fredag 12 januari 2018

Upptäck Bibeln 12. Jesu arresteringsorder


Evangelierna säger oss alltså att folkets religiösa ledare hade bestämt att Jesus skulle gripas och röjas ur vägen. Men hur är det, finns det någon dokumentation på detta utanför Bibeln? Intressant nog så finns det faktiskt det. I den judiska skriften Talmud och i dess äldsta del Mishna, i Sanhedrin 43a i det babyloniska kanon, finns det som vissa historiker har kallat för "Jesu arresteringsorder". Det finns många olika varianter av denna text, och överlag har historien har inte farit snällt fram med de delar av Talmud som har innehållit referenser till Jesus.


På grund av kyrklig förföljelse av judarna och deras heliga skrifter har judarna själv många gånger rensat bort hänvisningar till Jesus ur Talmud, för att inte tala om vad den kristna kyrkan och de kyrkliga ledarna har gjort med dessa skrifter. Detta är beklagligt av många olika orsaker, inte minst på grund av det lidande som detta har åsamkat det judiska folket. Men även för att viktiga historiska uppgifter på detta sätt har raderats ut, censurerats, förvanskats och bara annars gjorts odugliga för historievetenskapen.


Det finns som sagt många olika versioner av denna text, men huvudpunkterna är de samma. Det görs klart att Jesus bör gripas och avrättas. Hur detta bör ske finns det olika uppgifter på – hängning och stening nämns i de olika versionerna. (Kom ihåg att stening var det stipulerade straffet i Mose lag för hädelse och för smädande av Guds namn, och detta var alltså också vad man hade försökt göra i Nasaret.) I arresteringsordern beskylls Jesus för att idka trolldom/häxeri samt för att förleda folket till avgudadyrkan – två brott som också var belagda med dödsstraff. Texten nedan är en rekonstruktion som hittas hos Paul Maier i hans bok om julen, påsken och de första kristna.


Efterlyst: Yeshua Hannozri

Han skall stenas eftersom han har bedrivit trolldom och har lurat Israel till avfall. Alla som har något att säga till hans försvar bör träda fram och tala till hans försvar. Om någon vet var han befinner sig bör denne meddela detta till Stora rådet i Jerusalem.


Nu kan vi ju tycka att detta inte alls stämmer överens med verkligheten. Börjandes från namnet. Han heter ju Jesus och inte "Yeshua". Men nej. Det här kan kanske komma en chock för någon, men han heter faktiskt inte Jesus utan Josua. Namnet Jesus härstammar från de grekiska texterna som vi har i vårt nya testamente. Grekerna kunde inte säga "Yeshua", utan de sade "Jesous" – och det blir på svenska till Jesus. Men egentligen heter han Josua. Men, som Maier konstaterar: Han är en förlåtande Gud, han lyssnar nog när vi kallar honom Jesus! Sedan blev han ju inte alls hängd eller stenad, utan korsfäst, och hans verksamhet handlade ju verkligen inte om trolldom och häxeri, utan han gjorde under i Guds kraft. Men, och detta är det oerhört fina i kråksången, nu bör vi komma ihåg att detta är en text som är skriven av Jesu fiender! Kom ihåg vad dessa samma fiender beskyllde Jesus för i samband med att han drev ut en stum ande (Luk 11:15): "Det är med hjälp av Beelsebul, de onda andarnas furste, som han driver ut andarna." Också i de bibliska texterna beskylls alltså Jesus för trolldom och häxeri av sina fiender! Dessutom är detta alltså en arresteringsorder. Tempus här är futurum! Jesu död ligger i framtiden, och straffet för de brott Jesus anklagades för var de facto just stening. Romarna med sin korsfästelse var inte påtänkta här ännu, och faktum är också att ifall Jesus hade blivit gripen någon annan gång än under påsken (då Pilatus och hans trupper var i Jerusalem) skulle folkets ledare själva ha utfört avrättningen. Och då just genom stening.


Detta är alltså en text som är skriven av Jesu fiender, och det är det som gör att den blir mera trovärdig. Alltså ur ett vetenskapligt perspektiv. Skulle denna text vara skriven i efterhand av kristna människor, eller ens om den skulle vara mixtrad med, skulle det inte ha stått något om stening eller om trolldom och häxeri. Här har vi en text som på ett historiskt trovärdigt sätt bekräftar att Jesus gjorde under! Folkets religiösa ledare skulle inte ha dömt någon till döden för att det sades om honom att han gjorde övernaturliga saker. Nej, sådana rykten florerade titt som tätt, och dessa människor var inte alls så farliga att de judiska ledarna skulle ha tagit till så drastiska åtgärder.


