Jag vet inte om det är politiken som håller på att bli allt galnare, om det är media som håller på att bli det eller om det är hela samhället som har blivit galet - eller om det är en kombination av alla dessa tre - men under de senaste dagarna har vi nåtts av två nyheter som visar att något är riktigt galet.
Först blev det ett ramaskri i vårt västra grannland när SD:s partiledare Jimmie Åkesson uttryckte den fullständigt självklara sanningen att det finns en gräns för hur mycket Sverige kan stöda Ukraina. Oppositionen gick i taket, och t.ex. Peter Hultqvist (S) kallade uttalandet "ovanligt korkat".
Nåväl, alla som fortfarande har förståndet i behåll inser givetvis att det visst finns en gräns och att Åkesson uttalade det som alla vet men många (speciellt bland oppositionen) tydligen inte har förstått (för att de har tappat förståndet eller för att de spelar ett spel inför en lika borttappad media?).
Dylika politiska stormar är fullständigt onödiga i sig, men de visar förstås vilka politiker/partier som vågar säga det självklara och vilka som bara spelar ett spel. Det är i sig en nödvändig upplysning för de som ska välja politiker till riksdagen vid nästa val. Ja, och så visar det som sagt hur galenskapen håller på att sprida sig.
Den andra nyheten, som i skrivande stund ligger högst upp på listan över mest lästa artiklar på Iltalehtis webbplats men som andra publikationer gick ut med för några dagar sedan, handlar om att en av favoriterna till att bli nominerad som Donald Trumps vicepresidentkandidat, Kristi Noem, sköt ihjäl en av sina hundar (och en get). Detta har också orsakat en massmedial storm i USA. Hunden, som var en drygt ett år gammal jakthund hade visat sig vara oduglig som jakthund och hade dessutom attackerat en människa och rivit ihjäl tamhönor.
"En politiker kan repa sig efter mycket, men inte efter att ha skjutit ihjäl en hund", påstås John MacCains dotter ha sagt.
Som sagt, världen håller helt tydligt på att bli galen. Eller om det bara är media eller politiken. Men galenskapen sprider sig helt klart, och det snabbt. Hallå! En hund som beter sig på detta sätt ska absolut avlivas. Om det sedan sker genom att en veterinär gör det eller att man själv tar med sig hunden till en grustäkt och skjuter den spelar ingen som helst roll. På landet är det senare mera regel än undantag.
Men som sagt: Något är allvarligt på tok.
Nu var det ju republikanen John McCains dotter som rev sina spelbyxor över republikanen Noems skjutande, vilket är väldigt lustigt.
SvaraRadera"BBC:n mukaan useat tahot ovat tuominneet Noemin ulostulon ja teon.
Meghan McCain, vuoden 2008 republikaanien presidenttiehdokas John McCainin tytär oli yksi Noemin tuominneista julkisuuden henkilöistä.
– Politiikassa voit toipua monista asioista, muuttaa narratiivia jne. Koiran tappamisesta ei toivu, McCain kommentoi.
Fallet Sverigedemokraterna visar nu hur galet det kan bli med att ha "stödpartier", SD är varken regeringsparti eller opposition, utan en kameleont däremellan, vars färg varierar. Synnerligen praktiskt för SD, som då inte behöver välja färg och kan inte ställas till svars för ett virrande fram och tillbaka.
Är du Kristian för att bevara liv eller inte?
Förvirringslobbyn. Nu är du mer förvirrad/förvirrande än vanligt. Varför är det lustigt att en dotter till en republikansk politiker har dragits med i galenskaperna? Jag finner varken något lustigt eller konstigt i det. Galenskapen sprider sig, som sagt.
Radera"Är du Kristian för att bevara liv eller inte?"
Vad det har med SD:s roll som stödparti förstår jag inte (och jag undrar om ens du gör det), men om du skulle ha läst mina tidigare texter om Ukraina och om varför det skulle vara så viktigt att få en snabb fred skulle du inte behöva ställa den frågan.
Det är inte riktigt genomtänkt, detta med att dels skriva en bloggtext om galenskaper som sprider sig och dels tillskriva en kommentator epitet som "mer förvirrad/förvirrande än vanligt".
RaderaDå låter du påskina, att du själv skulle stå utanför den förvirringen. Men det förhåller sig kanske inte på det sättet.
Ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina är ett kapitel för sig. Allting kostar, och det är utan tvekan befogat att granska kostnaderna för vilket åtagande som helst, även stöd till Ukraina, ur flera ekonomiska perspektiv - och att väga de ekonomiska aspekterna mot andra värden, som skydd av liv och hälsa, främmande nationers rätt att existera och i förlängningen den egna statens självständighet. Det här är en diskussion som förs i alla europeiska länder, inklusive Sverige.
Däremot är det ett tecken på förvirring om man kopplar loss från realiteterna och börjar drömma eller föreläsa om fred i Ukraina bara för att det skulle vara bäst för alla parter och annat i samma stil. Aggressioner stoppar man inte med drömmar. Våld förhindras med våld; den som visar svaghet och retirerar får springa tills havet kommer emot. Nu ser det ut som om Ukraina skulle vara på väg att förlora och Ryssland på väg att vinna - inte bara i Ukraina utan på mycket bred front. För detta kan vi tacka ett drömmande, splittrat och obeslutsamt EU. Räkningen kommer senare.
Till amerikansk politisk debatt, och allmän västerländsk implementering av den, hör politisk pajkastning, plockande av lösa poäng på motpartens bekostnad - allt detta eftersom förmågan att diskutera svåra sakfrågor saknas. Det är politisk komedi, med betydande tragikomiska inslag eller förvirring om man så vill.
Liksom det att man i Europa på ett känslomässigt plan reagerar på amerikanska dispyter som totalt saknar betydelse för det verkliga livet.
Spectator
Det är ju lite lustigt av den anledningen, att du som republikan-anhängare tar fram en dylik episod, som visar hur de inte riktigt vet vad de ska tycka och tänka. Då man läser dina skriverier, får man ju en aning om att du inte riktigt läst på. Det här handlade ju inte om ditt favoritämne de goda republikanerna mot de dumma demokraterna, utan bara dumma republikaner mot dumma republikaner. Demokraterna sitter ju bara och äter popcorn och begrundar käbblet.
RaderaDu svarade ju förstås inte på frågan om pro-life, om du är för liv. Man kunde ju få intrycket att du är för liv i alla sammanhang, såväl abortfrågan, israelernas slakt som ryssarnas dödande av civila. Men mammon är ju förstås viktigare än alla de tidigare nämna sakerna.
Spectator. "Det är inte riktigt genomtänkt, detta med att dels skriva en bloggtext om galenskaper som sprider sig och dels tillskriva en kommentator epitet som "mer förvirrad/förvirrande än vanligt"."
RaderaVad tycker du att jag borde ha skrivit i stället? Berömt förvirringslobbyn för att han skrivit en klar och tydlig kommentar som inte innehöll någon förvirring alls? Men det skulle ha varit att ljuga.
"Däremot är det ett tecken på förvirring om man kopplar loss från realiteterna och börjar drömma eller föreläsa om fred i Ukraina bara för att det skulle vara bäst för alla parter och annat i samma stil."
Vad då koppla loss från realiteter? Realiteten är, som du helt riktigt konstaterar, att Ukraina ser ut att hålla på att förlora kriget. Detta aktualiserar de två alternativ jag har fört fram tidigare: 1. Sluta fred så fort som möjligt med förlorade områden som följd. 2. Dra ut på kriget och se tusentals, kanske hundratusentals ukrainska soldater dö och förlora samma områden (eller ännu mer!). Drömmarna här står nog de som försöker dra ut på kriget för.
Förvirringslobbyn. "Det här handlade ju inte om ditt favoritämne de goda republikanerna mot de dumma demokraterna"
RaderaVärlden är inte svartvit. Givetvis finns det republikaner som har dragits med i galenskaperna också. Något annat har jag väl aldrig påstått, det du skriver i citatet ovan är bara dina egna fantasier om vad jag anser.
"Demokraterna sitter ju bara och äter popcorn och begrundar käbblet."
Så där dåligt insatt kan inte ens du vara.
Sista stycket i din kommentar är så förvirrad att jag inte bryr mig om att ens börja kommentera det du påstår.
"Drömmarna här står nog de som försöker dra ut på kriget för."
