tisdag 10 januari 2017

Om Evangeliet och om korset


Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken. (Rom. 1:16)

I början av romarbrevet gör Paulus klart för sina läsare vad brevet kommer att handla om. Det är evangeliet om syndernas förlåtelse och syndarnas rättfärdiggörelse som är Paulus budskap. Redan då fann Paulus det nödvändigt att komma med det påpekandet som han inleder den sextonde versen med, nämligen detta att han inte skäms för evangeliet. Detta finns det ännu mera anledning för oss, som lever som kristna i denna sena tid, att instämma i och poängtera. Alltså att inte heller vi skäms för evangeliet. Likaså kan det vara bra att påminna oss om att vi inte heller ska skämmas för de budbärare som bär fram detta evangelium. Bibeln, först och främst, men också alla de förkunnare som, börjandes med Paulus och hans samtida, har förkunnat ett klart och tydligt evangelium.

Evangeliet, liksom evangeliets förkunnare, har nämligen alltid varit måltavla för kritik från sådana som inte har ögon att se med. Antingen för att de (ännu) inte har fått sådana ögon, eller så för att de genom sin förnekelse har berövat sig själva dessa ögon. Dessa kritiker har alltid funnits, och även om deras kritik kan ha sett lite olika ut genom historien är det intressant att konstatera att det här inte handlar om några krutuppfinnare precis. Det är samma ihåliga argument, med vissa små variationer, som återkommer genom århundradena. Kritikernas blindhet gör det samtidigt omöjligt för dem att inse att de rätta svaren på den kritik de framför har getts gång på gång.

Ta till exempel det så kallade teodicé-problemet som får alla kristendomens fiender och kritiker att hoppa jämfota av glädje. (Också här på denna blogg.) Det kritikerna inte inser är att det är DE som gör detta med Guds allmakt och mänsklighetens lidande till ett problem. Det är för DEM som detta är ett problem. För oss som känner Herren och som har fått en viss insyn i det som Paulus gång efter annan talar om som Guds/Kristi/Evangeliets hemlighet är detta inget problem. Teodicén blir ett problem bara om och när man vill att det ska vara det. Och för många av kristendomens kritiker är denna vilja mycket het och intensiv. Men om man närmar sig frågan om lidandet och Guds allmakt genom evangeliet, via korset, löser sig knutarna. Den som inte känner Guds hemlighet, evangeliet, kan inte förstå detta, men faktum är att Guds svar på lidandets problem är inget mindre än Kristi kors. Detta kan man svårligen förstå och ta till sig genom att fördjupa sig i filosofi eller genom att debattera, utan det är när man böjer sig vid korsets fot som man får nycklarna som kan lösa upp också denna knut.

Korset är symbolen för evangeliet, ja inte bara symbolen utan korset är själva det tortyrredskap som möjliggör att det överhuvudtaget finns något evangelium. Så när uppmaningen lyder att inte skämmas för evangeliet är detta samtidigt en uppmaning att inte skämmas för korset. Uttryckligen att inte skämmas för Kristi kors. Det är annars intressant med korset och det som korset står för - alltså försoningen. Kristendomens fiender är också korsets fiender. Detta för att de inte kan förstå och ta till sig detta vad korset innebär och står för, alltså nåden. De kan inte begripa varför Jesus måste dö, och de kan inte heller begripa varför denna död är en så viktig del i, ja själva centrum av, Guds försoningsverk. Paulus sammanfattar detta genom att tala om "korsets dårskap". För världen, för de som inte ser och förstår, blir korset en dårskap. Men för oss som har fått nåd till att se och förstå är korset det käraste som finns. En Guds kraft till frälsning för den som inte kunde frälsa sig själv.

Det finns många som vill få oss att skämmas för korset, för evangeliet. Som anser att vi borde förstå att skämmas. Också här på denna blogg kan man se och läsa deras skriverier i en del kommentarer. Frukten av andligt blinda människors förmörkade sinne. Så till sist vill jag rikta en uppmaning till dig som läser denna blogg: Försök att inte bli arg om och när du läser det de skriver, utan låt dig i stället röras av deras vilsenhet och låt denna rörelse ge upphov till böner för deras frälsning. Det brukar sägas att det inte finns några omöjliga fall. Vissa gånger tvivlar jag på detta påstående, men vi får tro att det ändå stämmer. Att det FÖR GUD inte finns några omöjliga fall.

44 kommentarer:

  1. ”Evangeliet, liksom evangeliets förkunnare, har nämligen alltid varit måltavla för kritik från sådana som inte har ögon att se med. Antingen för att de (ännu) inte har fått sådana ögon, eller så för att de genom sin förnekelse har berövat sig själva dessa ögon … Det är samma ihåliga argument, med vissa små variationer, som återkommer genom århundradena. Kritikernas blindhet gör det samtidigt omöjligt för dem att inse att de rätta svaren på den kritik de framför har getts gång på gång.


    Bäste herr Nyman. Jag förvånas något att du tar till ad novitatem argumentationsfelet – du menar väl inte att ett påståendes eller en kritiks sanningshalt minskar ju äldre detta är? I så fall borde vi också göra oss av med kristendomen, eftersom den är så gammal. Även om teodicéproblemet är gammalt och utnött, är det mycket slagkraftigt mot de härskande monoteistiska religionerna idag. Man måste dock vara något bevandrad i den mest grundläggande logiken innan man uppfattar dess destruktiva kraft gentemot kristendomen (och islam).

