För det
finländska jordbrukets del handlar detta om en nedskärning på ungefär 27
miljoner euro. Kommissionens viceordförande, Jyrki Katainen, kommenterar nedskärningen
i jordbruksstöden med orden: "Jag tror nog att de finländska jordbrukarna
klarar denna nedskärning..."
När jag läste
denna kommentar gick mina tankar osökt till historien om Bembölingarna som var
ute och körde ved i skogen. De lastade mera och mera på släden, och för varje
träd de satte på det allt större lasset konstaterade de om den stackars hästen
som skulle dra hem släden att "orkar du det här så orkar du en till".
Nå, det visade sig sedan att hästen INTE orkade dra hem det enorma lasset. Då
var det dags för nästa, totalt motsatta, procedur. De började lasta av släden. "Orkar
du inte med det här så orkar du inte med den där..." Och snart var släden
helt tömd.
Katainen beter
sig som en av dessa Bembölingar. Eller "Hölmöläläiset" på finska.
("Tokbyborna" direkt översatt.) Ja, hela EU, och speciellt
kommissionen, har nog blivit ett enda stort "Tokby". Och Jyrki
Katainen beter sig som den viceordförande i Tokby han är. Det finländska
jordbruket går på knäna, och så vill man ytterligare sänka lönsamheten! Jag kan
inte annat än, igen en gång, konstatera att detta är en stor skamfläck. Är det
så här vi ska värdera vår matproduktion och de människor som producerar vår
mat? Jordbrukarna har blivit dagens livegna, och när man på detta sätt genom
politiska beslut hunsar dem i princip helt skamlöst är det orsak att på allvar
lyfta fram frågan om inte hela det nuvarande systemet med jordbruksstöd borde
avskaffas. Problemet är bara det att då skulle en stor del av oss inte ha råd
att köpa mat, men det är något som beslutsfattarna bekvämt lyckas glömma bort. Nej,
slå de redan slagna och bit den hand som föder dem. Det är Bembölingarnas sätt
att göra saker på. Men det går inte i längden, sanna mina ord! Någon kommer nog
att gå hungrig ännu, och – hur hårt detta än låter – hoppas jag att Jyrki
Katainen är en av dessa!
Sedan vill EU nu
göra allvar av hoten om att binda utbetalningarna av EU-medel till ett
upprätthållande av EU:s grundläggande principer. Udden här är givetvis riktad
mot främst Polen och Ungern. Länder som "bryter mot
rättsstatsprincipen" ska inte kunna få några EU-pengar, och ett sådant
beslut ska inte kunna stoppas av endast ett land. Något som nu har skett i och
med att Ungern ensamt har lyckats stoppa EU:s planerade sanktioner mot Polen.
Detta är också en
enorm skamfläck för hela EU. För alla som har ögon att se med är det fullständigt
klart att trycket mot Polen INTE handlar om hur domarna i landets domstolar tillsätts. Till exempel Sverige tillämpar samma system som Polen har infört. Så
varför går inte EU till rätta med Sverige? Jo för att Sverige har en vänsterliberal
regering medan Polen har en högerkonservativ dito. Det är fel värderingar som
sitter vid makten, och det är där skon klämmer. EU vill få makt att bestämma
över ett medlemslands inre angelägenheter. Åtminstone i de fall när landet
styrs av "felaktiga" värderingar.
Förslaget till den
nya EU-budgeten bör skjutas i sank så fort som möjligt. Jag skulle hoppas att Finland
skulle ryta till ordentligt, men det kommer givetvis inte att ske. Vi finländare,
som de mediastyrda nickedockor vi är, tror att Polen beter sig grisaktigt.
Eftersom det är vad vi har indoktrinerats att tro. Vi tror också att
jordbruksstöden är en extra lyx som jordbrukarna får av EU. Detta eftersom
ingen har berättat sanningen för oss. Så vi kommer nog att applådera denna
skambudget. Tyvärr.
