Igår firade vi Kristi himmelsfärdsdag. De av vår familj som är i landet gjorde det genom att delta i en Gloria Dei-mässa i Kyrkostrands församlingshem i Jakobstad tillsammans med drygt hundra andra mässbesökare. (Och ja, det är den korrekta användningen av ordet om man väljer att använda detta ord.)
Texterna på Kristi himmelsfärdsdag handlar givetvis om hur Jesus efter att ha fullgjort sitt verk på jorden återvände till himlens härlighet. I motsats till när det gäller Jesu död och uppståndelse, som kan dateras med ganska stor säkerhet, är det svårare att datera himmelsfärden. Detta eftersom Lukas, som är den av evangelisterna som är mest noggrann med kronologin, tycks "teologisera" kronologin efter uppståndelsen. Som en exeget beskrev det: För Lukas sker allt efter uppståndelsen på "den åttonde dagen" Uppståndelsedagen skulle normalt ha varit veckans första dag, men för Lukas var det "den åttonde dagen" (även om han inte använder just de orden), och allt som hände därefter (inklusive himmelsfärden) sker på samma eviga dag. Det här är lite småkrångligt, jag vet, men Lukas vill på detta sätt sätta fokus på hur enormt stort det var att Jesus uppstod och att döden var besegrad. T.o.m. tiden förändrades. I en mening inledde uppståndelsedagen evigheten redan här. Så långt gällande kronologin.
Jesu himmelsfärd visar på åtskillnaden mellan jorden och Guds himmel/evigheten. Dessa två verkligheter är åtskilda, och vid himmelsfärden gick Jesus över från den ena till den andra, och han kommer inte att komma tillbaka till denna "dimension" förrän på denna dimensions yttersta dag. Detta, alltså åtskillnaden mellan jorden och himlen, var något som påtalades i gårdagens mässa. När detta sades slogs jag emellertid, där jag satt, av att det ju faktiskt finns ett undantag från denna uppdelning. Ett och endast ett.
Då talar jag givetvis om mässan. Alltså gudstjänsten (med nattvard). Här, och endast här, möts de två. Evigheten stiger ner och möter tiden. Åtskillnaden upphör momentant. Det brutna nattvardsbordet är en mycket bra bild för detta. Har du tänkt på att nattvardsbordet är en halvcirkel? Orsaken till att det är en halvcirkel är att vi tänker oss att när vi firar nattvard kopplas vi samman med evigheten – de som har gått före oss in i evigheten deltar tillsammans med oss i nattvardsfesten på s.a.s. "andra sidan" av halvcirkeln. Dessutom, och framför allt, möter oss den uppståndne och himmelsfarne Herren själv vid nattvardsbordet. I brödet och vinet.
Det här är enormt stort, och vi är kallade att delta. När vi inser detta förstår vi samtidigt hur stort det är att få vara med. Vilken enorm gåva högmässan är till Guds folk här i tiden, till den kämpande kyrkan som det heter. Och hur viktigt det är att delta! Tänk på det här en stund! Du och jag, vi får vara med där himmel och jord möts och där evighetens förhänge (draperi om vi vill använda det ordet) står – inte helt öppet – men ordentligt på glänt. Där den uppståndne och himmelsfarne möter oss och betjänar oss med syndernas förlåtelse i nattvardens bröd och vin. Och inte bara det. Han mäter oss även i predikan, i läsningarna och i liturgin och i sången.
Som sagt: Detta är stort! I en värld där jord och himmel, tiden och evigheten, är skarpt åtskilda finns det ett undantag från denna skarpa uppdelning. Gud har velat ge oss denna försmak av himlen redan här i tiden. Det får vi tänka på varje gång vi deltar i högmässan – och kanske framför allt varje gång vi inte riktigt skulle orka gå...
Hur skedde himmelsfärden, raket eller häst?
SvaraRaderaAnonym 14:51. Läs på och kom igen när du når upp till åtminstone söndagsskolenivån!
RaderaJa det är kanske lite märkligt att samma författare i Lukas verkar beskriva uppståndelsen och himmelsfärden som om det skulle hända på en och samma dag. Man kanske kunde hävda att det mellan 24:49 och 50 finns mer tid än att det är under samma dygn. Iaf om man vill vara en riktig apologet. I Apg 1:3 skriver (sannolikt samma författare) att det passerat 40 dagar. Detta mytiska tal som återkommer igen och igen. Jag tror man får blicka tillbaka till början av Lukas 1 där författaren skriver: "1 Många har redan sökt ge en samlad skildring av de stora händelser som ägt rum ibland oss, 2 så som de har berättats för oss av dem som från första stund var ögonvittnen och blev ordets tjänare, 3 och efter att grundligt ha satt mig in i allt ända från början har nu också jag beslutat att i rätt ordning skriva ner det för dig, högt ärade Theofilos, 4 för att du skall förstå att de upplysningar du har fått är tillförlitliga.". Dvs Lukas ger sim version baserat på andra versioner (Markus) och troligen andra källor. Det har gått flera decennier och mängden berättelser och tidsangivelser varierar troligen. Lukas slår ändå inte ner på Markus utan vill lägga det i "rätt ordning", vad nu det exakt betyder. Jag tror inte man ska ta för hårt på tidsangivelserna. Man kan tex fråga sig hur många dagar Jesus var död och vilken dag han blev korsfäst. Det beror på vilket evangelium man läser och hur man tolkar dagar. Jag tror det viktiga i Lukas är att Jesus där med emfas betonar att han är omskriven i moseböckerna, profeterna och psaltaren. Att detta behöver betonas beror nog på att det inte var uppenbart, läser man dessa så kan man svårligen få syn på Jesus i de texterna. Förväntningarna på en messias kring år noll var också brokiga. Så Lukas har nog behövt banka in det budskapet för församlingsskaran, som kanske levde i sammanhang med andra tolkningar av GT. Läser man de många sk profetiska hänvisningarna i NT (Paulus gör väl ca 300 bara han) så märker man snabbt att de är lösryckta och spretiga och högst kreativa. Detta märkte nog åtminstone mer lärda judar med i den tidiga kyrkan. Men judisk skrifttolkning tillät också mycket stor kreativitet, tex midrashtradition. Och tillät berättelsen att det var 40 dagar så kan Lukas ha skjutit in det för att betona nånting. Evangelierna är inte exakt vetenskap, och det handlar inte om historieskrivning som vi lärt oss i skolan.