    Jag förvånas också av dina ytliga motargument. Du, liksom andra teologer med bristande argumentationsförmåga (eftersom det inte finns några hållbara sakargument att föra fram från de kristnas sida), attackerar de som förnuftigt nog inte tror på det synnerligen lösa påståendet att en man dog och flög upp till himlarna (löstes hans molekyler upp där i skyarna, eller hur gick det riktigt till?), genom att kalla dem för ”blinda” och dylikt. Du attackerar således personen, istället för det argument som förs fram. Kristendomen, islam och andra sekter har denna mindre smickrande benägenhet. De religiösa ”kärleksfulla” människorna hotar med helvete, sjukdom, olycka och andra hemskheter när religionskritiker för fram förnuftig och väl grundad kritik mot de religiösa fantasierna.

    ”Ta till exempel det så kallade teodicéproblemet som får alla kristendomens fiender och kritiker att hoppa jämfota av glädje … Det kritikerna inte inser är att det är DE som gör detta med Guds allmakt och mänsklighetens lidande till ett problem. Det är för DEM som detta är ett problem. För oss som känner Herren och som har fått en viss insyn i det som Paulus gång efter annan talar om som Guds/Kristi/Evangeliets hemlighet är detta inget problem. Teodicén blir ett problem bara om och när man vill att det ska vara det.”

    Nej. Teodicéproblemet är kristendomens problem. Problemet uppkommer enbart när vi antar att kristendomen är sann. Först då uppkommer problemet. Det är också detta som är styrkan i problemet – kristendomens grundläggande antaganden om en god, allsmäktig och allvetande Gud leder till en logisk motsägelse. För att inse detta, måste man naturligtvis veta vad logik är för något. Jag är inte så säker på att Kristian vet detta.

    SvaraRadera
  2. (forts.)

    ”Men om man närmar sig frågan om lidandet och Guds allmakt genom evangeliet, via korset, löser sig knutarna. Den som inte känner Guds hemlighet, evangeliet, kan inte förstå detta, men faktum är att Guds svar på lidandets problem är inget mindre än Kristi kors. Detta kan man svårligen förstå och ta till sig genom att fördjupa sig i filosofi eller genom att debattera, utan det är när man böjer sig vid korsets fot som man får nycklarna som kan lösa upp också denna knut.”

    Du talar igen mycket flummigt, vilket naturligtvis är föredömligt när du åtar dig rollen som teolog. Ju mer flum desto bättre teologi. Jag brukar kalla teologi för flummologi.

    Låt oss ta på oss förnuftets klara glasögon och försöka rengöra det smutsiga argument som du nyss presenterat för oss. Vad är evangeliet? Denna vers kanske sammanfattar evangeliet på ett mycket bra sätt:

    ”Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom skall icke förgås, utan hava evigt liv.” (Joh. 3:16)

    Vi kan alltså slå fast att Gud älskar världen. Varför måste då Gud utge sin enfödde Son? (Hur kan Gud ha en Son, och vad innebär detta? Är Sonen och Gud samma person, eller skilda personer? Är ett lika med två, eller är två lika med ett? Ännu ett ”mysterium” inom flummologin, som uppkommer när vi använder orden på fel sätt.) Svaret på denna ytterst viktiga fråga hittas i följande vers:

    ”Och såsom i Adam alla dö, så skola ock i Kristus alla göras levande.” (1 Kor. 15:22)

    Det är alltså på grund av Adam som Gud måste utge sin enfödde Son. Men varför?

    Så tog nu HERREN Gud mannen och satte honom i Edens lustgård, till att bruka och bevara den. 
    Och HERREN Gud bjöd mannen och sade: "Av alla andra träd i lustgården må du fritt äta, 
    men av kunskapens träd på gott och ont skall du icke äta, ty när du äter därav, skall du döden dö."  (1 Mos 2:15-17)

    Vem skapade kunskapens träd på gott och ont? Gud måste ha placerat detta träd i Edens lustgård. Levde alltså Adam och Eva det goda, perfekta livet i Edens lustgård? Valde Gud att förstöra denna idyll med att placera ett ynka träd i denna trädgård? Numera vet vi naturligtvis att Adam och Eva aldrig existerat. Människans tidigaste förfäder utvecklades någonstans i södra eller östra Afrika för 6-7 miljoner år sedan, och emigrerade mycket senare från Afrika till Europa och Asien. Åt Adam av den förbjudna frukten? Ja, det gjorde han, men först efter att ha frestats av kvinnan, varför kristendomen, likt många andra religioner, skuldbelägger kvinnorna för ett brott som aldrig begåtts. Därför måste kvinnan tiga i församlingen, enligt Paulus. Därför måste mannen vara huvudet i familjen, enligt Paulus. Denna kvinnoförnedrande inställning baseras på rena rama sagor. Nu kanske någon inser varför vi bör basera våra värderingar på fakta, och inte på påhittade sagor? Låt oss läsa vidare i Första Moseboken:

    SvaraRadera
  3. (forts.)