Hungern brukar så att säga inte alltid träffa dem som politiskt förtjänat den eftersom de också, fast det är ett skuldkapital som världen har, har pengarna och 'makten' . Vi i 'demokratin' Finland med våra synder och avfälligheter vågade aldrig lämna kvar på självförsörjningens små korporativa arbete mat och kläderåtallastadiet i samhällena så jag fruktar att speciellt vi kristna i vår' lydighet för överheten' med vårt dåliga minne och övertro på Finlands 'godhet' och världens och teknikens 'fantastiska' utveckling mot det bättre sitter och Ser Katainen o kompani med legosoldater vakta vid matförråden och 'chipsförråden' om vi som dem i hitlertyskland och förra krigets finland ännu vill vara med i nätet spelet och leken och om pengasystemet som vi inte kunde undvika skulle belastas av ett världskrig el dylikt. Då blir endel av frikyrkornas vildaste detaljprofetior fakta och vem skall då vända kälken annat än att frälsas genom lammets blod och sitt vittnesbörds ord(t ex detta är orätt, jag vägrar) (vi är på fritt fall snart om vi inte stannar, jag stiger av) Huru många nertystade vetenskapsmän och andra insiktsfulla med kärlek till Livet har i all stillhet lämnat scenerna där vapenmännens bembölingar i apollyons rus gapskrattar då deras uppfinningar förintar målet och sprider gifter och gaser. Allt vad på jorden är modernt är tillsammans med synden tillrett till straffdom. Om Jesus som är Uppenbarelsebokens vittnesbörd och Ande inte blir och blev trodd.
SvaraRaderaTror ni då att någon stark man eller ngn Ulka med en plastig pulka skulle bli trodd. Nej tv och politikerna och deras media som nuförtiden visar
digitala bilder med nätet har fördolt det viktigaste.
Den modigaste mannen en soldatpräst på veterandagen fick inför folket mod att hänvisa till det Eviga Förbundet och till Guds Varnande ord och Uppmanande genom Mosebok och han gjorde det i tv men hade ju inte tid att utveckla vad det skulle kräva. HÄLSN skriv. Ulrik Torsten Nils
Måste göra en bekännelse: när tex Israels fiender träffas av förödande vapen fröjdar jag mig ändå som människa, och fröjdar mig kanske för fullträffarna mot finlands trygghet också och träffarna mot Gudsenliga frihetens fienderb och träffarna mot kristendomens fiender också. Men kulturen idag är apollyons kultur och fasansfullt tillredd för vredestillslag, en blind teknikens våldsamhetens lösaktighetens kulturen otrons och förnekelsen och människoupphöjelsens kultur så bästa fullträffen är att som kristian och vi andra kristna skjuta in sig på otron och falsk tro och de synder som bibeln nämner men med andliga ord och åthävor ihågkommande katekesen som säger när ditt samvete granskat och renat i Guds Ord säger att du handlat gott och rätt så skall du vara fri från människors domar. Låt oss önska en mäktig Vår för ja Guds Ord och Guds ords Andemening. Säger Ulrik
RaderaP. S. Fast ämnet är gravallvarligt... Härlig Rubrik!!!!
SvaraRaderaDu har en märklig syn på lönsamhet, Kristian! Du menar alltså på fullaste allvar att ett hållbart koncept för att göra företag lönsamma skulle vara att mata in kopiösa mängder subventioner? För varför skulle det gälla enbart jordbruksföretag?
SvaraRaderaJan. Nu lyckas du faktiskt läsa in något i min text som jag inte alls har skrivit. Jag menar tvärt om att det absolut bäst vore att avskaffa hela stödsystemet. Det skriver jag faktiskt också, och om du skulle ha läst lite noggrannare skulle du ha sett det. Men ok. Jag klipper och klistrar: "Jordbrukarna har blivit dagens livegna, och när man på detta sätt genom politiska beslut hunsar dem i princip helt skamlöst är det orsak att på allvar lyfta fram frågan om inte hela det nuvarande systemet med jordbruksstöd borde avskaffas."
