fredag 13 april 2018

"Österbotten är en skamfläck"?

Jag läste igår en nyhet på Iltalehti som gjorde att jag blev både arg och väldigt illa till mods. Artikeln handlade om en sydösterbottnisk jordbrukare som hade misskött sina djur på ett mycket flagrant sätt med det resultatet att flera får hade plågats ihjäl. Misskötseln hade, av vad jag har förstått, dessutom pågått en längre tid. Alltid när något dylikt händer och uppdagas är det givetvis en tragedi.

Men det var inte det som gjorde att jag blev arg. Inte i första hand, åtminstone. I artikelns rubrik talas det om en "djurskyddsrådgivare" som blivit chockad av det skedda och som uttalar sig om att "Österbotten är en skamfläck". Uttryckligen då i djurskyddshänseende. När man läser rubriken får man intrycket att denna "djurskyddsrådgivare" representerar en myndighet. Så också när man läser inledningen av artikeln. Senare visar det sig emellertid att denna person är en frivillig "rådgivare" som representerar Finlands djurskyddsförening – en synnerligen tvivelaktig förening, alltså. Att Iltalehti låter sina läsare förstå att denna "djurskyddsrådgivare" på något sätt skulle ha en officiell position är inget mindre än att lura läsarna. Men det kan ju hända att i Iltalehtis värld, och speciellt i den aktuella journalistens värld, är denna förening och dessa "rådgivare" seriösa aktörer. Något de alltså verkligen inte är. Några rättigheter att åka runt på gårdarna och besiktiga djurhållningen har de heller inte, även om det tydligen ligger i både Iltalehtis och dessa aktörers intresse att framställa saken på det sättet.

Det som ändå gjorde mig mest arg var det att denna självutnämnda "djurskyddsrådgivare" vågar påstå att "Österbotten är en skamfläck". Så är det naturligtvis inte – inte i allmänhet och inte heller i djurskyddshänseende – men det ligger givetvis i dessa aktivisters intresse att framställa saken så för alla de som läser dylika artiklar och som inte har någon egen kunskap i ämnet.

Detta enskilda fall är förstås djupt tragiskt. Det är det alltid när djur far illa. Som djurvän blir jag väldigt illa till mods när jag ser bilderna i artikeln. Och det är förstås avsikten med artikeln. Att alla som läser den ska bli illa till mods. Och att utpeka de skyldiga. I detta fall djurhållare i allmänhet i Österbotten och även det allmännas övervakning av djurhälsan. Och med dessa bilder lyckas det, förstås. Detta förfaringssätt gör att jag blir arg.

Men här finns faktiskt en skamfläck. Men den handlar inte om Österbotten, den handlar inte om djurhållare överlag och den handlar inte om övervakningen av djurens välbefinnande. Nej, den stora skamfläcken som här exponeras är hur vi som land behandlar dem som producerar den mat vi äter. Lantbrukarna har idag blivit mer eller mindre livegna. Lantbruksinkomsten har, år efter år främst genom politiska beslut, skurits ner så till den grad att många jordbrukare idag inte klarar av att få ekonomin att gå ihop. Och observera att detta har skett genom politiska beslut. Vi uppskattar inte de människor som jobbar för att vi ska ha mat på våra bord. Det är DETTA som är den stora skamfläcken i detta sammanhang. Denna situation, med allt sämre ekonomi och med de, ja jag vågar kalla det förföljelser, från myndigheternas, och kanske framför allt från medias, sida som lantbrukarna idag utsätts för har lett till att den psykiska hälsan lider. Inte för alla, men här och där. Och det leder i sin tur till liknande fall som detta som Iltalehti nu slog upp. Om det är psykisk ohälsa som ligger bakom här vet jag givetvis inte, men det är troligt att så är fallet.

Men denna oerhörda skamfläck skriver media inget om. Nej, i stället hängs de hårt pressade djurhållarna ut som om de vore de mest bestialiska människor som finns. Givetvis utan att nämna ett enda ord om den hårt pressade situation som dagens jordbrukare lever i och om vad som har orsakat denna. Förföljelsen mot de som producerar vår mat fortsätter med andra ord och tar ständigt nya former.

Detta är en skamfläck utan dess like i dagens Finland.

4 kommentarer:

  1. Bra Kristian! Det måste skrivas mera om detta. Det enda goda med iltalehti och iltasanomat är att de får fram nyheter snabbt i övrigt är de sådana slaskrör av denna tids långt från Grundvärdena varande kultur att man skäms att man ens läser dylika. Sådana här generaliseringar som gjordes i artikeln är hemska.Börjar de av avundsjuka skjuta in sig på bibelbältet? Då känner de ej Gud HAN Är Allestädes närvarande!
    Ett problem av annat slag är att det finns många som kan betala för mat då de har goda inkomster. Men för endel kan till och med tio cent vara den skillnad som gör att deras matköp mmisslyckas. Jesus sade: de fattiga har ni alltid ibland eder och många av Gt:s utsagor synes låta ganska lakoniska och likgiltigt inställda till hur de fattiga har det förutom då Gud genom profeterna med harm påtalar Hela kulturens och folkets avfällighet vilket lett till att Han straffat, trugat och förmanat intill Kristi seger och in i våra dagar och genom många ord och gärningar visat var Frälsningen är och var samhällena skulle ha sin lycka. Vi kan ju minnas Johannes döparens praktiska råd i den kulturen och tiden då de flesta i folket var i matbristb, skuldbelagda och trälar under Romarväldet. Beroende på klimat och uppgifter kanske man allmänt kan säga att det är andemeningen i Profeternas budskap här som skall tänkas på. Många gör det och donerar glatt av all mat och ting men Sanningen Rätten Och FRÄLSNINGEN kommer på undantag för de flesta:framförallt för de politiska krafter och kulturella som står bakom nämnda tidning och media. Hälsn Ulrik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ulrik. Jag tror faktiskt att det här handlar om att skjuta in sig på landsbygden i allmänhet och djurhållning i synnerhet. Detta tragiska fall gav dem ammunition för att göra detta. Tyvärr.

      Radera
  2. Rubrik på ledare i dagens Piteå Tidning (13.4),"Varför hata svenska bönder?"aktivister har använt allemansrätten för att gå in på enskilda gårdar och genomföra demonstrationer i syfte att få jordbrukarna att lägga ner sin verksamhet","de mest militanta drar sig inte för att uttala dödshot och fysiskt attackera bönder.Det är obegripligt hur de som säger sig värna djurens rätt visar så lite respekt för människor,var fjärde lantbrukare är orolig för att bli måltavla för militanta djurrättsaktivister,visar en undersökning av Landja Markanalys,beställd av LRF".
    "En djuruppfödare i Halland blev attackerad av maskerade aktivister.Andra har haft inbrott och fått sina sina djur utsläppta,lantbrukares barn blivit traksserade.Polisen har påfallande ofta lagt ner anmälningarna,straffskalan är så låg att ärendenä prioriteras bort.LRF vädjar nu till regeringen om hjälp och vill se skärpta lagar för att skydda de som drabbas och ge polisen möjlighet att ingripa på plats."!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ole. Jag hörde om detta för några dagar sedan. Det är ju bedrövligt att det får gå till på detta sätt! Men jag har förstått att det ändå handlar om en ganska liten grupp aktivister som beter sig så här och att LRF har bett polisen ta i med hårdhandskarna. Det får vi verkligen hoppas att de gör!

      Radera