Nobel, Obama och dagens kriser

Det är nobeltider. De övriga prisen är väl inget att säga något om - de som får dem har säkert förtjänat dem. (Litteraturpriset kan man givetvis alltid ha åsikter om, dock.) Men fredspriset har under de senaste åren (tidvis) varit att betrakta närmast som ett stort skämt. Jag skrattade t.ex. högt när jag hörde att Barack Obama skulle få fredspriset. När han tilldelades priset - för att ha "skapat ett nytt klimat i internationell politik" - hade han suttit som president i nio månader. Jag satt i en buss i Helsingfors när jag hörde det, och de andra passagerarna funderade säkert vad jag fann vara så oerhört lustigt. Jag konstaterade att det enda han gjort var att hålla ett par tal. Nå, nu när han har hunnit sitta sina snart två perioder har tyvärr skrattet fastnat i halsen.

Något "nytt klimat i internationell politik" har han definitivt inte skapat. Han har, tvärtom, fortsatt på samma linje som sin föregångare och bedrivit en internationell politik som har varit sällsynt kortsiktig och oinitierad. Hur många länder har USA destabiliserat under Obamas tid vid makten? Hur mycket lidande har han och USA:s politik orsakat i Ukraina, Syrien o.s.v. genom att gå in och ställa till oreda utan att ha någon som helst kännedom om vad interventionen ställer till med och får för följder?

Nu står vi inför den situationen att en fredspristagare kan bli direkt orsak till att vi har störtas in i något som mycket väl kan utvecklas till ett tredje världskrig. Igen på grund av att han och hans administration är fullständigt blinda för vad deras utrikespolitiska avgöranden leder till.

Och ja, du läste rätt. Ukraina också. Hela det Ukrainska kriget började med att väst - USA och EU - krävde att Ukraina skulle välja mellan Ryssland och väst. Obama, liksom större delen av ledarna i väst, hade inte koll på situationen i Ukraina och den stora splittring som rådde/råder i landet. När de såg till att den lagligt valde presidenten blev avsatt och en ny, västorienterad, administration tog över som sedan i sin tur mer eller mindre med våld styrde in Ukraina på västspåret blev situationen förstås helt ohållbar. Att sedan Putin och Ryssland såg sin chans och använde den uppkomna situationen till sin fördel är sedan givetvis en annan - åtminstone lika bedrövlig - historia.

Vi upplever idag en stark polarisering. Både här hemma (inom ekonomin och när det gäller de asylsökande) och även i världen i stort. En anspänning som knappast kan föra något gott med sig. Det ytterst problematiska i denna situation är att de två ledande länderna i detta nu leds av å ena sidan en skurk och å andra sidan en nolla. Dessutom domineras media av de båda sidornas propagandakrig (i västmedia givetvis främst av denna sidas propaganda) så till den grad att man idag inte alls vet vem och vad man kan lita på av allt det som finns att läsa om de olika kriserna.

Jag finner denna situation synnerligen bekymmersam. Ja, och det kan kanske tilläggas, så anser jag också att Nobelkommittén borde återta fredspriset från Barack Obama. En sådan åtgärd skulle kanske, men bara kanske, återföra en del trovärdighet till fredspriset och de som delar ut det.