    Men ormen var listigare än alla andra markens djur som HERREN Gud hade gjort; och han sade till kvinnan: "Skulle då Gud hava sagt: 'I skolen icke äta av något träd i lustgården’?" (1 Mos 3:1)

    Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av, och att det var en lust för ögonen, och att det var ett ljuvligt träd, eftersom man därav fick förstånd, och hon tog av dess frukt och åt; och hon gav jämväl åt sin man, som var med henne, och han åt. (1 Mos 3:6)

    Märk att Gud förmodligen skapade ormen, eller Satan. Gud planterade således trädet med den förbjudna frukten, och skapade dessutom en listig orm som kunde övertala Eva att äta av frukten. Vem som helst ser att detta är ett recept på en ofrånkomlig katastrof. Om Gud verkligen älskar världen visar han detta på ett ytterst märkligt sätt. Om Gud är allsmäktig och allvetande, måste han ha orsakat, velat och tillåtit allt detta. Gud orsakade alltså syndafallet. Det är väl inte Evas fel att hon råkade träffa ormen i paradiset? Eller är det ormens fel att han existerar? Syndafallet är Guds påhitt. Dessutom är det Guds påhitt att detta ”syndafall” är hela mänsklighetens fel, inte bara Evas eller Adams. Således är det nyfödda barnet lika skyldigt som Eva eller Adam inför Gud, utan att ens ha tagit sitt första andetag. Vi är således skyldiga inför Gud, inte för att vi på riktigt är skyldiga, utan för att Gud har bestämt att vi skall vara skyldiga inför honom. Vilken kärleksfull Gud! Detta är ett annat exempel på varför kristendomen i grunden är omoralisk.

    Vad behöver vi nu då alltså evangeliet till? Eftersom vi är skyldiga inför Gud, innan vi föddes och p.g.a. Guds beslut, måste en totalt oskyldig människa torteras till döden (Jesu offer). En oskyldig offras således för många skyldiga. För det första är detta en ytterst motbjudande tanke. En oskyldig bör aldrig någonsin offras för en enda skyldig människas brott. En oskyldig bör aldrig någonsin få ett straff – detta är definitionen på rättvisa. Gud är således orättvis, om han straffar en oskyldig. För det andra blir det hela helt obegripligt om vi antar, vilket dagens kristendomen gör, att Jesus är Gud. Gud offrar alltså sig själv, till sig själv, för ett syndafall som han själv ställt till med?

    SvaraRadera
  4. (forts.)

    ”Det brukar sägas att det inte finns några omöjliga fall. Vissa gånger tvivlar jag på detta påstående, men vi får tro att det ändå stämmer. Att det FÖR GUD inte finns några omöjliga fall.”

    Om Gud är allsmäktig och allvetande, orsakade han dessa ”omöjliga fall”. Gud vill att en del av hans skapelse inte skall tro på honom. Gud är orsaken otron lika mycket som tron. Gud vill att en del inte skall frälsas. Varför be för att andra skall frälsas? Har inte Gud redan bestämt vilka som skall frälsas och vem som inte skall frälsas? Varför be överhuvudtaget? Bönen har ingen inverkan på Gud. Gud vet redan alla böner. Gud är orsaken till alla böner. Gud är orsaken till allt – alla klagorop, alla dödsböner, allt lidande, all förtvivlan, ja precis allting. Detta är problemet i kristendomen. Den vill dela in världen i ”gott” och ”ont”, samtidigt som deras Gud är allsmäktig, varför han måste vara upphovet till både det onda och det goda samtidigt. Vi människor beklagar oss över mycket ont i världen, och med all rätt. Men om Gud är allsmäktig och existerar, vad har vi då för orsak att klaga över hur världen ser ut eller fungerar? Går allt inte enligt Guds planer? Kan Gud överraskas? Att miljontals barn dör årligen, utan någon orsak i de mest smärtsamma sjukdomar måste väl vara helt enligt Guds planer? Att människor mördar, torterar, våldtar och skändar varandra är väl helt enligt Guds planer? Att de mest fruktansvärda öden drabbar de mest godhjärtade personerna är väl helt enligt Guds planer? Man kan naturligtvis stoppa fingrarna i öronen och täcka för ögonen och ”böja sig vid korsets fot” och ignorera allt detta. De som lider behöver inte Jesus. De behöver sjukvård, kärlek och omtanke i denna världen. Vi måste ta hand om varandra i denna världen, inte i nästa. För att kunna erbjuda sjukvård, kärlek och omtanke behöver vi kunskap och empati. Religionen erbjuder varken kunskap eller empati. Religionen motverkar kunskapen och begränsar empatin till de som tror på samma gud eller gudar. Vi har inget behov av religionen.

    Humanisten

    SvaraRadera
  5. Och Humanisten fortsätter att skriva sagor... Gud orsakade nog inte något syndafall, däremot gav Han ett löfte om räddning från följderna som sedermera uppfylldes i Kristus ! Det är nu en gång för alla så att Gud inte på några villkor kan acceptera ngt orent och syndigt i sin himmel och utan Kristus vore vi alla dömda till evig förtappelse (Den som inte tror är redan dömd)! För den som lider av sina begågna brott och skulder samt underlåtenhet gentemot sina medmänniskor under detta jordeliv hjälper ingen "sjukvård, kärlek och omtanke i denna världen" ! Då är det väldigt avlösande och befriande att få höra om Jesus som tog på sig våra skulder så att vi kan gå fria ! Denna ofattbara nåd skänktes oss i dopets stund när Gud själv tog oss till sina barn och kallade oss vid namn samt tecknade oss med korsets tecken i pannan och på vårt bröst ! Varför ödsla spaltmetrar efter spaltmetrar på en massa svammel när det kan sägas såhär kort ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. ”Gud orsakade nog inte något syndafall, däremot gav Han ett löfte om räddning från följderna som sedermera uppfylldes i Kristus!”

