Skamligt!

ÖT berättar idag på sin webbplats om jordbrukaren och nötuppfödaren Markus Strömsnäs i Sundby som tvingas avsluta djurhållningen p.g.a. bristande lönsamhet. Han konstaterar att det att han på detta sätt går ut i media inte är någon bra reklam för jordbruksnäringen, men att situationen är likadan på många gårdar och om inget händer gällande lönsamheten kommer många andra att tvingas göra samma sak. 

Det är djupt tragiskt att sådana som producerar den mat vi äter inte får skäligt betalt för det jobb de gör. Eller ens tillräckligt för att få rörelsen att gå runt. Vi ska komma ihåg att det idag långt är politiska beslut som ligger bakom lönsamhetskrisen inom jordbruket. (Vid sidan av partihandelns oskäligt höga vinstmarginaler.) Detta i.o.m. att staten/EU har beslutat att subventionera jordbruksprodukterna (läs: genom olika stödformer) så att konsumenterna inte ska behöva betala vad det verkligen kostar att producera den mat vi äter. På detta sätt har staten/EU "på köpet" kapat åt sig rätten att fullständigt egenmäktigt styra jordbruksproduktionen. När staten, eller EU, knycker lite i en liten tråd någonstans tvingas jordbrukarna reagera på detta. Gör de inte det riskerar stöden att utebli. Således är det inte i första hand konsumentbeteendet utan politiska beslut på olika nivåer som styr jordbrukets inriktning. 

Idag har vi också fått läsa nyheter om det nya "nationella klimatmatprogrammet" vars mål är att styra upp finländarnas matvanor i mera klimatvänlig riktning. Detta program, liksom det som vi undervisas om jämt och ständigt i media gällande klimatet, jordbruket och vårt ätande, är direkta fiender till det finländska jordbruket och till vår självförsörjning. Dessa mål, i kombination med det jag skrev ovan om hur staten/EU kapat åt sig rätten att fullständigt egenmäktigt styra jordbruksproduktionen, innebär att krisen inom det finländska jordbruket fördjupas ytterligare när staten/EU både kan och vill styra jordbrukets produktionsinriktning. 

Speciellt i kris- och krigstider kunde man tänka att landets självförsörjningsgrad skulle vara högt, ja kanske högst, på varje politikers agenda. Men det verkar som om de flesta, dock inte alla, rikspolitiker tänker som så att vi inte behöver något jordbruk - det är ju bara att gå till butiken och köpa den mat vi behöver. 

Det är fullständigt skamligt hur de som producerar vår mat behandlas idag.