Om media, Trump och det delade USA

Vi har haft storfrämmande, om någon råkade missa det. Det är sannerligen inte vardag med stormaktsledares toppmöten i Finland. Om jag har räknat rätt var det tredje gången sedan 1975 som USA:s och Rysslands/Sovjetunionens ledare träffades i Finland.

Nå, själva mötet var kanske inte så intressant som man kanske hade vågat hoppas, om man bortser från Trumps påstådda "felsägning" och vad den ännu kan tänkas leda till. Mera om det i en senare text. Men det intressanta är reaktionerna på vad som hände och kanske framför allt hur dessa presenterats i media. Det berättar nämligen något mycket intressant för den som har ögon att se med och öron att höra med.

USA är idag ett oerhört delat land, och denna delning kommer kanske klarast till synes i förhållandet till Donald Trump. För halva befolkningen spelar det ingen roll vad Trump säger eller gör – allt är bara fel. För den andra halvan av befolkningen spelar det inte heller någon (större) roll vad Trump säger eller gör – det är bra i vilket fall som helst. Skiljelinjen går ganska långt mellan det vi här kallar liberala och konservativa. Och nu kommer vi till det oerhört intressanta: Media i Europa återger i huvudsak (läs: enbart) vad (vänster)liberal media i USA skriver. Således är den bild de förmedlar en bild av ett land som avskyr sin president och skulle vara beredda att avsätta honom med omedelbar verkan. Detta är alltså den bild som vi får när vi läser våra tidningar och tar del av annan nyhetsrapportering. Det är också därför, må det sägas ännu en gång på denna plats, som det blev en så stor chock, både för media och för oss som tar del av medias rapportering, när Trump valdes till president. När bara Trumpmotståndarna hade fått komma till tals trodde förstås alla att valet var avgjort redan innan den första rösten hade avgetts. Men förklaringen var alltså den att medias rapportering är så oerhört skev eftersom de ger oss bara en sida av saken. Eftersom bara en del av landet får komma till tals och förmår nå över våra nyhetströsklar här i Europa. 

Sanningen är dock en annan. USA är som sagt ett oerhört delat land i dag. Den andra sidan – den sidan som valde Trump till president och som uppskattar åtminstone en hel del av vad han åstadkommit – får inte höras och synas i vår media. Därför tror vi nu också att hela USA är förargade på Trump för det som skedde i Helsingfors. Sanningen är igen den att detta bara gäller för den halvan av USA som redan innan toppmötet var förargade på honom och redan då hade bestämt sig för att inget som Trump säger eller gör kommer att ändra på den saken. Men denna halva av befolkningen får i vår media som sagt tala för hela USA.

Det stora samtalsämnet efter toppmötet var att Trump sade sig tro mera på Putin än på sin egen underrättelsetjänst. (Något han nu i efterhand alltså har förnekat.) Nu har vår media då lyckats hitta en del experter (även republikanska sådana) som mer än gärna trampar ner Trump i golvspringorna för detta. Igen torde dock samma sak gälla: Dessa experter tillhörde redan före mötet den del av befolkningen som hade avgjort sig mot Trump.

Den andra sidan har fortfarande ingen talan i vår media. Givetvis skulle det vara både berikande och komplicerande att få lyssna också till vad denna sida har att säga, men vår media vill överhuvudtaget inte att denna sida ska finnas. Och om man blundar och sätter fingrarna i öronen kan man kanske inbilla sig själv att det är på det sättet – och framför allt kan man lura (nästan) hela Europas mediekonsumenter. Men bara nästan. Vi finns ju också som läser till exempel Pat Buchanans kolumner. Det han säger kommer ALDRIG att få något genomslag i vår (vänster)liberala media, men ändå, och kan ske just därför, kan det vara nyttigt att läsa vad han har att säga om Trump och om Helsingforstoppmötet. Till exempel om hur Trump mycket förtjänstfullt i och med detta möte omintetgjorde de (vänster)liberala världsledarnas planer på ett kallt krig 2.0. 

Men något sådant får vi alltså inte läsa om i våra medier. Orsaken är förstås uppenbar. Det här ska hållas enkelt, och sanningen bör inte tillåtas få komplicera det hela. Dessutom är vår media fullständigt i händerna på samma krafter (läs: värderingskluster) som ville ha detta kalla krig 2.0.