Om påsk, om lidande och om tröst

Det brukar sägas att Uppenbarelseboken är en tröstebok, men egentligen gäller detta för hela Bibeln.  Detta trots att Uppenbarelseboken kanske är den bok som talar mest om lidande av alla böcker i Bibeln. För den oinsatte kan detta kanske te sig som en motsägelse, men när man ser nyktert och realistiskt på livet är det faktiskt helt följdriktigt.

Lidande är en oifrånkomlig del av det mänskliga livet i denna av synden präglade värld. Vissa människor möter det i mindre grad än andra, och för den som förskonats från en större mängd lidande är detta förstås en källa till tacksamhet. Eller borde åtminstone vara det. Ändå är det förstås så att när lidande drabbar på bred front och i stor mängd, som just nu i Ukraina och i Nigeria, tycks mänskliga ord många gånger otillräckliga till tröst. Men för den som tar till sig och tror Bibeln som Guds ord är situationen en annan.

Orsaken till detta stavas KORSET. Evangeliets budskap är att Gud inte har lämnat oss människor ensamma med vårt lidande och vår synd. Tvärtom steg Gud själv, i Kristus, ner mitt i det värsta av vårt lidande och tog på sig straffet för hela mänsklighetens synd. Ett exempel: Redan innan Jesus fyllt ett år hade han tvingats fly för en galen ledares hat och gå i landsflykt tillsammans med sina föräldrar. För att sedan inte tala om det lidande han utstod i händerna på de romerska soldaterna med korsdöden som kulmen på lidandet. Utan att gå in på några hemska detaljer kan jag konstatera att korset är det grymmaste tortyr- och avrättningsredskap människan i sin ondska har uppfunnit.

Så när vi människor lider, av olika orsaker, är Gud inte främmande för eller ovetande om vad vi går igenom. Tvärtom kan han, eftersom han själv har gått igenom allt vad vi kan tänkas råka ut för, känna med oss i våra svårigheter. Och framför allt erbjuder han en utväg ur vårt lidande under syndens plågor i olika former: Guds gåva är evigt liv i Jesus Kristus vår Herre. (Rom. 6:23) Alltså en evighet där inget lidande, ingen sjukdom och ingen död finns.

Därför är Bibeln en tröstebok. En tröstebok framför allt för de människor som lider, antingen under följderna av egna eller av andras synder och orättfärdighet. Denna påsk får vi tro och ta emot det budskap som förkunnas av den kristna kyrkan i världen, alltså att Gud i Kristus har stigit ner till jorden, levt ett liv som människa med allt vad vi kan tänkas möta av plågor och lidanden, men detta utan att synda. Därför kan han, genom sin korsdöd och sin uppståndelse, frälsa alla oss som lever här tyngda av vår egen och andras synder. Denna frälsning innebär inte alltid att vi förskonas från lidandet under våra få år här, men det ger oss kraft och mod att möta det vi ställs inför och framför allt ger det oss visshet och hopp om en evighet utan lidande, plågor, synd och död.

Kan en människa ha det bättre än så?