RaderaJag verkar inom en bransch som är i stort sett helt befriad från stöd. (Det finns lite investeringsstöd, men inga produktionsstöd.) Det är ett bra system. Bland annat för att det ger företagarna betydligt större frihet från statlig inblandning, något som dagens jordbrukare bara kan drömma om. Där är det i princip detaljstyrning uppifrån som gäller. Genom att ställa om stödsystemet bara en liten aning får man styrt jordbrukarna och deras produktion precis så som man vill. Våra jordbrukare skulle absolut må mycket bättre - och ha mycket bättre lönsamhet om hela stödsystemet skulle läggas ner. Men problemet är att många då inte skulle ha råd att köpa mat. Ser du - och det är här du har missförstått hela saken fullständigt - det är INTE jordbrukarna som subventioneras med detta system. Det är alla vi som äter den mat våra jordbrukare producerar. Ifall stödsystemet skulle avskaffas skulle vi tvingas betala vad det i verkligheten kostar att producera den mat vi äter. Och då skulle nog många få gå hungriga. Alternativt skulle vi få importera all mat från länder där det är billigare att producera mat och där man inte är lika noggranna med hur maten - både kött och allt det andra - tas fram. Så om du vill att alla ska ha råd att äta, eller om du bryr dig om hur djuren och åkrarna sköts och att vi har en livskraftig livsmedelsproduktion i Finland så kunde det kanske vara bäst att inte ropa så högt och ofta om jordbruksstöden.
Men som sagt, i princip anser jag (och, tror jag, de flesta jordbrukare i Finland) att systemet med subventionerade livsmedel åt medborgarna gott kunde avskaffas.
Jag läser visst innantill: ”Det finländska jordbruket går på knäna, och så vill man ytterligare sänka lönsamheten!” skrev du som kommentar till att EU vill sänka den enormt stora jordbruksbidragsposten med 5 procent. Som om bidragsberoende skulle vara ett kännetecken på lönsamhet! Försök att tillämpa det tankesättet på annan produktion så inser du det absurda. Men du talar med dubbla tungor. Längre fram påstår du att du och de flesta jordbrukare gärna skulle se att stöden försvinner helt. Märkligt att ingen jordbrukarrepresentant framför den agendan i politiken i så fall. Vilken politiker som arbetar för den saken tänker du Kristian rösta på? ”Problemet är bara det att då skulle en stor del av oss inte ha råd att köpa mat” skriver du. Har det någonsin fallit dig in att konsumenterna av jordbruksprodukter och bidragsbetalarna råkar vara samma personer? Skulle bidragen avskaffas skulle vi behöva betala enbart för den mat vi äter till skillnad från nu då vi också tvingas betala för den mat vi inte äter. Vi tvingas betala för havren som produceras till föda åt amerikanska hästar, kumminet som exporteras till Kina, mjölken som Valio använder som råvara i sina exportprodukter. För att nämna några exempel. Eller varför skall de som inte använder mjölkprodukter behöva betala andras mjölkdrickande? Det är inga små summor som tas ur varje skattebetalares fickor för de här ändamålen. Att påstå att bidragen som konsumenterna själva betalar gör maten billig är så enfaldigt att det krävs ett rejält mått av intellektuell ohederlighet att påstå någonting sådant. Och vad tvingar oss egentligen till att konsumera enbart finska produkter? Det finns också andra länder som bedriver en statssubventionerad överproduktion. Vi kunde utnyttja den situationen och konsumera produkter som andra länders skattebetalare subventionerat. Samtidigt skulle vi skona vår egen miljö från nedsmutsning och övergödning. Man brukar kalla jordbrukarorganisationernas representanter i politiken för intressebevakare. Intresset de bevakar är att få sätta vantarna på andras pengar. Ett brott mot det sjunde budet.
RaderaJan. Jag misstänker att du inte vill förstå det här. Ser du, nu är det så att vi (någon gång, någonstans) har bestämt att vi ska ha detta system med jordbruksstöd. Jag skulle som sagt gärna se att vi inte skulle ha det, men när vi nu en gång har det fungerar det på detta sätt att en fem procents sänkning av stödet innebär en femprocents minskning av jordbrukarnas inkomster. Som redan är allt för låga för att det ska gå att bedriva en lönsam företagsverksamhet.
