Inte bra!

ÖT skriver i en artikel idag om vad en förtroendevald i Björneborgs kyrkliga samfällighet skrivit i en textmeddelandespalt i tidningen Satakunnan Kansa. Antti Pekola, som han heter, skriver: "Bibelns grundläggande budskap är inte 'kärlek', utan den kristnas ansvar för sina handlingar. Det viktigaste stället i Bibeln är 3 Mosebok 20:13. Låtom oss efterfölja det."

Jag brukar klaga på vissa kommentatorer här på bloggen som lyckas få in många fel i en kort text. Här lyckas Pekola få in hela tre stora fel i en text med tre meningar. I sig är detta förstås en bedrift, men det budskap han (visserligen bara för att skapa debatt, men dock) förmedlar är verkligen inte bra. Men som sagt, han har fel i precis allt han skriver. 

Hur som helst blev jag att fundera på vilket bibelord som är det viktigaste av dem alla. Här finns det förstås många kandidater, men jag tror nog att om man ser till det allra mest centrala och hur några få ord lyckas fånga den verkliga essensen i den kristna tron måste jag nog ändå, föga originellt, stanna för det som brukar kallas "Lilla Bibeln", alltså Joh. 3:16(-18). 

Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. 

Det är inte för inte som detta har kallats "Lilla Bibeln". På bara tre (eller en om vi så vill) verser fångar evangelisten hela evangeliet. 

Så nej. Det viktigaste stället i Bibeln är INTE 3 Mos. 20:13. Och nej. Bibelns grundläggande budskap är inte "den kristnes ansvar för sin handlingar" utan det är att Gud i Jesus blev människa och led det straff som vi har förtjänat genom vår synd och vårt uppror mot Gud. Och nej, vi ska inte följa det som står skrivet i 3 Mos. 20:13. I nästa text kommer jag att berätta varför.