      Om Gud är allsmäktig måste han vara orsaken till allting, inklusive syndafallet. Eller är Gud inte orsaken till allting? Är Gud inte allsmäktig? Vad räddas vi ifrån egentligen? Är det inte Gud som både straffar och räddar oss? Gud slänger oss alltså först överbord, varefter han kastar livbojen till oss?

      ”För den som lider av sina begågna [sic] brott och skulder samt underlåtenhet gentemot sina medmänniskor under detta jordeliv hjälper ingen ’sjukvård, kärlek och omtanke i denna världen’! Då är det väldigt avlösande och befriande att få höra om Jesus som tog på sig våra skulder så att vi kan gå fria!”

      Detta bekräftar enbart vad jag tidigare sagt – att kristendomen enbart är ett slags önsketänkande som möjligen kan dämpa vissa skuldkänslor. Märk att detta i själva verket är en mycket självisk moralfilosofi. Om man verkligen lider av skuldkänslor eller känner att man gjort orätt, bör man ta upp detta med den berörda parten och be om förlåtelse till den drabbade. Att be om förlåtelse till en fantasifigur hjälper inte någon, förutom förövaren som möjligtvis kan lindra sina skuldkänslor. Det är väl inte brottslingen som behöver kärlek, utan brottsoffret.

      Vad är det dessutom som vi går fria ifrån? Menar du att det är rättvist att en brottsling går fri från sitt straff? Vi ser här den kristna, ”ödmjuka”, men i själva verket ytterst egocentriska föreställningen om att allting handlar om ens egen frälsning. En vanlig fråga är vad de kristna skulle göra om Gud inte erbjöd någon belöning efter döden. Skulle de då fortfarande tro och prisa Gud? Är inte detta med löftet och frälsningen enbart en muta för att bete sig gott i denna världen? Inte är vi väl goda människor och strävar efter att utföra goda handlingar eftersom vi väntar oss att bli belönade efter döden? Då är väl inte den goda handlingen god längre, utan enbart en självisk investering?

      Orsaken till att kristendomen alls lever vidare i dagens värld är just detta att den ger tröst och glädje åt vissa människor. De har all rätt att tro på kristendomen. De har all rätt att finna tröst i kristendomen. Men detta gör inte kristendomen sann. Att tro på något som ger en tröst och glädje betyder inte att detta är sant.

      Humanisten

      Radera
    2. Tackar Humanisten för de sakliga och träffande kommentarerna.
      "Att tro på något som ger en tröst och glädje betyder inte att detta är sant."
      Så sant som det är sagt. Att barn tror på jultomten ger dem stor glädje, kanske rentav också tröst. Den glädjen unnar vi väl dem visst? Men gör det jultomten verklig?
      Var och en får dra sin egen slutsats.

      Radera
  6. Humanisten. Jag får tacka dig för att du visar att jag har rätt i det jag skriver! Du klarar knappast av att inse detta heller, men hela din långa radiramsa gör faktiskt just det. Jag ids inte kommentera desto mera dina utdunstningar, men dina kommentarer börjar med att du läser fel innantill, och på samma sätt fortsätter det rakt igenom.

    "Jag förvånas något att du tar till ad novitatem argumentationsfelet – du menar väl inte att ett påståendes eller en kritiks sanningshalt minskar ju äldre detta är?"

    Detta är inte vad jag har sagt. Det jag sade var detta: Kritikernas blindhet gör det samtidigt omöjligt för dem att inse att de rätta svaren på den kritik de framför har getts gång på gång. Det är alltså INTE åldern på kritiken som är problemet, utan problemet är oförmågan att inse att kritiken har fått svar. Gång på gång på gång på gång på gång...

    SvaraRadera
  7. Hörru, humanisten! Den Judisk-Kristna Tron eller förhållandet till Gud i JESU KRISTI TRO är EN UPPENBARELSE.
    Från släkte till släkte predikade man I HERRENS NAMN sedan man var utestängd från Paradiset.
    FRÅN SLÄKTE TILL SLÄKTE berättade Israels och Juda Barn om UPPENBARELSEN VID SINAIS BERG (den syn Alla av dem såg var så Förskräckande att t o m Moses var förskräckt och bävade) och OM UTTÅGET UR EGYPTEN.
    För profeterna och lärjungarna och dem som trodde UPENBARADE HERREN sedermera sitt ORD, SIN VILJA och FRÄLSNINGENS GLADA BUDSKAP samt vidare GENOM DEN HELIGA SKRIFT:BIBLIA OCH SIN ANDE!
    Därför, du humanist, du har en inhuman attityd och en materialistisk attityd och ett av Djävulens avundsjuka maktbegär förgiftat sinne för till humanitet hör vördanden för Gud som Är LIVET. (Vägen och Sanningen)
    Ty, Religion som bäst; ett gottförhållande mellan Gud och människan genom Tron och Gudsvisdomens kunskap och Kärlek till människans och Skapelsens bästa Genom Jesus Kristus Herren;DET är SANN humanitet men det står djävulen inte ut med , han som vill sätt sig i Guds ställe och Komma med Otrogen Kärlek och Kärlekslös Tro. Bättre en varning av rent hjärta förbunden med Herrens Ord än självupphöjande gudsförnekande "kärlek": (variant på Vishetens Ord)
    De som vandrar i Rätt tro behöver inte ens bemöta dina anklagelser humanisten.
    Av Nåd I Jesu Namn befriade Tror de på Den som Gud I Ande och Sanning Uppenbarat för dem Nämligen Jesus Kristus;Synderns Förlåtelse.
    Och de tar, Vill Gud, när de har tid och möjlighet itu med att reda upp vad de eventuellt brutit mot medmänniskorna.

