I tisdags avslutades namninsamlingen för "Det äkta äktenskapet". Slutspurten var bra, och gränsen på 100 000 namn överskreds. Bra jobbat! Jag vet att det finns en del namninsamlare som har satt väldigt mycket tid på detta - ett extra stort tack till er!
Nyheten om att initiativet nu går till riksdagen (med mera än dubbelt så många namn som skulle ha krävts) fanns igår på många olika håll. Kommentarsfältet är delat (liksom folket), men de negativa kommentarerna överväger. Tyvärr. Jag slås speciellt här av de undermåliga argumenten hos de som ogillar initiativet. "Vad är borta från dig om någon får mera rättigheter?", och så det vanligaste: "Varför ska kristna alltid vara bakåtsträvare?", eller i annan form: "Äktenskapet är inget specifikt kristet, varför ska kristna överhuvudtaget engagera sig i detta?" Vidare: "Varför ska någon annan blanda sig i vad två vuxna människor frivilkligt gör i sängkammaren?" Ja, och sedan finns ju också alltid detta med människofientlighet och "homofobi" att ta till.
Nå, givetvis är äktenskapet ingen specifikt kristen institution. Äktenskapet är allmänmänskligt. Likväl är det instiftat av Gud och lagt ner i mänskligheten och har funnits med - som just det äktenskap som vi nu håller på att överge och omforma - så länge människan har en nedskriven historia. Eftersom äktenskapet är instiftat av Gud finns det också riktlinjer för det i Bibeln. Observera nu väldigt tydligt att Gud inte ger oss sina bud och ordningar för att bråka med oss eller ställa till det för oss, utan för att han vill att våra liv ska fungera. Detta gäller också för allt som handlar om äktenskapet.
Idag tror jag att det är väldigt sällsynt att någon vill blanda sig i vad två vuxna människor frivillt kommer överens om att göra. Detta gäller också i sängkammaren. Men när det gäller äktenskapet handlar det om så oerhört mycket mera. Dels handlar det om vad samhället definierar som naturligt, dels - och här kommer det viktigaste - handlar det om BARNEN. Det nya äktenskapet kommer nämligen också att innebära förändringar för barnen. Se där hur det som är till för någon kan vara borta från någon annan! I detta fall alltså från barnen. Denna nya äktenskapslag, som detta medborgarinitiativ vänder sig mot, berövar barnet rätten till både en far och en mor. Nu är jag givetvis medveten om att vi lever i en trasig värld. Människor dör, och människor skiljer sig. Men detta är ändå något helt nytt när man på laglig väg helt enkelt definierar bort den ena föräldern. Observera nu mycket noggrant: Två mammor eller två pappor kan ALDRIG ersätta föräldern av motsatt kön. ALDRIG. Det cirkulerar idag många vittnesbörd på nätet, skrivna av barn som vuxit upp i homosexuella parförhållanden, där dessa barn berättar om det hål i själen denna bortdefinierade förälder har orsakat.
Vi kan inte, och får inte, genom att stifta en lag göra detta våldförande på barnens själar legio! Gör vi så skapar vi en tidsinställd bomb som förr eller senare kommer att explodera oss rakt i ansiktet. Detta är den största orsaken till att jag har satt mitt namn på detta nya initiativ (och också hjälpte till att samla lite namn), och varför jag innerligt hoppas att det går igenom i riksdagen och det könsneutrala (Obs! Inte det "jämlika"!) äktenskapet aldrig införs.
Bra rutet Kristian!
SvaraRaderaDet är dock så att det inte är någon bomb "som kommer" att explodera. Vi har redan i många tiotal år vandrat bland exploderande minor ur Pandoras slasklåda. Vi är inte på glid, laglösheten och respekten för förnuft och försiktighet,också den vitmålade, är factum. Jag gråter över mig själv också; utan tårar.
I alla fall tackar vi Gud för den ordning och trygghet som finns kvar.
Vi må reda oss till vittnesbörd, av oss själva syndiga och fallna, I Kristus rena och värdiga;vill Herren. Gf Ulrik Torsten Nils
Ett stort tack för ditt inlägg. Vi fortsätter arbetet för barnens rätt till att känna sina biologiska föräldrar. Hälsn. Benita N.
SvaraRaderaHar lite svårt att se hur det kommer att "explodera i ansiktet" på oss. Låt oss blicka mot det mera frimodiga Sverige ett tag.
SvaraRadera2012 ingicks drygt 550 samkönade äktenskap i dubbelt större Sverige (scb.se).
Samma år noterades 13 040 skilsmässor i Finland. (statistikcentralen)
Enligt statistiken från Sverige fanns det efter 17 års registrerade partnerskap ca 1200 barn som lever med föräldrar i registrerade äktenskap/samkönade äktenskap.
2010 var 17 064 barn omhändertagna i Finland.
2011 var ca 26 200 barn omhändertagna i Sverige.
Nu vet både du och jag och alla andra att det finns ingen korrelation mellan dessa siffror, hur många barn är inblandade, ingen kan bevisa vad barns illamående beror på eftersom det kan bero på väldigt många faktorer. Och det är ju faktiskt så att alla unga kan må dåligt tidvis, det är ju inte enbart förunnat medelsvenssons barn att vara tonårsdeppade.
Om man på riktigt är orolig för barn som far illa (pga just HBTQ) så finns det inte så hemskt mycket man kan göra åt den droppen i oceanen, förutom att upphöra med att skuldbelägga dem och försöka vända allmänna attityden mot dem.
Om man på riktigt är orolig för barn som far illa, så då ska man fokusera på äktenskapen, skilsmässorna och hur lagstadgade orättvisan föräldrarna emellan skapar problem för barnen. Men det är ju inte så trevligt att konstatera att äktenskapet, hur heligt sakrament det än är, inte är till stor hjälp för barnen och hur de mår.
Anonym 12:44. Explosionen sker på flera olika plan. Precis som du säger handlar detta - i detta skede - inte om en allt för stor mängd barn. Men redan ett barn som lagvägen berövas rätten till sin far eller mor är ett barn för mycket. Och detta är bara början, och det är där vi kommer in på de andra planen. Denna lagförändring kommer att skapa ett helt nytt samhällsklimat - om inte genast så åtminstone på viss sikt. Och det är där vårt stora problem kommer att finnas. Och ja, det är alltid barnen som får lida när föräldrarna blir förvirrade. Och dagens barn är morgondagens föräldrar, så det vi kommer att få se här är en exponentialkurva i elände och förvirring - förutsatt att Herren inte förbarmar sig över oss och drar streck ganska snart...
RaderaPå flera plan till och med? Det där vill du ju säkert utveckla.
RaderaHur tycker du samhällsklimatet har förändrats i Sverige efter lagändringen där? De 1200 barn, av varav största delen i registrerade parförhållanden, kan väl knappast förändra nånting?
Men min point, varför inte fokusera på skilsmässorna? Som lärare, och speciellt som vikarie, räckte det inte länge att pricka ut de barn som kom från skilsmässofamiljer.
Varför skriver du inte om det alls?
Anonym 20:51. Ja, på flera plan. Jag har varit inne på detta vid ett flertal tillfällen, bl.a. här: http://kristiannyman.blogspot.fi/2013/03/hur-drabbas-du-av-det.html
RaderaSedan har nog samhällsklimatet förändrats i Sverige - och annorstädes - sedan förändringen i äktenskapslagstiftningen infördes. Se bl.a. här: http://kristiannyman.blogspot.fi/2015/05/den-nya-fascismen-del-2.html och här: http://kristiannyman.blogspot.fi/2015/02/det-nya-aktenskapet-och-yttrandefriheten.html
Skilsmässorna är ett stort problem, ja. Men saken är nu bara den att ingen idag propagerar för dem. (Jag tror att de flesta förstår att skilsmässor är skadliga.) Jag skriver om sådant som s.a.s. är i luften, och denna sak råkar nu vara det. Men nog har jag också skrivit om skilsmässorna när de har "legat i luften". Bl.a. här: kristiannyman.blogspot.com/.../om-skilsmassor-barn-och-hedonism.html, här: kristiannyman.blogspot.com/2012/11/reklam-for-det-sondrade.htm och här: kristiannyman.blogspot.com/2015/04/aktenskapet-i-kris.htm
Jag undrade hur det HAR ÄNDRATS, inte hur du föreställer dig att det kommer att ändras. Får det inte till nån explosion fortfarande, inte ens på ett plan, men det kanske nu är väldigt personligt hur man upplever det.
RaderaSen ställer jag nog mig väldigt skeptisk till dina slutledningar, att ett regnbågsbarn på 7000 invånare i Sverige skulle på så kort tid ändra på samhällsklimtatet. Det finns ju otroligt mycket faktorer som inverkar på klimatet, baserar du det enbart på dina egna slutledningar?
Ja, skilsmässor är ett problem, för att fortsätta på Sverige-spåret så berörs 50 000 barn ÅRLIGEN. Femtio gånger MERA än vad det överhuvudtaget finns skilsmässobarn.
Du får givetvis ha din övertygelse om orsakssamband, men då du påstår att du värnar för barnen, en liten grupp du inte känner till, i medeltal 70 barn om året, och samtidigt konstaterar att 50 000/år inte är i luften, så låter det tunt. Det skulle låta så mycket uppriktigare om du bara säger att det är äktenskapet i sig som är viktigt och barnen en bisak. För så låter det du skriver.