Lögnaktig ledare

Vi lever idag i en värld där sanning, förnuft och fakta inte längre är det som leder och styr samhällsutvecklingen. Idag regerar i stället lögnen. På många olika plan. Det här började inte med att riksdagen godkände samkönade äktenskap, men denna enskilda händelse blev en brytpunkt där det blev klart att när lögnen får media på sin sida i propagandakriget kommer den att vinna. Idag vinner inte den som har fakta och förnuft på sin sida, utan den som har media på sin sida. Det är ett faktum att ett samhälle som kan bedras till att tro att personer av samma kön kan gifta sig kan luras att tro i princip vad som helst.

Så idag regerar lögnen, med propagandans makt. Ett tydligt exempel på detta fick den som läste dagens ledare i Österbottens Tidning, skriven av Sofie Stara. Det är länge sedan jag läst en mer bedrövlig text. Här samsas direkta lögner med generaliseringar och skuldbeläggande. Jag menar att vi som klassiskt troende kristna behöver vara medvetna om vad som sker i lokalsamhället, och att ÖT är dagens torg där också vi behöver vara med. Men efter en dylik spya överväger jag allvarligt att sluta stöda denna publikation med mina prenumerationspengar.

Jag hittar två direkta lögner i texten. Stara talar om oss som ännu menar att homosexualiteten är något syndigt [och onaturligt] som "faktaresistenta". Sanningen är i själva verket precis tvärtom. Det är de som kört fram denna "moraliska revolution", som Stara kallar det, som är faktaresistenta. För att kunna omfatta tanken om könet som något flytande och homosexualiteten som något naturligt (och vackert) måste man stänga av förnuftet och blunda för biologiska fakta. Att så som Stara gör, sedan man valt att blunda för etablerade biologiska fakta för att kunna ta in de premisser som denna moraliska revolution bygger på, beskylla de som fortfarande hävdar att dessa fakta fortfarande gäller för "faktaresistens" är helt enkelt att ljuga. Om det i Staras fall sker medvetet eller omedvetet är en bisak i sammanhanget.

Sedan skriver Stara om att denna "moraliska revolution" har gjort att homosexualiteten inte längre ses som något problem, utan att problemet (som behöver åtgärdas) numera är "diskrimineringen" av de homosexuella. Här citerar Stara Nora Hämäläinen, en filosofiforskare, som hävdar att "religiöst motiverade protester visar på att [den moraliska] revolutionen inte omfattar hela samhället. De betydelseförskjutningar och argument som ser självklara ut för de flesta har blivit obegripliga för en del". Detta är också en lögn. Dessa "betydelseförskjutningar och argument" har inte blivit obegripliga, utan de är och har alltid varit obegripliga. Helt enkelt för att de saknar både förnuft och logik. Problemet är att majoriteten av samhället har blivit förblindade och hjärntvättade av den propaganda som har sköljt över oss under de senaste decennierna och därmed lurats att tro på lögnen. Men detta innebär givetvis inte att vi som ännu klarar av att hålla oss till fakta och sund logik inte skulle "klara av att begripa", utan tvärtom på att vi fortfarande begriper. I motsats till de flesta som, likt Sofie Stara, inte längre gör det.I detta sammanhang kan och bör vi också notera att den omsvängning som har skett i opinionen under de senaste åren INTE beror på några nya vetenskapliga rön, utan på att det har funnits en grupp som målmedvetet har arbetat på att påverka opinionen - och att denna grupp snart fick media på sin sida i sin kamp för detta.

Stara inleder sin ledare med att hävda att motståndet mot den "moraliska revolutionen" handlar om "en desperat kamp för att samla de egna leden. Förvisso var detta en ledande test i en doktorsavhandling som publicerades i ämnet (på 80-talet? Hjälp mig någon, vad hette den numera avlidne Vasabon och radioredaktören?), men redan då var det ifrågasatt om detta verkligen var huvudmotivet bakom motståndet. Idag ter sig Staras påstående som mer eller mindre bisarrt. Säg i stället att det handlar om en ärlig och uppriktig omsorg om människorna. Eller om sanningen. Eller om vårt samhälle och om vart det är på väg. Det skulle, så som jag ser saken, mycket bättre fånga vad detta handlar om.

Dessa uppenbara lögner till trots är det största problemet med Staras ledare ändå de generaliseringar och det kletande av skuld som hon utsätter oss klassiskt troende kristna för. I ledaren frastår ett "vi" och ett "de" väldigt tydligt. Ett "vi" som är de goda, de framstegsvänliga och de toleranta. Och ett "de" som är de onda, de bakåtsträvande och de intoleranta. De som förtrycker och diskriminerar. Och som, av allt att döma, bör polisanmälas och tystas ner. Likväl talar Stara för behovet av "dialog, möten och bildning" (med bildning avser hon givetvis inte faktabaserad bildning utan mera av den samma lögnbaserade propagandan som vi har utsatts för redan länge).

En ledare som på detta sätt sprider lögn, misstro och som kletar skuld på meningsmotståndare (vars ståndpunkter Stara inte har brytt sig om att studera desto närmare) kan aldrig föra något gott med sig. Ordet "hatisk" kommer för mig när jag betraktar Staras text. Den här texten andas hat. Hat mot klassiskt troende kristna människor som vägrar böja sig för lögnen och som vägrar överge sanning och sunt förnuft.

Hur var det nu Johan Candelin sade? Det finns tre steg på vägen mot förföljelse. Desinformation, diskriminering och sedan regelrätt förföljelse. Det första steget, desinformationen, handlar om att man sprider felaktig och lögnaktig information om en befolkningsgrupp. Staras ledare kan fungera som ett klassiskt exempel på just detta. Diskrimineringen följer sedan som ett brev på posten. Flera dagar sent, men det kommer.

Vill ÖT verkligen gå på den här vägen?