Så oerhört avslöjande

ÖT:s medarbetare fortsätter sitt nedsvärtande av traditionella normer och konservatism, säkerligen triggade av den undersökning som inför presidentvalet visade att drygt en tredjedel av väljarna i hela landet inte kunde tänka sig att rösta på en kandidat som lever med en annan man. Och givetvis av det faktum att väljarna i flera valdistrikt i nejden röstade mer än 80-procentigt på Stubb. (I det här sammanhanget kan jag meddela att jag INTE röstade på Stubb. Jag kan nämligen inte tänka mig att ge min röst åt någon som gått i ett Pride-tåg och inte offentligt gjort avbön för det...) 

Nå, nu är det Sofie Staras tur att, i en kolumn, "prisa" konservatismen för att den ger kulturen "något att ta spjärn mot". 

Det är onekligen förstås som hon skriver att det i spänningen mellan det traditionella och det mer progressiva kan födas mycket intressant, och det förstås inte bara på kulturens område. Men att framställa det så att detta (att erbjuda något att "ta spjärn mot") skulle vara det enda som det traditionella och konservativa har att erbjuda är nog att vara mer än lovligt blind. Och så oerhört avslöjande.

Saken är den att det är de traditionella värderingarna, i vårt fall kristendomen och de värderingar som springer fram ur den, som har byggt vårt samhälle. Det att ta hand om människor, ge dem utbildning, det att det i samhället råder en god ordning - allt detta går i varierande grad tillbaka på den kristna tron och den kristna kyrkan. Detta oavsett om vi gillar det eller inte kan vi nämligen inte tillåtas ägna oss åt historieförfalskning.

Den normnedbrytning vi ser idag och som vår värdeliberala (vänster)media driver på nästan in absurdum är inte samhällsbyggande. Om något är den samhällsnedbrytande. Vi lever ännu idag på det som gångna generationer har byggt upp baserat på de kristna/konservativa/traditionella värderingar som dominerade i samhället för bara en del decennier sedan. Nu säger jag givetvis inte att allt var bra då heller, alla tider har sina problem och människor som inte passar in och som far illa. Men faktum är att vårt samhälle inte är byggt på normnedbrytning utan på de normer som vi nu arbetar på att bryta ner.

Tyvärr är det många som inte ser detta, säkerligen för att de inte vill se det. Därför kommer chocken säkerligen att bli så mycket större när dessa människor vaknar upp till en verklighet som de i grunden har förändrat med sina progressiva tankar och värderingar. 

Jag hörde igår en intressant sak runt ett annat kaffebord än det jag nämner i min föregående text: Man brukar säga att det ofta finns tre olika typer i en familjs olika generationer. Först kommer förvärvaren som bygger upp familjens välstånd. Sedan kommer ärvaren som ärver detta välstånd och, förhoppningsvis, bevarar det. Till sist kommer fördärvaren som förslösar det som gånga generationer har byggt upp. 

Tyvärr ser vi nu hur vårt samhälle har gått över från "ärvargenerationen" till "fördärvargenerationen". Extra tragiskt blir det dessutom om vi är så blinda att det enda vi ser och kan sätta värde på av de tidigare generationerna och deras värderingar och det de har åstadkommit är att de utgör något vi "kan ta spjärn mot". 

Ack hur brutalt uppvaknandet kommer att bli!