Men här har vi alltså ett klart och tydligt bevis på att Jesus verkligen gjorde saker som var övernaturliga – och som var så remarkabla att man ansåg sig behöva gå till så här extrema åtgärder. Kom nu alltså ihåg att detta med största sannolikhet var strax efter att, enligt evangelierna, Jesus hade uppväckt Lasarus, och detta mitt bland en stor skara människor som alla förstås gärna berättade om vitt och brett om det de hade sett. De religiösa ledarnas tolkning av situationen var förstås att Jesus ägnade sig åt trolldom och häxeri. Om de skulle ha kallat det för ett under skulle de ha godkänt att det var med Guds kraft han gjorde sina kraftgärningar. Nu sluter de sig i stället till att det är med Satans hjälp han gör dessa kraftgärningar. Därav alltså ordet trolldom i arresteringsordern. (Därför fanns också Lasarus på deras dödslista (Joh. 12:10) – en människa som uppväckts från de döda med Satans hjälp bör ju givetvis inte få leva.)


Det är som sagt oerhört fascinerande att se hur de bibliska uppgifterna stöds av utombibliska källor. Här har vi till och med en utombiblisk källa som på ett historiskt trovärdigt sätt bekräftar att Jesus gjorde under. Är det inte fantastiskt?


Hur är det, har ni orkat hänga med? Vi har alltså sett på hur vi ska läsa Bibeln och sedan på varför det är så viktigt att läsa Bibeln. Så kom vi in på det som blev tyngdpunkten i detta seminarium, alltså att visa att Bibeln faktiskt går att lita på. Frågan vi inledde denna del av seminariet med var att "Hur kan vi veta att det är just den kristna tron och Bibeln som har det rätta svaret, som innehåller den korrekta uppenbarelsen".

Jag hoppas att du fått ett svar på denna fråga. För den är viktig. Speciellt idag när det finns så många som vill attackera den bibliska sanningen och det bibliska vittnesbördet. För min egen del kan jag bara säga det, och det får bli som avslutning på detta, att desto mera jag lär mig om detta desto djupare blir mitt förtroende för Bibeln som Guds sanna ord. Och för kristendomen. Och för Herren Jesus Kristus. Vet ni. Vi har fått höra sanningen. Det finns så oerhört många som lever på lögnen och på ett falskt budskap idag. Men vi är så oerhört priviligierade: Vi som är kristna har fått sanningen. I form av en uppenbarelse, men framför allt i form av en person. Jesus Kristus. Amen!

18 kommentarer:

  1. Tack för denna serie! Mycket intressant och lärorikt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ulrik tycker detsamma! T N U

      Radera
    2. Ulrik tycker detsamma! T N U

      Radera
    3. Kristian,
      Tack,för uppbyggliga och lärorika texter,riktade speciellt till en ungdomlig åhörar skara,enkelt och lättförståeligt för den som har "öron att höra"!
      De undermåliga kommentarerna "pingpongspel" av Humanisten och Christian,har inte varit mycket att hänga "i julgran".

      "För dem uppfylls Jesajas profetia:Ni ska höra och höra,men inte förstå och ni ska se och se,men ändå inte se,för detta folks hjärta är förhärdat.De hör illa med sina öron och de sluter sina ögon så att de inte ser med sina ögon eller hör med sina öron eller förstår med hjärtat och vänder om så att jag får bota dem".
      Matt.13:14-15

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
  3. Jag tycker att var och en borde själv läsa bibeln utan att nån tolkar det åt en.

    På riktigt, läs vad som står där. Nånstans mellan var gud befaller Abraham att döda sin egen son och var jesus befaller alla att sätta honom framom egna familjen förstår du att du blivit ateist.

    Eflop

    SvaraRadera
  4. Här några andra verser från den ”kärleksfulle” Guden, vilka säkert förvånar de kristna som inte läst sin Bibel, utan enbart låter sig hjärntvättas av prästerna och teologerna. Läses dessa verser upp någon gång på söndagarna i kyrkorna? Det vore trevligt att se fårens ansiktsuttryck då de vidrigaste Bibelverserna lästes upp som Dagens Text på söndagarna…

    Jag hämtar följande avsnitt från Fjärde Mosebok, kapitel 31, vers 14-18 (Israel, alltså Moses och hans skara judar som vandrade från Egypten, har just besegrat midjaniterna i ett slag som Jahve beordrade):

    ”Men Mose förtörnades på krigsbefälet, över- och underhövitsmännen, när de kommo tillbaka från sitt krigståg. Mose sade till dem: ’Haven I då låtit alla kvinnorna leva? Det var ju de som på Bileams inrådan förledde Israels barn till att begå otrohet mot Herren i saken med Peor och som därigenom vållade, att en hemsökelse kom över Herrens menighet.
    Så dräpen nu alla gossebarn och dräpen alla kvinnor, som hava haft med män, med mankön, att skaffa. Men alla flickebarn, som icke hava haft med mankön att skaffa, dem mån I låta lever för eder räkning.”