    Sidu den onde vill ta Guds plats bland alla folk för att dölja var källan till allt Gott Finns.
    Du, Humanisten. Fridens Väg föraktar Du och försmädar. Det vore bättre för dig att jag med en mjukpärmad bibel skull slå dig i Huvudet (parat med milda förmaningar) än att Guds Heligaste vrede skulle drabba dig som den drabbade Holofernes som trädde upp mot det Allra Heligaste. Svinaktigheter är detta du humanist som du bjuder på. Nog försökte ock grekerna i antiken tvinga Judarna att äta svinkött och offra främmande offer. Så gör du också på ditt sätt när du talar om logik och förnuft. Du vet nog att natsister och kommunister måste skada Judisk-kristna för att bevisa kraften hos sådana läror som du har, hur myki humanist du än kallar dig. säger Ulrik Torsten Nils

    SvaraRadera
  8. Det som är farligast med humanismens lära att är att den utmynnar i materialism. Som under naziväldet och kommunismväldet och med det "moderna klustret " av Inhuman och mot Guds ordning stridande syndighet materiell utmaning som så småningom leder till att "jämlik rättighet till delaktighet i samhällslivet och jordens håvor kan hindras för många grupper" genom att superinhumana djävulsattityden i auktoritära staten försöker hindra och binda Friheten och binder tillgången till det ena som det andra till att man måste märka sig med en människas tal(=människans tal) i samarbete(på Handen) eller åsiktsmedgivande(på Pannan) och vara med på ett sätt som Strider mot Bibelns Tro. Därför skall vi kristna starkt styrka oss i Kristi Frihet och Bön och befrukta varandra med all Guds Översvinnliga Styrka och Visdom på alla sätt som Kristian och alla andra Kristna så att den världsandan inte kommer åt driva oss in i hörnet(koncentrationsläger eller omskolningsläger som Maos grymma drängar sade) ty det gagnar ännu inte Kristi Sak hoppas jag men VILL PÅpeka faran om så endast jag själv sku behöva varning och undervisning här. Sade ju också farisseerna: Giv Gud Äran, fast deras hjärta och hjärning inte var Rätt inför Gud. Herre låt oss leva i Din TRO i Jesu Kristi Nåd och Beskydd. ulrik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Humanisten,
      "När hjärtat vill bli bedraget,ställer förnuftet upp på det"!En anonym kommentar på en annan tråd på bloggen,beklagar sej över att "nivån är låg på kommentarerna".Din senaste (över-)långa drapa vill jag hänföra till "låg nivå",träffar bara dej själv och avslöjar hur din kristendomskritik är utan substans.
      Hade en bekant affärsman(i övrigt framgångsrik)kunde ibland i sämre stunder (ödmjukt)säja,"att han inte hade något i affärsvärlden att göra".Vill påstå att du som flummosof och kristendomskritiker inte har mycket att tillföra,det som du tror du gör i din "förnuftiga och logiska"kristendomskritik.
      Du kallar dej "Humanisten",tror inte du skulle få godkänt av Humanisternas ordförande Christer Sturmark i din rabiata,vulgära kritik av kristen tro.
      Du kunde ex. titta på Yuotube Vad skall man tro på?Debatt mellan Stefan Gustavsson och Christer Sturmark.Kan ev.vara lärorikt!

      Radera
  9. Kristian (och andra) kommer fortfarande med personangrepp, och presenterar inga sakargument. Kristian menar att kritiken mot kristendomen har fått svar – gång på gång. Inom den akademiska världen förblir dock teodicéproblemet olöst.

    Ole. Jag har faktiskt sett debatten du nämner på YouTube. Jag har också läst Stefan Gustavssons bok ”Kristen på goda grunder”. Denna bok är säkert övertygande för redan kristna personer. Den är väl värd en läsning, men den gör ett antal felslut och drar ibland förhastade slutsatser (vilket jag dessvärre inte har tid eller ork att gå in på nu). Hursomhelst läser jag inte enbart kristen litteratur. Jag läser också litteratur som kritiserar de påståenden som Gustavsson och många andra för fram i sina apologetiska böcker (en särskilt slingrig apologet är William Lane Craig). Det är väl så, att man måste granska ett påstående från så många vinklar som möjligt, och höra alla argument, innan man kan dra några slutsatser. Man bör alltså bekanta sig både med kristendomen, men även kristendomskritiken. När jag gjort detta (både ur ett filosofiskt, naturvetenskapligt, historiskt och psykologiskt perspektiv) har jag kommit fram till att det inte finns några som helst orsaker till att tro att kristendomen är sann.

