Viktig klimatenkät

Finland ska uppenbarligen få en ny klimatlag. I det förberedande arbetet har miljöministeriet dragit igång en enkät för att pejla finländarnas inställning till och åsikter kring denna nya klimatlag. Enkäter är överlag en bra sak, men så som denna enkät är utformad är strävan (t.o.m. en klart uttalad sådan) att speciellt unga (radikala) människor ska fylla i den. Miljöministeriet vill helt tydligt genom denna enkät få någon form av mandat att skriva ihop en mycket långtgående och radikal klimatlag. (Enkäten är lång, varför det är troligt att endast sådana som är mycket engagerade i frågan orkar fylla i den tillräckligt noggrant.)

Nu skulle det därför vara oerhört viktigt att också finländare med en balanserad syn på klimatet och klimatförändringen skulle ta sig tid att fylla i denna enkät, och att göra klara och tydliga markeringar mot den radikalism som finns bland speciellt många unga människor och bland den rödgröna vänstern (och uppenbarligen på miljöministeriet.) Jag har fyllt i enkäten, och jag klistrar nedan in en del av mina svar på de frågor som ställdes. Nu menar jag givetvis inte att du ska copypasta mina svar, men om du vill få lite hjälp så kan du gärna läsa igenom vad jag har svarat. Och ja, man får också kopiera rakt av, men det finns förstås en risk att någon övernitisk tjänsteman på miljöministeriet märker det och kastar svaren i papperskorgen. Risken finns förstås för det ändå eftersom de svar jag ger nedan givetvis inte är sådana som nissarna på miljöministeriet vill ha.

Enkäten hittas här.

Fråga: Vad anser du om den nuvarande klimatlagen? Vad är bra med lagen, vad borde utvecklas?

Svar: Det borde införas en paragraf i lagen som kräver att varje klimatpolitiskt beslut som tas på alla förvaltningsnivåer föregås av en noggrann konsekvensutredning för att säkerställa att de beslut som tas A. Verkligen verkar det som avses (och att de inte får motsatt eller ingen effekt). B. De beslut som tas inte slår sönder vårt fungerande samhälle och försvårar eller omöjliggör inhemsk livsmedelsproduktion och inte heller försämrar tillgängligheten till elenergi någonstans i landet. C. Inte på något sätt försätter enskilda medborgare eller grupper av medborgare i en ojämlik situation.

Fråga: På vilket sätt bör regeringen säkerställa att medborgarna godkänner Finlands klimatpolitiska mål och metoder när det gäller att hejda klimatförändringen?

Svar: Det är viktigt att inte ställa upp orealistiska mål eller mål som försätter medborgarna i en ojämlik situation. Dessutom är det oerhört viktigt att klimatmålen är noga genomtänkta och att de åtgärder som vidtas verkar det som avses. Samt att åtgärderna inte raserar vårt fungerande samhälle speciellt när det gäller livsmedelsproduktion, livsmedelssäkerhet samt energiproduktion och energitillgänglighet.

Fråga: På vilket sätt borde insatser för att stärka kolsänkorna skrivas in i lagen?

Svar: Eventuellt, men markägarnas äganderätt måste under alla omständigheter respekteras. Det är markägarna och ingen annan som äger kolsänkorna.

Fråga: Finlands mål är att vara klimatneutralt 2035. Detta innebär att vi senast då producerar endast den mängd koldioxidutsläpp som kan bindas. Borde målet för klimatneutralitet synas i lagen?

Svar: Målet bör ej synas i lagen. Motivering: Hela systemet med kolsänkor är så invecklat att man knappast kan lagstifta om dessa på ett allmänt plan. Därför borde man kanske också lämna bort detta med klimatneutraliteten ur lagen så ingen frestas börja gå in och lagstifta om kolsänkorna.

Fråga: Bör lagen innehålla bestämmelser om den totala mängd utsläpp som är tillåten under en viss tidsperiod?

Svar: Nej. Motivering: CO2-utsläppen är enbart teoretiska siffror. Att sätta upp ett mål angående totala utsläpp leder lätt till en situation där olika tolkningar ställs mot varandra. Dessutom kan en sådan gräns också leda till att landets konkurrenskraft försämras.

Fråga: Bör lagen innehålla utsläppsminskningsmål för olika sektorer, till exempel för trafiken eller jordbruket?

Svar. Nej. Detta leder lätt till att man tar i bruk piskan i stället för moroten om och när de teknologiska lösningarna inte klarar av att leverera sådana utsläppsminskningar man har förbundit sig till. Detta leder i sin tur till att jordbrukets, industrins och hela landets konkurrenskraft minskar.

Fråga: I klimatårsberättelsen rapporterar regeringen till riksdagen om hur utsläppsminskningsåtgärderna på medellång sikt har genomförts och om utsläppsutvecklingen. Vilka andra delområden inom regeringens klimatpolitik borde regelbundet följas upp?

Svar: Det som absolut borde följas upp är vilka konsekvenser de olika klimatpolitiska besluten har fått för att se till att dessa beslut verkligen får den verkan som avsetts.  

Fråga: På vilket sätt kan klimatårsberättelsen sporra medborgare, organisationer, företag, forskare och andra aktörer att i högre grad föra fram sina synpunkter i den klimatpolitiska debatten?

Svar: Genom att öppet redovisa för hur de klimatpolitiska besluten har påverkat CO2-utsläppen samt om besluten har fått den verkan som har avsetts.

Fråga: Ordet är fritt. Är det något perspektiv eller någon viktig fråga som saknas i enkäten?

Svar: Hela perspektivet gällande behovet av noggranna konsekvensutredningar före alla klimatpolitiska beslut på alla förvaltningsnivåer saknas helt i enkäten. Om detta inte aktualiseras finns det en överhängande risk att stora och samhällsomvälvande beslut tas dels i panik och dels helt i blindo.