Angående dagens insändarskörd

Det är oerhört beklämmande att se hur lögnen har spridit sig och infekterat breda lager av vårt samhälle och människors sätt att tänka. I dagens ÖT finns en rad insändare som alla på sitt sätt demonstrerar detta. Den mest beklämmande är insändaren av Annette Kronholm-Cederberg och Ulla-Maj Wideroos. Deras insändare är helt substanslös – det enda de säger är att de "inte känner igen sig" och att de "tar avstånd från den världsbild och den människosyn insändarskribenterna (alltså Göran, Kurt och bloggaren) ger uttryck för". Sedan finns det ytterligare 220 namn under deras text. Tror dessa människor faktiskt att lögnen blir sann bara för att det finns många som är beredd att skriva under den? Nej, sanningen är inget vi kan rösta om. Lögnen blir inte sann bara för att många har låtit sig bedras av den. Tror vi det visar det bara på hur oerhört vilseledda vi har blivit.

I de andra insändarna går samma tanke igen som Stara skrev i sitt svar på min insändare, nämligen att motståndet mot den moraliska revolutionen skulle bygga på tro, eller som Heikki Kurkiala skriver, "gudomlig ordning". Göran Ekströms insändare är sedan ett bra exempel på hur galet det blir när en människa tror på det som presenteras som vetenskap men inte är det utan i stället är ideologi klädd i vetenskapliga kläder. Han tycks tro att den moraliska revolutionen är resultat av vetenskapliga upptäckter och att motståndet mot den baserar sig på en tro som blundar för vetenskapen.  Så är det givetvis inte. I själva verket är det faktiskt precis tvärtom. Fakta är fakta, och sanning är sanning. Att sanning och fakta sedan stöds av Guds ord är ju bara logiskt eftersom det är samme Gud som ligger bakom skapelsen och som har gett oss sitt ord. Men det är ytterst intressant att detta med tron kontra vetenskapen dras fram gång efter annan, trots att ingen av oss tre ens har antytt att det vi för fram skulle vara fråga om en åsikt som bottnar i en tro. Men det är väl så att det är enklast att bygga halmgubbar och skjuta ner dem i stället för att ta tag i det som verkligen har sagts.

Som sagt finns det mycket i dagens insändare som är beklämmande och som vittnar om hur illa det är ställt i vårt samhälle. Yttrandefriheten ifrågasätts, och speciellt avslutningsorden i Kurkialas text är oroväckande: "Därför är jag också övertygad om att de röster som nu desperat höjs för att begränsa sexuella minoriteters rättigheter inom kort kommer att tystna". Vad som menas med "begränsa sexuella minoriteters rättigheter" specificeras inte, men orden om att rösterna kommer att tystna är olycksbådande. Rösterna kommer förstås inte att tystna, men parat med orden om yttrandefriheten får man förmoda att rösterna nog ganska snart kommer att tystas.

Det finns många exempel från historien på när sanningen har tystas, och spåren förskräcker.