    Kristian har dock tidigare sagt att han inte bryr sig om att läsa litteratur från kristendomskritiker. De som kritiserar kristendomen är per automatik ”blinda” eller ”fallna”. Kristian vet alltså redan att han har sanningen på sin sida, utan att ens ta reda på motsidans argument. Detta är en av anledningarna till varför religionen är så farlig.

    Humanisten

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bäste humanist! Det att du skriver att "Inom den akademiska världen förblir dock teodicéproblemet olöst" visar att du inte ens har någon vilja att förstå. Alternativt så förstår du inte hur den akademiska världen fungerar.

      Angående det sista du skriver: Varför skulle man ösa ur grumliga brunnar när man har smakat det friska vattnet?

      Radera
    2. "Varför skulle man ösa ur grumliga brunnar när man har smakat det friska vattnet?"

      Hur vet man att man dricker det friskaste vattnet, utan att först ha druckit ur alla brunnar?

      Humanisten

      Radera
    3. Humanisten,
      Du underkänner kristna apologeter som Stefan Gustavsson,William Lane Craig m.fl."Boken Kristen på goda grunder,är säkert övertygande för redan kristna personer,men den gör ett antal felslut och förhastade slutsatser".Kan det kanske vara så att det är du som drar förhastade slutsatser och gör felslut i din ateism och kritik av den kristna tron,vore kanske skäl att tänka den tanken eftersom vi här talar om de stora existensiella livsfrågorna!!
      Den som har druckit ur usla brunnar,men funnit den friska källans vatten nöjer sig inte med något mindre!

      Radera
    4. @Humanisten, "Hur vet man att man dricker det friskaste vattnet, utan att först ha druckit ur alla brunnar?" Detta får mig att tänka på ett ordstäv som kanske inte till 100% går att tillämpa i detta fall, men ändå -"Billigt är bra men gratis är bäst" Är detta månne för dig den stora stötestenen, att det ges för intet utan egna ansträngningar och uppoffringar? Joh 4:10-14 "10 Jesus svarade henne: "Om du kände till Guds gåva och vem det är som ber dig: Ge mig lite att dricka, då skulle du ha bett honom, och han hade gett dig levande vatten[g]." 11 Hon sade: "Herre, du har ingen kruka och brunnen är djup. Så varifrån får du det levande vattnet? 12 Är du större än vår far Jakob? Han gav oss brunnen och drack ur den själv, likaså hans söner och hans boskap."

      13 Jesus svarade henne: "Den som dricker av det här vattnet blir törstig igen. 14 Men den som dricker av det vatten jag ger honom ska aldrig någonsin törsta. Det vatten jag ger blir en källa i honom med vatten som flödar fram till evigt liv." Ole träffar helt rätt!!! "Den som har druckit ur usla brunnar,men funnit den friska källans vatten nöjer sig inte med något mindre!" Visst vill vi alla göra rätt för oss men när det gäller det eviga livet är detta ingenting värt! Min exhustru svarde en gång kaxigt att hon själv står för sina gärningar då den dagen stundar...men då går det verkligen illa! kanske en liten påminnelse vore på plats? https://www.youtube.com/watch?v=XrLzYw6ULYw

      Radera
    5. https://www.youtube.com/watch?v=PsxjoZtwkeU som ett litet tillägg till föregående... Tårarna rinner, kan inte hjälpas... Som Kristian skrev tidigare, Herre kom! http://kristiannyman.blogspot.fi/2016/12/ankomst.html

      Radera
    6. ”Visst vill vi alla göra rätt för oss men när det gäller det eviga livet är detta ingenting värt! Min exhustru svarde en gång kaxigt att hon själv står för sina gärningar då den dagen stundar...men då går det verkligen illa!”

      ”Den dagen” kommer aldrig att inträffa. Det finns ingen som helst anledning att tro att någon ”domedag” överhuvudtaget kommer att äga rum (mänskligheten kommer dock troligtvis att dö ut någon gång, men när detta sker och hur är enbart spekulationer grundade på naturvetenskapliga grunder – den kristna apokalypsen är enbart en påhittad saga, likt många andra apokalyptiska myter). Jesu lärjungar och apostlar trodde att Jesus skulle komma tillbaka redan under deras livstid, eller åtminstone mycket snart. Det har nu gått tvåtusen år. Enligt Kristian lever vi nu i den ”sista tiden”. Det gjorde vi också enligt Luther, som levde för ungefär 500 år sedan – felmarginalen är ganska stor, med andra ord.

      Lägg även märke till den kristna ”ödmjukheten” gentemot din exhustru. Om jag förstår dig rätt menar du alltså att din exhustru kommer att åka till helvetet eftersom hon inte delar din syn på den kristna teologin om att nåden allena är vägen till paradiset? Jag antar att du naturligtvis kommer till paradiset eftersom du har den ”rätta tron”. Jag förstår att man kan hysa agg mot sin tidigare partner av olika anledningar, och vid ett flertal tillfällen kanske önska att han eller hon drog åt helskota. Men att tro att andra som inte delar ens metafysiska spekulationer förtjänar ett evigt straff, medan man själv har rätt till en evig belöning, är nog bland de vidrigaste inbillningarna kristendomen kan tuta i sin lätt lurade fårahjord.

      Vi har anledning att oroa oss för framtiden, särskilt nu med det rådande politiska läget i världen. Mänskligheten har ingen räddare i nöden. Liksom dinosaurierna utplånades, kan även mänskligheten utplånas. Vi måste alltså ta ansvar för vad vi gör. Klimatförändringarna är kanske ett av de större hoten just nu – enbart vi själva kan lösa problemet, om det nu fortfarande har en lösning.

