Inkonsekvens och blindhet - på skattebetalarnas räkning

Jag lyssnade på radio Vega igår kväll medan jag satt på fodertrucken. Ja, jag vet att jag inte borde, men telefonen hade låg batterinivå, så jag kunde inte lyssna på någon podcast. Så i stället för att sitta och filosofera för mig själv tänkte jag att jag tar in Vega. Om inte annat så för nyheterna. Jag fick in reprisen på Eftersnack, och jag slogs, ännu en gång, av hur blindheten och partiskheten breder ut sig, speciellt i media.

Givetvis var Timo Soini på agendan. Vad dessa två extremt värdeliberala samhällsdebattörer (med bisittare) anser om honom och om "Soinigate" var förstås inte svårt att förutse. Igen kunde jag konstatera att blockeringen i abortfrågan gör att både omdömet och klarsyntheten försvinner helt och hållet när det kommer till sådana som, likt Soini, ens kommer nära denna fråga från s.a.s. "fel håll". Detta var som sagt inget överraskande. Men när de tre rösterna övergick på nästa ämne blev kontrasten så oerhört tydlig. Deras andra ämne var riksdagsledamoten Jani Toivola och hans snudd på brottsligt stora taxiräkningar (på allmänhetens bekostnad, givetvis). Panelen var förvisso försiktigt negativ till detta, men i huvudsak skämtades hela saken bort. Till saken hör att Toivola är öppet homosexuell, färgad och sitter i riksdagen för de gröna. Han är alltså en person som det är lite problematiskt att kritisera – om man alltså vill vara politiskt korrekt.

Så här har vi å ena sidan en person som har betett sig moraliskt illa, om än kanske inte direkt olagligt. (Ifall Toivola har åkt taxi till skolor där han hållit föredrag mot arvode kan det han gjort t.o.m. vara olagligt...) Å andra sidan har vi en person som har handlat klart inom lagens ramar när det gäller hans fri- och rättigheter. Den förstas förehavanden mer eller mindre skämtas bort, den andra drabbas av en mycket hård dom.

Det är så här det fungerar i finländsk mainstreammedia idag. Det finns de som har rätt och som är rätt. Och så finns det de som har fel och som är fel. Skiljelinjen är inte vad de har gjort och inte heller om det de har gjort är lagligt och moraliskt riktigt, utan skiljelinjen är huruvida de är politiskt korrekta eller inte. Vänsterliberala bedöms helt tydligt enligt helt andra måttstockar än högerkonservativa. Tydligare än vad det här blev i "Eftersnack" kan det knappast bli.

Svenska Yle, och Yle överlag, har blivit en härd av skattefinansierad värdeliberal propaganda som väller över oss och som ingen kan påverka. Redaktionen är av allt att döma något av en skyddad verkstad som kan stänga ute (läs: censurera) alla kritiska röster och som inte behöver bry sig i huruvida det som produceras behövs eller inte. Man kan ju inte säga upp sin prenumeration utan vi tvingas alla vara med och finansiera eländet. Jag har sagt det förr, och jag kommer säkert att säga det igen: Lägg ner! Det skulle alla vinna på.