Epidemin som en Guds kallelse

När man läser runt på nätet hittar man en hel del omdömen om Corona-virusepidemin avgivna av seriösa kristna människor. Vissa talar om att epidemin kan vara en del av de yttersta tidernas inledande händelser (födslovåndor), andra talar om epidemin som eventuellt ett Guds straff eller, i mildare form, något mänskligheten har dragit över sig själv på grund av sin gudsfrånvändhet. Gemensamt för alla de omdömen av denna typ jag har stött på är att tvärsäkerheten saknas. Och gott så. Jag ansluter mig till denna ödmjuka skara som inte vill säga att de VET att epidemin är det ena eller det andra. Den kan vara allt det ovan nämnda. Eller så är den inte det.

Men en sak VET vi ändå. I alla farsoter, olyckor och allt elände som vi människor möter kan vi höra och se den kärleksfulle Gudens kallelse till omvändelse och tro. Så också i denna Corona-epidemi. Gud låter oss, genom att tillåta att vi drabbas av detta elände, se att alla våra falska salighetsstöd och allt som vi byggt vår trygghet på annat än på Honom är sådant som inte håller. Allt detta kan tas ifrån oss. Vår ekonomi, vårt välstånd, vår hälsa ja till och med vårt liv. Inget av detta är sådant som vi kan lita på att vi får behålla. Men Herren Gud är den samme igår, idag och i evighet. Han håller när allt annat skakar och faller. Och mitt id enna världsbrand kallar han på oss. Kallar han på dig.

Så om du känner rädsla och ångest inför den storm som kommer att dra fram också över oss och vårt land: Lita på Herren! Han håller, och hans löften håller. Låt mig ge ett exempel – ett av de härligaste vi har i vår Bibel, från Rom. 8: 31-38:

Vad skall vi nu säga om detta? Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss? Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom? Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. Vem är den som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss. Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller hunger, nakenhet, fara eller svärd? Det står ju skrivet: För din skull dödas vi hela dagen, vi räknas som slaktfår. Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss. Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som skall komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.