      Det finns inga bevis för ett evigt liv, eller en evig förtappelse. Det finns alltså ingen anledning att tro på sagorna. I själva verket har vi starka skäl för att inte tro på Bibeln, eftersom den flera gånger visat sig innehålla falska påståenden (t.ex. skapelseberättelsen, syndafloden, Israels uttåg ur Egypten, och många, många fler händelser). Det finns lika mycket bevis för den kristna apokalypsen som det fanns bevis för att jorden skulle gå under år 2012 enligt Mayakalendern.

      Humanisten

      Radera
    7. Humanisten,
      "Det finns inga bevis för ett evigt liv,eller en evig förtappelse"osv.
      "Det är inte farligt att tro och ha fel,men det är en katastrof att inte tro och ha fel".
      (Blaise Pascal)

      Radera
    8. Åtminstone finns det ingen anledning att tro på dina sagor ! Angående Bibelns berättelser kommer, om inte dagligen, så åtminstone med jämna mellanrum vetenskapliga bevis! Mayakalendern kan vi bortse ifrån eftersom ingen utom Gud själv kan veta om när det är dags, inte ens Sonen! Du kommer igen med så många påståenden att man bara inte orkar bemöta dem alla... "Jag förstår att man kan hysa agg mot sin tidigare partner av olika anledningar" -Det är inte fråga om agg!, mera då besvikelse :( Du anklagar andra för att inte bemöta dina argument liksom endel av dina påhejare, men du bemötte inte heller min fråga om den stora stötestenen för dig är att det är gratis och för intet?

      Radera
  10. "Du anklagar andra för att inte bemöta dina argument liksom endel av dina påhejare, men du bemötte inte heller min fråga om den stora stötestenen för dig är att det är gratis och för intet?"

    Min stora "stötesten" är att det inte finns några som helst anledningar till att tro att kristendomen är sann. Det är oförnuftigt att tro på kristendomen, vilket Paulus också erkänner. Vi behöver inte kristendomen. Den är en gammal myt som inte har någon relevans längre (den är enbart relevant när man studerar historien).

    "Det som kan hävdas utan bevis kan avfärdas utan bevis."
    - Christopher Hitchens

    "Extraordinära påståenden kräver extraordinära bevis."
    - Carl Sagan

    Humanisten

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hördu humanisten! "Det är oförnuftigt att tro på kristendomen, vilket Paulus också erkänner."

      Du säger att du har läst på. Det kanske du har gjort, men om du avfärdar kristendomen efter en så slarvig läsning som du här ger uttryck för så blir det nog väldigt svårt att ta dig på något som helst allvar.

      Radera
  11. Det kommer liksom inga sakliga svar på Humanistens inlägg. Förutom "personanalyser" att vi alla lever i mörkret och inte förstår nånting eftersom vi inte är troende. Vad är det för argument?

    Och "grumliga brunnar"? Verkligen? Det handlar om bildning. Att bekanta sig med två sidor och synsätt. Att nyktert våga ta in argumentering från olika håll. Inte konstigt att det bara blir svammel om mörker om det är så ni förhåller er.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som man ropar får man svar. Eller menar du faktiskt att någon borde ta humanistens kommentarer på allvar? De är ju helt tydligt väldigt förvirrade.

      Radera
    2. Haha, bra försök men nej. Det är nog inte Humanisten som står för förvirringen på den här sidan. Och om de nu är så himla förvirrade så kan ni säkert mycket lätt bemöta argumenten!

      Radera
    3. Humanisten,"Du har bekantat dej med kristendomen och kritiken av den samma,både ur ett filosofiskt,naturvetenskapligt,historiskt och psykologiskt perspektiv och kommit fram till att det inte finns några som helst orsaker att tro att kristendomen är sann".Det var verkligen ett vågat påstående och stöder dej på Hitchens,Carl Sagan,Richard Dawkins m.fl.nyateisters kristendomskritik.Verkligen usla brunnar!
      Eftersom du inte tror att Gud finns och bibeln är en sagobok och kristendomen är bedrägeri.Undrar vad ditt intresse för dessa frågor ändå gör att du skriver och sätter mycket energi i dina många och långa kommentarer på denna blogg.Är det ändå någonting som oroar dej i din ateistiska tro,ja vad är det som ger dej din motivation.Antar att du tror dej utföra något slags "andlig rehållnings verksamhet" och försöker övertyga dej själv i din ateistiska uppfattning!På tal om personangrepp,din kommentar till anonym 22:16 om "exhustrun"ett verkligt slag under bältet!
      För den som förstår engelska och efterfrågar bemötanden av dylika påståenden humanisten för, titta på Yuotube debate-william lane Craig vs christoher hitchens.

      Radera
    4. "Eftersom du inte tror att Gud finns och bibeln är en sagobok och kristendomen är bedrägeri.Undrar vad ditt intresse för dessa frågor ändå gör att du skriver och sätter mycket energi i dina många och långa kommentarer på denna blogg.Är det ändå någonting som oroar dej i din ateistiska tro,ja vad är det som ger dej din motivation."

      Intressant påstående! Enligt den logiken blir det spännande att höra hur du tillämpar den på Kristians varma engagemang för hbtq-frågor här på bloggen!

