Upptäck Bibeln 7. Samtidighetskriteriet

Ett annat faktum som visar att den kristna tron/Bibeln står helt i en klass för sig är samtidighetskriteriet. Hur många av er har hört om Alexander den Store? Han var en makedonisk/grekisk kung som erövrade nästan hela den dåtida världen på 320-talet f.Kr. Vi vet en hel del om honom, tack vare att speciellt en Plutarchos skrev hans biografi. Problemet här, som sällan nämns i sammanhanget, är att denna biografi skrevs först 400 år efter Alexanders död. Men likväl menar vi att den långt är korrekt och ger en riktig bild av Alexanders liv och hans krigståg. Samma sak gäller för de flesta av antikens viktiga personer. Källorna till kunskap om deras liv och verksamhet är i de flesta fall skrivna långt efter händelserna de beskriver.

Evangelierna har många gånger, av främst teologer, kritiserats för att de är skrivna så väldigt länge efter de verkliga händelserna. Så länge efteråt att det har hunnit uppstå myter och legender som har smugit sig med i materialet. Då har man gärna daterat evangelierna till mellan år 80 och 125 e.Kr. Alltså ändå oerhört mycket närmare händelserna än i Alexander den stores fall. Ju mera behov man har ansett sig ha att bortförklara händelserna som beskrivs i evangelierna, desto senare har man försökt datera dem. Då hinner man få med mera mytbildning. På senare tid har emellertid den historiska vetenskapen insett att tidsspannet mellan händelserna och nedskrivandet av evangelierna inte kan vara så här långt. När jag studerade talade man om år 60-80 e.Kr. för de synoptiska evangeliernas del.

Idag talar vissa till och med om att Markusevangeliet kan vara skrivet så tidigt som redan år 40! John A T Robinson, en liberal(!) NT-forskare är den som har kommit med denna tidiga datering. En annan forskare, Rudolf Pesch, hävdar att passionshistorien i Markus, på basen av språk, stil, grammatik och referenser, inte kan vara senare än från år 37. Då rör vi oss alltså endast 4 år efter händelserna!

Varför är detta så viktigt? Jo för att om man ska få till någon mytbildning så måste ögonvittnena först hinna dö bort eller bli så gamla och gaggiga att de inte klarar av att minnas någonting. När Paulus i 1Kor 15 ger sin lista på ögonvittnena gör han detta med en tydlig avsikt: Om du som läser detta inte tror mig kan du ta kontakt med någon av dessa! Om de 500 konstaterar han att "många av dessa lever ännu, några få har avlidit". 1Kor är skrivet år 52 e.Kr, endast 19 år efter händelserna. (Eller år 55, beroende på vem man frågar.) Orsaken till att många (främst nytestamentliga) forskare länge har daterat evangelierna så sent är helt enkelt de att de VILL att de ska vara sena så att det hinner ske mytbildning. En av mina pod- och författarfavoriter, Paul Maier, säger att det handlar om att "They hate the Bible and don´t like it´s message". Om man vill komma bort ifrån det Bibeln lär är förstås det bästa sättet att utmåla Bibeln som icke trovärdig. Då behöver man inte ta den på allvar.

Detta kunde vi prata om hur länge som helst. Detta är nämligen inte ett problem bara inom exegetiken (alltså vetenskapen som forskar i de bibliska texterna) utan inom vetenskapen överlag. Nu ska jag säga något viktigt: Bara för att något kallas vetenskap betyder detta inte att det är oantastlig sanning. Allt för ofta är det nämligen inte fakta och sanningssökande som styr den som bedriver vetenskap utan ett drivande av en egen, eller någon annans, agenda. Man har redan från början bestämt sig för vad man ska komma fram till, och intressant nog är detta just vad man kommer fram till. Eller så, vilket kanske är ännu vanligare, begränsar man svarsalternativen och bestämmer sig redan på förhand vad som får vara sant och vad som inte får vara det. Låt mig ge ett exempel på detta: När Jesus gick på vattnet. När den kritiske forskaren listar de möjliga svarsalternativen tar han med det alternativet att vattnet var fruset. Eller att Jesus visste var stenarna fanns. Eller att det var mycket långgrunt. Men det att Jesus som Gud kunde upphäva naturlagarna får inte vara med bland alternativen. Då utesluter man på förhand det riktiga alternativet. Men det är precis så här det kan gå till. Detta som sagt bara som ett litet exempel. Tyvärr är det så att det vi idag kallar vetenskap inte sällan handlar mera om filosofi och världsbild än om ett ärligt sökande efter sanningen.

Det finns idag, inom vetenskapen, några förklaringsmodeller som har mer eller mindre monopol. Förklaringsmodeller som har sin grund just i världsbilden. Evolutionismen är den kanske mest dominerande. Inom sexualforskningen råder också liknande likriktning, men det skulle vi ju inte säga något mera om. Men tack och lov så har, eller håller detta monopol, på att brytas inom bibelforskningen. Så idag blir man inte, som för 20 eller ännu tydligare som för 100 år sedan, utskrattad och idiotförklarad om man vågar hävda att evangelierna faktiskt är ögonvittnesskildringar.