    Mose befaller alltså här, på order av Jahve, att döda alla fiender, inklusive barn och kvinnor, samt att ta de kvinnliga oskulderna ”till egen räkning”, vad nu detta betyder. Tankarna går naturligtvis genast till de stycken i Koranen som tillåter de muslimska krigarna att ta sexslavar från de besegrade fienderna. Detta är naturligtvis inte märkligt, med tanke på de barbariska och primitiva krigsförbrytelser som ständigt pågick i den antika världen. Således reflekterar de ”heliga” texterna bara den dåvarande moralen, vilket är helt förståeligt.

    I Första Samuelsboken, kapitel 15 vers 2-3, befaller Gud följande vidriga handling:

    ”Så säger Herren Sebaot: Jag vill hemsöka Amalek för det som han gjorde mot Israel, att han lade sig i vägen för honom, när han drog upp ur Egypten. Så drag nu åstad och slå amalekiterna och giv dem till spillo med allt vad de hava och skona dem icke, utan döda både män och kvinnor, både barn och spenabarn, både fäkreatur och får, både kameler och åsnor.”

    Den allvetande, allsmäktige Guden, som troligtvis skapade dessa män och kvinnor, dessa barn och djur (skapade inte Gud amalekiterna?), befaller nu en annan stam (Israel), att totalt slakta en annan folkgrupp. Det verkar som om inte bara de fullvuxna männen och kvinnorna måste slaktas för sina ”synder” (en hel folkgrupp?!), utan även de knappt medvetna barnen, för att inte tala om de ondskefulla djuren! Vilken smart Gud! Denne Gud är väl, om vi vill citera en annan klipsk kille som lever i denna tid, ”liksom riktigt smart – ett väldigt stabilt geni.”.

    Humanisten

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    2. Humanisten är ute och seglar som vanligt. Men jag ska faktiskt anta hans utmaning! Jag ska predika på en samling i Nykarleby församlingshem ikväll kl 18, och då tänkte jag att det kunde passa att predika över den första text som Humanisten här lyfter fram, nämligen den från 4 Mos. 31. Så om någon vill veta hur detta kan hänga ihop är han/hon välkommen dit då!

      Radera
  5. Texten om Jeshu ha-Notsri som kommer att stenas eftersom han har utövat trolldom och vållat avfall i Israel, är något som tillkom senare i Talmud. Det saknas i Mishna (den äldsta delen i Talmud) som skrevs ner ca år 200. Stycket förekommer i den babyloniska Gemaran som skrevs av judar i nuvarande Irak och anses ha samlats ca år 500 men slutredigerats först hundra år senare. Det bygger dock på en baraitha, det vill säga material som är nästan lika gammalt som det i Mishna och Tosefta (200-talet). Men det står klart att det också bygger på dels den uppgift i Tosefta (200-talet) där inte Jeshu ha-Notsri utan i stället Ben Stada sägs ha stenats i Lydda (dagens Lod), dels en annan passage i babyloniska Talmud där Ben Stada hängs upp i Lydda på påskaftonen. Frånsett att namnet är Jesus nasarenen och att han sägs ha avrättas vid påskhögtiden finns ingen likhet med Bibelns Jesus. Dessutom är tydligt att ursprungstexten här gällt Ben Stada och inte Jesus nasarenen. Därmed återstår endast likheten att det skedde vid påsk, en tid då många genom åren måste ha dött. Det är alltså långt ifrån självklart att textstycket ursprungligen avsåg Bibelns Jesus.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Roger. Du är säkert medveten om att Talmud har censurerats mycket hårt av de kristna under medeltiden. Således kan man inte bara dra slutsatsen att det som inte finns där inte har funnits. Igen vill jag hänvisa till David Instone-Brewer som på ett mycket övertygande sätt har vederlagt bland annat det som du hävdar här. Han har också visat att Ben Stada och/eller Ben Pandira är namn som de judiska rabbinerna använde när de talade om Jesus. Så där kullkastar han också ditt resonemang. På medeltiden hade nämligen de kristna, som jag nämnde ovan, den fruktansvärda ovanan att censurera de judiska texterna alltid när de talade om Jesus - och speciellt när Jesus framställdes i dålig dager. Därför var det bättre att ta bort namnet Jesus och ersätta det med ett annat namn. I detta fall då denne "Ben Stada" eller "Ben Pandira".

