Några reflektioner efter Soinigate

Utrikesminister Timo Soini överlevde gårdagens förtroendeomröstning i riksdagen. Det noteras med stor tacksamhet. Demokratin och yttrandefriheten segrade över hatet, och jag tror att detta kan komma att visa sig vara viktigare än vi anar idag. När jag har tagit del av nyhetsrapporteringen är det ändå några saker som jag reflekterat över.

För det första behöver vi, om inte förr så senast nu, inse att vi inte kan underskatta den enorma fientlighet, för att inte säga det enorma hat, som värdekonservativa åsikter utsätts för idag. Och inte bara åsikter, utan även människor som hyser dessa värdekonservativa åsikter. Samt att vi alla bör räkna med att vi förr eller senare kommer att hamna i kläm här. Som Mollie Ziegler-Hemingway uttryckte saken: "They are coming for us. They are coming for everyone of us." Detta speciellt som vi lever i en värld där mobbar uppstår så oerhört lätt på olika sociala medier.

För det andra ska vi räkna med att vi idag lever i en värld där sanningen är oväsentlig. Det viktiga är vem som ropar högst och vem som lyckas få gjort sin röst hörd. I detta sammanhang är det inte alls ovidkommande att olika mediehus (speciellt svenska Yle) idkar en aktiv censurering av värdekonservativa kommentarer. Detta leder till att de värdeliberala åsikterna framstår som allmännare än de är, något som bidrar till att opinionen skiftar ännu snabbare. De flesta vill ju vara på den "vinnande sidan". Ett exempel på denna censur råkade (igen en gång) jag ut för igår. Signaturen An-na skrev i en kommentar att det "inte är tryggt att vara kvinna i dagens Finland med dessa personer i makten." (Detta påstående är givetvis en grov osanning, förutom det faktum att hon använde fel preposition.) Jag svarade på kommentaren och konstaterade att det är bra mycket tryggare att vara kvinna i dagens Finland än det är att vara ett ofött barn, men den kommentaren censurerades givetvis.

Sedan en sista reflektion. En kommentator konstaterade under en nyhet (jag har tyvärr tappat bort den i flödet) att Soini klarade sig, men "våra rättigheter kan de inte ta ifrån oss". Här utgår kommentatorn från den felaktiga förhandsinställningen att abort på något sätt skulle vara en mänsklig rättighet. Det är det givetvis inte. Men rätt till liv är däremot en grundläggande mänsklig rättighet som dagens abortpraxis konstant och medvetet bryter mot. Igen ser vi ett flagrant exempel på hur lögnen segrar. Tyvärr tycks det vara fullständigt omöjligt att få dagens värdeliberaler och feminister att inse att en abort innebär ett avslutande av mänskligt liv och att kvinnas "rätt till sin egen kropp" (som det ju de facto inte är fråga om) och barnets rätt till liv här står emot varandra. Jag har ogillat användandet av bilder på aborterade foster i kampen för de oföddas rättigheter, men nu har jag kommit att inse att även om dessa bilder är fruktansvärda så behöver vi börja använda dem. I detta skede behöver jag komma med en varning. Länken ovan innehåller en sådan bild. Den är fruktansvärd, och den visar med all tydlighet vad en abort innebär. Dagens vilseledda och sovande människor behöver emellertid väckas till insikt om att en abort innebär att ett barn mördas på ett fruktansvärt brutalt sätt, och om ord inte lyckas förmå detta behöver vi ta till grövre artilleri. Även om det garanterat kommer att väcka mycket ont blod. Men om den som sover inte vaknar med att man ruskar honom milt behöver man ta till hårdare nypor.