Mansrollstappet och kyrkan

Jag skrev i den förra texten att vi har tappat bort mansrollen och att mannen i vårt samhälle idag har blivit en "kvinna–". Mannen får helt enkelt inte vara man, och det får stora följder för egentligen hela samhället. Kyrkan, så som vår kyrka är uppbyggd med sina beslutsinstanser, är när det gäller detta en del av detta samhälle som har tappat bort mansrollen och maskuliniteten. Mannen har helt enkelt blivit en kvinna– också i församlingen. Detta har lett till att prästämbetet, och med det hela kyrkan, har förändrats i grund. När prästämbetet – oberoende av om det är en kvinna eller en man som innehar det – mer eller mindre har feminiserats har prästen gått från att vara en herde till att vara en vårdare. Detta har jag varit inne på tidigare, till exempel här.

Vilka var nu igen mannen uppgifter, om vi repeterar lite? Jo, dessa handlar om att försvara, försörja och föröka. Ser du vad som har hänt i kyrkans liv när prästämbetet har feminiserats? Trons försvar har monterats ned, hjorden serveras urusel mat och evangelisationen/missionen tvinar, och har redan långt tvinat, bort. Alla dessa för kyrkan livsviktiga uppgifter, som djupast sett hör till mannens och det maskulinas ansvarsområde, har satts på undantag och monterats ned. Om vi tar en sak åt gången. Mannens uppgift är att försvara. Det är vad herden gör och ska göra när vargen kommer – att se till att hjorden är trygg och utom fara. Att vargen inte kommer nära. När herden i stället förvandlas till vårdare så tas vargen emot och ska vårdas till att bli något annat än en varg, något som givetvis är dömt att misslyckas. Och så utsätts hjorden/församlingen för livsfara. Ja, i själva verket har många vargar idag inte bara välkomnats i församlingarna utan till och med satts att leda dessa.

Mannens uppgift är att försörja. I en kyrklig kontext innebär detta att församlingsledaren ska undervisa sin hjord, sin församling, i ett rent Guds ord. Detta sker inte längre. Falsk lära har getts tillträde till predikstolarna (i den mån dessa ännu används) och det som förkunnas i de flesta kyrkor idag är på sin höjd moraliskt snömos. En rak lagförkunnelse och en full evangeliets förkunnelse är idag väldigt sällsynt i våra kyrkor. Så går det när prästämbetet feminiseras.

Mannens uppgift är, för det tredje, att föröka. I kyrkan innebär detta en satsning på evangelisation och mission. Detta är idag, i vår kyrka, ännu mera sällsynt än en förkunnelse av lag och evangelium. Evangelisationen och missionen är inte i första hand herdens uppgift, men herden ska leda sin församling i denna uppgift och, kanske ännu rättare sagt, leda sin församling TILL denna uppgift. Om det inte ges undervisning i församlingen som betonar vikten av att bedriva mission, att offra för missionen och att det är alla församlingsmedlemmars uppgift att evangelisera i sin vardag så kommer missionen och evangelisationen att dö ut. Idag sjunker antalet utsända missionärer dramatiskt i vår kyrka. Svenska kyrkan har redan för några år sedan helt lagt ner sin mission. Så går det när prästämbetet feminiseras och herdarna ersätts av vårdare.

Det är förstås jobbigt att gå mot strömmen. När mansrollen satts på undantag i hela samhället och maskuliniteten blivit närmast ett skällsord krävs det enormt stort mod av kyrkan att inte göra det samma som samhället i vilken den verkar gör. Vår kyrka har därför flutit med strömmen, och detta med fullständigt katastrofala följder. Om kyrkan ska överleva på sikt måste det till en förändring när det gäller detta. Utan en sådan förändring kommer vår kyrka att dö sotdöden inom några decennier.