RaderaNej. För drömmandet står de som talar sig varma för fred med förlorade områden som följd. Den enda fred Moskva kan gå med på stavas "fullständig kapitulation". Och det gäller då inte bara Ukraina.
Spectator
Spectator. Hur vet du det?
RaderaHur jag vet vad?
RaderaPutin har upprepade gånger sedan München 2007 framfört som sin tes att Ukraina saknar existensberättigande som stat och som folk.
Moskva är inte intresserat av Luhansk och Donetsk, även känt som Novorossija. Hade de nöjt sig med några småbitar hade de inte anfallit Kiev genast i början av kriget. De har inte visat minsta lilla tecken på vilja att förhandla om fred; om man nån gång uppnår ett vapenstillestånd blir det en andhämtningspaus innan kriget fortsätter. Så mycket om fredsdrömmar i nuläget.
Den svenske rysslandsexperten Martin Kraghs bok "Det fallna imperiet" är en fantastiskt innehållsrik och därför rätt tungläst bok, och fungerar utmärkt som en introduktion till ryskt tänkande. Rekommenderas!
Spectator
Spectator. Du antar en massa. Och visst kan vi göra det - det är en fullt legitim sysselsättning när man inte vet med säkerhet. Jag ägnar mig också åt antagande i denna fråga, t.ex. antar jag (och fruktar) att Frankrikes öppning för att sända soldater till Ukraina kan komma att eskalera kriget med oanade följder. Men jag vet inte. Liksom inte heller du vet.
RaderaAll beskrivning av pågående händelseförlopp utgörs av antaganden i den utsträckning det ännu inte finns partiella konkreta bevis.
RaderaAntagandena i sig kan indelas i åsikter, som i sig kan vara löst grundade spekulationer, avsiktlig propaganda eller rent av konspirationsteorier, samt mer eller mindre väl underbyggda slutsatser baserade på tillgänglig bakgrundsinformation. Antagandena övergår delvis i insikt när händelseförlopp betraktas i ett historiskt perspektiv.
Så visst, avfärda du mina tankar som antaganden om du vill. Jag tror inte Moskva om något gott. Tids nog får vi se om jag hade fel i det här sammanhanget. Det tror jag ändå inte, för den samfällda analysen talar sitt entydiga språk.
Spectator
Spectator. Vad gäller Ukraina tror inte heller jag Moskva om något gott, så där är vi överens. Men vad gäller deras bevekelsegrunder menar jag att du ser bara det du vill se. En annan möjlig förklaring till Moskvas aggressioner är viljan att skapa en trygg buffertzon mellan Ryssland och väst - som Moskva ser som fientligt inställt. (Detta är också en analys som bygger på kända fakta.) Att detta sedan görs på ett fullständigt oacceptabelt sätt är sedan en annan sak.
RaderaSpecator, här i norden där vi varit så upplysta redan efter vikingatiden konungatiderna kyrkofäderna - och kyrko och församlingstiderna så att om du är här: ÄR du beredd att själv gå eller skicka Sons eller dotter dit för att försvara det självständiga Ukraina. Eller nöjer du dig att betrakta ämnet,"akademiskt" eller med moderna upplysta sinnen. Frågar Torsten nils ulrik. Och till sist vill jag ställa en fråga till oss alla debattörer på bloggar och sociala media. Vad gör vi den dag kommunikationerna brister. Är vi då i Jesu Guds Sons tro sedan när ingen orkar lyssna på bildade debatter splittrade minnen och hungern mödan och prövningens tid är kommen;tid då Det hjälper föga att ens att vara välrustad eller att som spectator käftas mot bibelmän eller tro att vi alltid kommer att ha ens minnen av vilken sjukhusvård som finns eller fanns? Var är då vår Tro enligt vad Gud oss velat meddela???++×!× ulrik
SvaraRaderaUlrik 4 maj 2024 kl. 08:58, Du ställer viktiga frågor ! Själv åt jag igår lunch på "Aapiskukko" i Pälkäne, några stenkast ifrån "rauniokirkko" där Daniel Medelplans minnesmärke finns.
Raderahttps://fi.wikipedia.org/wiki/Daniel_Medelplan , lägg märke till hänvisningen Johannes den "äldre" Gezelius ! Måhända har jag många gånger gjort bort mig i mina kommentarer här, men jag ber om överseende, förlåt oss såsom vi och förlåta dem !
Radera