RaderaBidragsberoende är av ondo, men försök förstå att detta system är ett resultat av ett politiskt beslut. Om vi skulle sluta stöda konsumenternas matinköp - för det är det som detta stöd innebär! - skulle den genomsnittlige finländarens matkostnader öka med 400-800 euro per år. En fempersoners familjs kostnader skulle öka med 2000-4000 euro per år, beroende på hur man räknar. Visst. I teorin är det som du säger att vi då skulle kunna sänka skatterna med lika mycket, men tror du att det skulle ske? I en perfekt värld, ja, men inte i Finland. Dessutom skulle vi bli tvungna att sätta upp skyhöga tullar på utländska livsmedel för att säkra den inhemska livsmedelsproduktionen. Som fallet är t.ex. i Norge. Vi kan nämligen inte, i en sådan situation, riskera att den inhemska livsmedelsproduktionen konkurreras ut av utländsk, stödberoende, livsmedelsproduktion.Om så skulle ske skulle vi stå där utan mat när nästa kris/krig uppstår. Jag tänkte skriva "om och när", men det är aldrig fråga om "om" utan bara om "när".
Jordbruksstöden GÖR maten billig. Utan de stöd, som alltså är stöd till konsumtion, inte till produktion, skulle matpriserna skjuta i höjden och många finländare inte ha råd att äta. Detta handlar varken om intellektuell ohederlighet eller om enfald. Finns det sådant i denna diskussion står nog du för det. Jag beklagar att jag måste säga det, men så är det.
Sedan angående stödet som rinner över till utlandet. Där har du en poäng, men detta handlar om att upprätthålla ett livskraftig jordbruk och om att säkerställa att vi har en produktion som täcker det egna folkets behov under alla omständigheter. Då kommer det alltid att finnas en viss överproduktion, och denna behöver vi förstås bli av med. Igen: I en idealvärld skulle vi hela tiden bara producera 100% av et inhemska behovet, men för att säkerställa att vi alltid har 100% (också när skörden slår fel) behöver vi producera 100+%.
"Stöd till konsumenterna". Smaka på det uttrycket! Du menar alltså att när jordbrukarorganisationernas representanter sitter i de politiska organen och delar ut konsumenternas skattepengar till sig själva och till sina anhängare, så är det enbart av omtanke om konsumenterna, att de då skall kunna köpa billig mat? Man tar sig för pannan.
RaderaJan. Det här handlar inte om omtanke. Det här handlar om pengar, och det jag säger är att ifall vi skulle slopa jordbruksstöden och konsumenterna skulle betala vad maten verkligen kostar att producera så skulle den bli 400-800 euro dyrare per person och år. Beroende på hur man räknar. I den meningen är jordbruksstödet givetvis ett konsumentstöd. Som samtidigt, och det är ingen liten sak i den här ekvationen, styr hela jordbrukssektorn. Både på gott (garanterar en tillräckligt stor inhemsk produktion), men mest på ont.
RaderaMen jag tilltalas av det du skriver om att ifall stöden skulle slopas så skulle konsumenterna inte tvingas betala för annat än det de konsumerar. Det sätter jag tummen upp för.
Men huvudpoängen här var alltså att nu har vi det system vi har, och EU:s nedskärning på 5% drabbar den redan hårt prövade jordbrukskåren på ett oskäligt hårt sätt.
Biobiljetterna, teatetbiljetterna nöjeskörningarna,spriten drogerna dryckenskapen och måhändatobaken absolut bort jämte penningsamlandet dataspelen, tekniska rackerierna i massor, festivalbiljetterna, överdrivna besök på skönhetsalonger och dylikt bort från utgiftsposterna och ersatt med gratis Ordnära bönenära jordnära studienära människonära sysselsättningar efter vars och ens natur och gåvor så klarar vi matprishöjningen eller hur?
SvaraRaderaDe som ibland är socialt inkompetenta och sjuka och utfattiga skulle kanske då få mera hjälp och stöd av lämplig dos rätt Andlighet och utkomst och vårdkostnadshjälp. Exemplena snabba tankar i kvällen om var det gnisslar i girigpungarna i välfärldsland när det gäller mat.
Gud väcke oss, håll oss vakna elle Ske din vilja bara drömmer torsten nils ulrik