SvaraRaderaAnonym 21:40. Med hjälp av samma förklaringsmodell jag använde i min text ("Den åttonde dagen"-modellen) kan vi anta att Lukas, under tiden som gick mellan det att han skrev slutet av sitt evangelium och Apostlagärningarna, insåg att Jesu återkomst inte var så nära förestående som han först kanske trodde. Därav det återkomna kronoligiskt-historiska greppet i Apg.
Radera"Jag tror inte man ska ta för hårt på tidsangivelserna. Man kan tex fråga sig hur många dagar Jesus var död och vilken dag han blev korsfäst. Det beror på vilket evangelium man läser och hur man tolkar dagar."
Inte tolkar, utan förstår. Tolkar är ett bredare begrepp som kan, men inte nödvändigtvis måste, innehålla också andra element, som t.ex. tolkarens förförståelse/brist på den samma. Vad gäller förståelsen får, och kan, vi nog lita på tidsangivelserna. T.ex. Karsten Burgener har ingående lagt ut och visat hur alla tidsangivelser går att harmonisera.
"Evangelierna är inte exakt vetenskap, och det handlar inte om historieskrivning som vi lärt oss i skolan."
Det är sant att vi inte kan kräva det samma v en 2000 år gammal text som vi kräver av modern historieskrivning. Hur skulle vi kunna det? Men vad gäller de uppgifter som förmedlas kan vi kontrollera dessa mot andra källor, och när vi gör så framstår speciellt Lukas som en mycket duglig historiker, sett till den tidens standard och de uppgifter han förmedlar som mycket trovärdiga.
SvaraRaderaAngående Jesus återkomst och tiden mellan Luk Apg så tror jag inte det behövt hända nåt avgörande i tidsglappet utan "gummibandet" har sas bara fortsatt att töjas.
Vi vet vi inte exakt hur länge det gått mellan dessa. Men med de typiska dateringarna så är Luk tidigast ca 70 och ett sent datum för Apg är ca 90 (finns ännu senare förslag med hänvisning till att text i Apg syftar på Josefus text men lämnar det). Jesus efterföljare hade för sig att Jesus skulle återvända sgs direkt (Matt "detta släkte"). Det är en iver som verkar synas tydligt i Paulus brev kring ca år 50. Men år 70 har det gått ytterligare en generation till. Behovet av att förklara dröjsmålet växer därför och det kan kanske avläsas i änglarnas ord i Apg 1:11 "»Galileer«, sade de, »varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen skall komma tillbaka just så som ni har sett honom fara upp till himlen.«". Dvs det är i sig ingen förklaring utan som Apg författarens ord som passas ca 50 år tillbaka till Jesus anhängare: "titta inte mot himlen...ni får bara ont i nacken, gör nåt annat i stället, jag skriver 50 år senare och han har inte kommit ännu heller! Ni hade fel...". Hela änglascenen och himmelsfärden i Luk är säreget bland evangelierna, sådana beskrinivngar finns inte i de tre övriga evangelierna. Inte för att de utesluter möjligheten heller men ändå märkligt att de inte är med.
Men den gode "Lukas" i all ära. Vad visste han och vad visste han inte? Här ett intressant avsnitt om Lukas geografikunskaper. Titeln är lite sneslig men innehållet är mycket intressant. Tex att Lukas har rätt bra koll på kustens geografi och avstånden mellan orter men ingen koll innåt landet. Men Lukas påstår ju sig inte vara ett ögonvittne heller så det kan man inte förvänta sig. Och en eloge till intervjuaren som låter gästen prata på. https://m.youtube.com/watch?v=KKv5Rnks93s
Anonym 23:02. Det är en vanlig feluppfattning att Lukasevangeliet skulle vara skrivet så sent som du skriver. Lukas skrev sitt evangelium först och Apg senare, och i Apg blir det klart att han var med om det som hände. Det sägs t.o.m. klart ut när han kom med i Paulus entourage. Det är intressant att se hur Lukas skriver - före han kom med i handlingen ger han lite detaljer, efter att han kom med blir redogörelsen mycket detaljrik (och synnerligen pålitlig också när det gäller detaljer - som t.ex. de olika tjänstemännens titlar.)
RaderaApg har sedan närmast formen av en biografi över Paulus och hans verksamhet (andra delen) och en sådan slutar alltid med det att personen dör. Om Paulus skulle ha dött innan Lukas färdigställde skriften skulle hans död absolut ha funnits med i redogörelsen. Det gör den inte, varför vi kan utgå ifrån att Apg självklart är skriven före det skedde. Och när vi vet att Paulus dog under Neros förföljelser av de kristna i Rom ca 64 följer att Apg måste vara skriven före det. När vi sedan vet att evangeliet är skrivet före Apg torde en korrekt datering för evangeliet vara ca 58.
Modern, historiskt-KRITISK exegetik har ett behov att datera NT:s skrifter sent och gör det vanligen utan desto större krusiduller och framför allt utan annan grund än att det tjänar förnekelseteologins syften.