tisdag 7 april 2020

Extra nos

Orden i rubriken betyder inte att någon fått en näsa till, utan de är latin och betyder "utanför oss" och syftar på den frälsning som Kristus vunnit åt oss människor. Hans frälsningsverk är nämligen något som har skett helt och hållet utan vår medverkan, fullständigt oberoende av oss och helt utanför oss. Den kristna tron är därmed fullständigt unik bland alla världens religioner eftersom den inte till ens en aldrig så liten del handlar om vad människan gör eller inte gör. Detta att frälsningsverket och frälsningens grund är något "extra nos" är en oerhört viktig och värdefull sanning som inte på något sätt får tappas bort. Om vi gör det är det nämligen inte längre fråga om nåd och inte heller om kristen tro. Om vi på något sätt, aldrig så lite, börjar blanda in våra egna gärningar och det som sker i oss människor (som en reaktion på Guds nåd) i frälsningen blir det fråga om något annat än kristen tro.

Men likväl är det så oerhört lätt att göra just detta. Det är så väldigt mänskligt att göra så, nämligen. Alltså att se på nådens verk inom oss människor och blanda in detta i frälsningen. Om inte annat så för att, för egen del, känna eller se efter om jag verkligen är frälst. Men nåden måste få vara nåd. Och för att den ska vara det kan vi inte på något sätt blanda in oss själva i frälsningsverket.

Så, hur blir jag frälst? Frågan är oerhört viktig. Svaret är kort och gott att Jesus tog min och hela världens synd på sig och bar den upp till Golgata och sonade den genom sin död på korset. Han har tagit den på sig och därför binder synden inte längre mig till döden. Genom Jesu död har jag gått från att vara dödsdömd till att vara fullständigt frikänd. Detta friköpande är en objektiv verklighet som jag inte kan påverka det minsta. Min tro gör den inte gällande, och min otro gör den inte om intet. Det kan den inte. Jag blev frälst för snart 2000 år sedan, troligtvis klockan tre på eftermiddagen den 3. april år 33. Ser du varför jag inte kan påverka frälsningen med något jag gör eller inte gör? Hur skulle jag kunna göra det, jag var ju inte ens född när frälsningen blev klar! Den är helt och hållet "extra nos", och ett fullständigt objektivt faktum.

Sedan var jag knappt mera än född när jag i dopet bars fram inför Gud och fick del i frälsningen för egen del. På det sättet kan vi också säga att jag blev frälst när jag blev döpt – i den meningen att jag då fick del av den frälsning som Jesus vann också åt mig i sitt offer på Golgata. Då var jag ännu så liten att jag inte heller, trots att jag var född, kunde göra något själv för detta. Också här är och behöver nåden få vara nåd.

Men, kanske någon vill protestera, betyder detta då att alla är frälsta? Det borde det ju göra om det är så som jag skriver att Jesus tog alla synder på sig och sonade dem i sin korsdöd. Eller? Nej, faktiskt inte. Alla synder ÄR sonade, ja, men alla människor vill inte veta av Jesu försoning. Frälsningen är inget vi människor förfogar över. Den finns hos Jesus, och endast hos Jesus. I gemenskap med honom har och får vi del av hans frälsning. Ställer vi oss utanför denna gemenskap ställer vi oss också utanför frälsningen. Den skänks oss i dopet, men för att kunna ha nytta av den behöver vi leva i vårt dop i daglig ånger och omvändelse. Så om vi tar avstånd från vårt dop och från Jesus tar vi samtidigt också avstånd från frälsningen. Gud tvingar nämligen ingen människa in i sin himmel. Men han kallar alla människor, och med denna kallelse följer också förmågan att svara ja på kallelsen. Men igen: Vårt "ja" till Guds kallelse gör inte frälsningen gällande. Den var klar långt innan dess.

Vi är nu inne i stilla veckan, och under stilla veckan kommer vi ihåg och begrundar Jesu lidandesväg som kulminerar i långfredagens händelser på Golgata. Det var då världen blev frälst, och med den både du och jag. För det var för dig och mig han gjorde det. För dig och mig han gick vägen upp till Golgata. Det var för dig och mig spikarna drevs genom hans händer och fötter. Det var för dig och mig som han, den syndfrie, helige och evige, gav upp andan och gick i döden. Det var för oss han uppstod igen på den tredje dagen eftersom döden inte kunde behålla honom, och för att döden inte kunde behålla honom kommer den inte heller att kunna behålla någon enda människa som lever i gemenskap med honom.   

Detta är vad den kristna tron handlar om, och detta är vad påsken handlar om.

3 kommentarer:

  1. Tack, det var en viktig påminnelse inför en påsk utan sammankomster !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns ännu både nya och gamla Guds Ords predikningar ochbpsalmrr sånger och visor i media böcker och motsvarande. Bästa vaccinet mot allt helvete och sjukdomm är att avstå från otron och alla gärningar som är onda: den godskrivande Arndt som t o m var barmhärtig trots total Bibeltrohet sade att bästa syndabekännelsen eller bikten,'bättringen' är att sluta med brotten och synderna lögnerna och modigt varna andra när man åsamkat andra döpta svårigheter genom i högmod och lösaktig girighet och oren lusta gjorda syndigabrödraförbund för att för ekonomi och makts skull tysta förmanande enskilda och offer för de synder och t o m grova nertystade brott man gjort och när de som avslöjade t o m fortsatt att göra och förhärdats i. Int är de konstit att Herren nu genom yotalsekulära myndigheter ger oss tid till eftertanke hemma då t o m fädernas kyrka vilket inte är lika med evangelislutherska kyrkan i finland utan den rätta kyrkan definieras som det avskiljdas=de heligas samfund vilket är stridande och skingrad över hela jorden i alla församlingar kyrkor och samfund denominationer ex lutherska samt hos grupper och enskilda som är kallade till eller döpta till Jesu tro och frälsning; alla med olika grad av kunskap om storkyrklighet och bibel och med varienda praktiska seder och beteenden sammanhållna dock av tron på den levande Gud Frälsaren Jesus Kristus: Vägen Sanningen och Livet som frågade sig och Fadern inför folket; skall jag väl finna tro på jorden när jag kommer? Jo endel som kan läran och varit aktiva ' kristna' som ändå gör ogärningar i girighet och utövad begärelse av alla slag i lättsamhet i sin grupptillhörighetstrygghet och därmed kanske utan att vetat det övergetts avGuds Helige Ande de finns då: men de gåt till helvete. Jag vill nog tro att det kan finnas av och genom tron fromhålletbevarade på jorden då. Men hos många som talat och t o m predikat gott om detta hopp har i mångenstans fallit i grova andliga och brottsliga och kränkande förtryckande lögnaktigt beteende mot andra människor och inte insett mera vad sanning ödmjukhet rätt och nåd är. De brott som dömts i domstol är ofta under tvång att inte få talas om och kyrkans så kallade säkerhetsventil tystnadsplikten är något som inte fanns i urförsamlingarna. Den mer socialt pastoralt eller ekonomiskt eller gruppmässigtkäraste äktenskapsbrytande mannen eller kvinnan får i all tysthet avlösning av satanisk vänskap eller nångång av präster och enskilda kristna som egentligen borde säga: det är inte förlåtet i förrän du talat om det för din make eller maka på det att den skall få pröva om den äktenskapsbrytande parten som många ggr nog är så noga att säga varnande vid början av förhållandet: Det blir skiljsmässa eller boskillnad vid första samlaget med annan än den äktade i äktenskapet mellan man och kvinna; eller vad tror nån att äktenskap är. Redan att säga trots sin ungdoms c a tre olika frivilliga sexulla synder att man dock inte vill gifta sig med en frånskild har redan första gången jag sade det renderat mig en urledsparkad höft, andra gången en långsint och hämndlysten trosfrände som förser de öppet nikolaitiska förnekarna med kunskap och mediciner tvång med vilket de från 1997 till ca 2019 kunde dölja för mig att jag faktiskt ändå gift mig med en frånskild; så ni kunde alla vara glada över det. När jag låg i boskillnad blev samma grupper rädda att jag kanske skulle få ett 'rent gifte' och jag fick till rätt tung psykmedicinering något tillägg genom maten eller dryckerna så att ja skulle vara svinad i någon eventuell kristlig människas tycke men höjden av församlingsförfall upptäckte jag när en grupp på två par fr jeppistrakten på kombinerat lestadianskt och mentalvårdstungomål frågade i tystnad av mig: hur mår de förförlovade medan fyra vita själstrimmor åsamkade mig stor oro och då andra styggeliga taktiliteter redan gjort mig mogen för ytterligare eltortyr och medicin på sinnesjukhuset.0aåå

      Radera
  2. En allmänmänsklig iakttagelse i sekulär mening. Västerländska horkarlar våldsnyttjande av kvinnor leder ofta till samma effekt som den så kallade omoraliska varianten av österlandets missbruk av kvinnor och män med syftet att göra dem så kränkta att de åtminstonen efter drogande i många fall ger efter för den satanisiska anden som i nya testamentet kallas nikolaitisk och de blir slavar som horor eller homosexuella för andra utnyttjare eller följande vad de kan ernå genom den lustans tvingande ande som kan göea dem t o m förföriskt nyttiga så att de kan ingå äktenskap eller partnerskap under icke så tvingande omständigheter som förslavade tvångsprostituerade. Men den demoniska ande som kränkte deras mänsklighet och moral ande har ofta nått det målet att de inte medvetet vill tycka om den Gode Guds Namn i en värld där trons lydnad var upprätta och lögn samt girighet som är roten till allt ont är så total och vanlig att de t o m börjar liksom privatföretaga sig andra onda brott synder och omanligt och okvinnligt beteende för att vilja 'straffa' eller 'ta ut' hämnd på någon i enskild sak oskyldig då de nu själva kanske fått både guddstraff ssmhällsstraff och förmaning som de inte vill lyda. En fanatisk släktin i en släkt som tyckte att en lovande frispråkig ung människa blivit lite tystlåten och bdklämd passade på att vilja ställa frågan åt två mera ' uppkäftiga' i samband med söndagskolan: den frågan som jesus ställde åt johannes och jakob; kan ni dricka den kalk jag dricker o s v. De två pojkarna i en släkt voro imponerade av den också för dem smickrande frpgan sade ännu vid återkomsten från mötet med glad röst: ' det kunna vi'. Den som hörde det drabbades av fruktan ångest och avundsjuka av att genom människors utväljande vafa berövad den roll som han visste att varken jakob johannes eller släktingarna eller han kunde dricka den kalken och det lidande som Jesus drack till Frälsning. Förskräckt över övermodet hos de andra gossarna och rasande över samma ambitionskonflikt som andra klenmodiga hade tänkte han; jag. Deet kan ni nog inte. Inte jag heller............

    SvaraRadera