      Radera
    2. Hej Kristian! Det finns ett antal problem med detta resonemang. De äldsta källorna har ben Stada och ben Pandira (och varianter därav), inte Jeshu ha-Notzri. Det är ett obevisat antagande att de namnen var kodnamn för Jesus. Det vi kan konstatera är att Jesus senare har fått ersätta dem. Att namnen också från början skulle avse Jesus är därmed obevisat. Både ben Stada och ben Pandira och deras berättelser är daterade genom de sammanhang de sägs verka i, och det är antingen hundra år för tidigt eller hundra år för sent.

      [Jeshu] ben Pandira sägs ha varit verksam som lärjunge till Jehoshua ben Perahjah och denne var aktiv ca år 80 fvt. ben Pandira bör därför ha fötts omkring sekelskiftet år 100 före vår tidräkning. Som namnet visar hette hans far Pandira. Han flydde till Egypten undan Alexander Janneus (103–76 fvt) och återvände som avgudadyrkare. Han var en revolutionär och bedragare som utövade trolldom och vållade avfall i Israel. Därför stenades han på påskaftonen och hängdes efter döden upp helt i enlighet med de judiska avrättningsförfarandena vid denna tid.

      ben Stada sägs ha levt 200 år senare, vid sekelskiftet år 100 vt. Han var en dåre och han förde trolldom ut ur Egypten, nedskriven på ett pergamentpapper, instoppad i ett jack i sin hud. Hans moder som hette Maria (Miriam) var en hårfrisörska (M’gaddela = Magdala) och hon sägs antingen ha hetat Stada eller så har beteckningen Stada kommit från att hon har vänt sig bort [Stat Da] från sin make (alltså varit otrogen). Hon skall ha levt ca år 300. Fadern var Pappos ben Judah (början av 100-talet vt) eller Pandira. ben Stada stenades i Lydda på påskaftonen och hängdes därefter upp, trots att judarna ca år 100 vt knappast tilläts att själva avrätta folk.

      Radera
    3. Roger. Nu vet jag inte varifrån du får dina uppgifter, men oberoende så är det du hävdar här inget som alla skriver under på. Instone-Brewer, som jag tidigare hänvisade till och som har doktorerat på rabbinsk litteratur och idag fungerar som forskare vid Tyndale House i Cambridge, är av helt annan åsikt än du är här.

      Radera
    4. Mina uppgifter är primärt det som står i, ja inte i Mishna för där står inget av detta, utan i den nästan lika gamla Tosefta, i den Palestinska gemaran och i den babylonska gemaran, alltså de förklarande delarna till Mishna i Talmud. Där står det som jag mycket kortfattat redogjorde för. Jag tror dig när du säger att denne Instone-Brewer menar det du säger, utan att jag har läst just honom och kan bekräfta det. Det finns många som vill göra gällande att judarna hade kännedom om Jesus. Men faktum är att det saknas bevis för att så var fallet. Att de reagerade på den kristna läran, att de smädade Jesus, att de förlöjligade honom och i de tider de kristna hade makten, var tvungna att undanröja bevisen därför för att undgå att attackeras, är säkert riktigt. Men försöken att få texterna till att visa att de själva ägde någon kännedom om saken är en helt annan sak. Judarna reagerade på den kristna läran och på att de kristna stal judendomens lära och förvanskade den (enligt vad judarna ansåg). Men att reagera på kristna dogmer och påståenden betyder inte att de själva visste vad som hade hänt. Att påstå att Jesu fader var en romersk soldat med namnet Pantera och att Maria horat med honom och att Jesus var en bastard, har inget historiskt värde. Det rör sig om en förtalskampanj där grekiskans ord för jungfru förvanskades till Panthera. Att det sedan fanns en judisk gestalt i det förgångna som levt ca 100 fvt och varit en bedragare var extra lämpligt, ty då kunde man byta ut denna ben Panthera mot Jesus ha-Notzri. Jag ser inget i Talmud som visar på att judarna ägde någon kännedom om Jesus. De bara reagerade på det kristna påstod.

      Radera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera