltså på vilka åsikter man har. Om det är så, ja, då har vi nog hamnat väldigt långt ute på oerhört tunn is.