Moderna myter 2: "Könen är utbytbara"

I januari skrev jag den första texten i serien om moderna myter, och många av de texter jag har skrivit sedan dess har på ett eller annat sätt tangerat denna myt. Planen var att under vintern/våren presentera en rad av dessa moderna myter, men annat har kommit emellan. Nu ska jag dock försöka gå vidare. Denna andra myt bygger egentligen på och föregås av andra myter, och hela sakkomplexet hör ihop. Den här myten presenteras ofta för oss i formen av ett påstående som lyder ungefär att "Det spelar ingen roll vilket kön föräldrarna har. Det viktiga är att båda två älskar sina barn."

Det här är alltså en myt. En modern sådan. Ja, i själva verket är det en ren och skär lögn, men eftersom många tycks tro på denna lögn så går den från att vara en lögn till att vara en myt. Denna lögn, eller myt, går tillbaka på den grundläggande lögnen att det egentligen inte finns några skillnader mellan könen. Därmed blir de givetvis sinsemellan helt utbytbara. Men detta är som sagt en lögn. Problemets kärna är att mannen har avklätts sin manlighet, sin maskulinitet, och gjorts till något som motsvarar en kvinna men utan kvinnans särprivilegium, alltså det att kunna föda barn och att kunna ta hand om detta barn och speciellt under barnet första månader sörja för att barnet får mat. Detta innebär att mannen i den moderna världen har blivit en "kvinna–", om vi får kalla det så. Kvinnan har fortfarande kvar sin modersroll, trots att man gärna förringar detta faktum, och detta gör att det inte är lika lätt att utplåna kvinnorollen. Men när man plockar bort det som är specifikt bundet till mannens roll, ja då utplånas lätt maskuliniteten och mannen blir just en "kvinna–"  

Så vad handlar då mansrollen om, på riktigt? Alltså när vi män INTE har gjorts till en "kvinna–"? När mannen har tappat bort sig själv och sin manlighet och vissa trevare har gjorts för att definiera vad manligheten handlar om och hur denna kunde ta sig uttryck har en del dumheter kommit in i bilden. Det manliga har förknippats med att vara oborstad, ha en förkärlek för stora maskiner som har mycket ljud, för öl och andra berusningsmedel (i moderata mängder) och för kvinnor med vissa fysiska attribut. Faktum är dock att detta INTE är vad maskulinitet och det att vara man handlar om. Åtminstone inte i grunden.

På engelska talar man om mansrollens tre P. "To protect, to provide and to procreate." Alltså att beskydda, försörja och föröka sig. Dessa tre saker har idag tyvärr mer eller mindre helt avklätts mannen. (Och då kanske ersatts med de saker jag nämnde ovan – eller med inget alls.) Eftersom den moderna kvinnan ska vara självständig och kunna stå upp för sig själv behövs inte mannen som någon beskyddare. Kvinnan ska också, på samma sätt som mannen, vara ute i arbetslivet och därmed till lika del försörja sig själv och sin familj. Förökningen ska man sedan överhuvudtaget inte alls prata om eftersom vi lever i en överbefolkad värld. (Detta är en annan modern myt som jag kommer att ta upp för sig.) Om vi ytterligare vill "koka ner" dessa tre saker till att handla om en sak så är handlar maskuliniteten, det att vara man, om en sak: Att tjäna. 

Tjänandet är essensen i det att vara man. Att tjäna sin fru och sin familj i synnerhet, och mänskligheten i allmänhet. Tjänandet i sin mest utpräglade form handlar om att offra. Om att offra sig själv för sin fru och för sin familj. Inte i första hand genom att ge sitt liv - det har den ende som verkligen visat för oss vad det innebär att vara man gjort en gång för alla - men att ge AV sitt liv. Att offra sin bekvämlighet, sin tid och sina krafter. För sin fru och för sin familj i första hand. Det är detta som det att vara man handlar om. Att tjäna. Eller detta är vad det borde handla om. Men när dessa mannens skyldigheter (och rättigheter) lyfts av honom leder det till att mannen står där som en "kvinna­–". Som eventuellt kan dricka öl, se på monstertruckar och undsläppa sig diverse kroppsljud, men som ändå bara är en "kvinna–". Att en sådan man, en sådan maskulinitet, är utbytbar är ju fullständigt självklart. En sådan man kan givetvis ersättas av en andra kvinna i en familjs och i ett barns liv. Men felet är då inte att denna "kvinna–" plockas bort ur en familjs och ett barns liv och ersätts av en kvinna, utan felet kom in i bilden långt innan. Felet uppkom redan då när mannen avkläddes sin manlighet och allt det som det att vara man handlar om och går ut på och i stället blev en "kvinna–".