      Radera
    5. anonym 16.24. Om du tar dig ens lite tid på nätet så hittar du nog goda svar på humanistens frågor. Som sagt så har goda svar getts gång på gång. Om du bläddrar lite här på bloggen så hittar du säkert också en hel del. Så varför skulle någon sätta tid på att sammanställa de svaren åt en som inte vill ha dem. För inse detta: Humanisten är inte intresserad av några svar, han är bara intresserad av att få rätt.

      Radera
    6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    7. Jag är intresserad av diskussionen, inte av att googla på egen hand. Jag märker en tydlig avsaknad av argument från de troendes håll. Det påverkar mig. Oavsett vad Humanisten är ute efter.

      Radera
    8. Anonym 22:29
      ?? fattar inte vad du menar,frågan är kanske för "smart"....

      Radera
    9. Ole. Du skriver (förenklat): Humanisten, som inte tror på kristendomen ägnar ändå massa energi på att ifrågasätta den och så insinuerar du att något kanske oroar honom i hans ateism.

      Tillämpa samma logik här: Kristian, som inte är homo och som är mycket kritisk till regnbågsfrågor ägnar ändå massa tid och energi på sin blogg till just hbtq-frågor. Tror du det kan finnas något som oroar Kristian i hans heterosexualitet?

      Radera
  12. Anonym 16:48
    Nej,det tror jag inte!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra. Då kanske du kan sluta med dina sura uppstötningar om Humanistens många och långa (men väldigt träffsäkra) kommentarer om kristendomen.

      Radera
    2. Bäste anonym 19:25. Så där oerhört dum är du knappast att du tror på det du skriver. Hbt-frågekomplexet är, just det, mycket komplexare än du försöker få det till. Ser du, lilla vän, denna sak handlar om så oerhört mycket mera än om några människors rätt att gifta sig. Det handlar till syvende och sidst om hela samhället. Om vilket samhälle vi vill ha i framtiden. Det handlar om människorna, alla människor, och framför allt om de som idag är barn och unga. Men det klarar du säkert inte av att förstå.

      Radera
    3. Anonym 19:29. Men nu var det ju inte det vi diskuterade. Här tog vi ju bara udden av Oles insinuation. ("Men det klarar du säkert inte av att förstå.")

      Radera
    4. Anonym 19:29. Är inte din lilla vän. Vill inte ha dig som vän. Klarar mig bättre utan sådana som du som anser dig vara mer människa än andra.
      Det är den vidriga syn du går och bär på som utgör en fara för samhällets framtid, inte att människor av samma kön älskar varandra.
      Du borde skämmas. Men det klarar du säkert inte av att förstå.

      Radera
    5. @Anonym13 januari 2017 19:25 Humanistens kommentarer är inte "träffsäkra" utan andas en väldigt stor tro på sig själv och att just JAG ( -humanisten ) har rätt trots att vårt högsta rättesnöre borde vara Bibeln! Egentligen borde man inte inlåta sig i diskussioner överhuvudtaget med sådana som inte erkänner detta faktum !!! Humanisten ställer frågor som han redan SJÄLV har svaret på, "påläst" som han trots allt verkar vara vill han inte ta intryck av ngt annat än egna funderingar... Dina insinuationer om Oles sura uppstötningar kan även anses kränkande! Håller annars helt med "Anonym13 januari 2017 19:29" !!!

      Radera
    6. @Anonym14 januari 2017 01:23 Kanske gör jag mig skyldig till generalisering men då du kallar andras syn för vidrig och själv kallar det för kärlek då två av samma kön älskar varandra kan jag inte undgå att reagera ! Vill inte på några villkor dela oanständiga länkar men du kunde ju tex. söka på "Gays peeing" så får du se vidrigheter du aldrig sett förut,eller ens kunnat drömma om.... Här är det absolut inte fråga om kärlek och älska utan en rå, självcentrerad och egna lustars utlevelse utan like ! Kalla det bara inte kärlek mellan kön av samma slag !!! Inte underligt att vår Herre övergav dem för deras lustars skull och prisgav dem åt sina lustar !

      Radera
    7. Men herregud vilken enfald. Jag kan nog sätta upp länkar till alla möjliga heterosexuella abnormiteter om du vill leka den leken, men det betyder ju ingalunda att det inte finns heteron som älskar varandra eller att flertalet skulle syssla med sånt! Försök nu fatta att homosexuell kärlek inte har något att göra med den homoporr ni tycks gilla att googla på.

      Radera
    8. "Du skall inte missbruka HERRENS, din Guds, namn, ty HERREN skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn." 2 Mosebok 20:7

      Radera
    9. Anonym 12:37. Din Gud är inte min gud, så jag brukar benämningen av din låtsasvän bäst jag vill.

      Radera
  13. Bibeln; den Heliga Skrift är ett faktaargument tillräckligt. Men den ville ni inte tro och lyda, ni många påstående anonyma säger anonym Ulrik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 19:25
      Av vilken anledning talar du för Humanisten?Angående hans "träffsäkra" kommentarer,hans kristendomskritik är ingen kritik av kristen tro,påståenden är bara hans ateistiska vrångbild av vad kristen tro är.
      Vet inte varför jag behöver föra debatt med dej(hans talesman)om hans kommentarer,han kan antagligen tala för sej själv om han vill!!

      hans talesman)för

      Radera