söndag 6 maj 2018

Om att be om nöd

Jag läste i dag i tidningen Uusi Tie om behovet av att ha en klar strategi för evangelisationen och om hur viktigt det är att hålla sig till denna strategi. Eller om jag ska vara ärlig så läste jag inte artikeln. Bara rubriken och ingressen. Men jag ska läsa artikeln när jag hinner till det. Hur som helst började tankarna löpa, som så ofta när jag läser en intressant artikel (eller rubrik), och tankarna sammanflöt med en tanke som jag ruvat på sedan valborgsmässoaftonen när jag läste de två bibeltexterna i Dagens Lösen. Texterna är hämtade ur 2 Mos. (15:19-21) och ur Hebreerbrevet (1:1-4)

"Ständigt har jag räckt ut händerna mot ett tredskande folk, som vandrar den orätta vägen och följer sina egna planer..." "Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare."

Evangelisationen är viktig, absolut. Men missionen är Guds sak. Därför behöver all mission och all evangelisation börja med BÖN. Utan det blir det mest bara vår sak. Inte Guds sak. När jag läste orden ur Dagens Lösen slogs jag av tanken på att det är hög tid för oss, för Guds folk i Finland, att på allvar börja be om väckelse. Och om det som alltid har föregått väckelse, nämligen nöd. Det låter lite konstigt, men när man ber att en människa som lever ett normalt och ordnat liv ska komma till tro på Herren Jesus så ber man egentligen om olycka över henne. Åtminstone till en början. För det mesta är det nämligen så att det som håller oss och våra tankar borta från Herren Jesus, speciellt i det välmående västerlandet, är vår lycka och vår välgång. Om det ska bli någon väckelse, i stort eller i smått, så behöver vi först ruskas om ordentligt. Kanske mista alla våra, som de gamla brukade säga, falska (salighets)stöd. Vårt välstånd och vår välgång.

Så jag tror att vi behöver börja be om att alla de människor som går omkring i världen, blinda och döva för Herrens kallande röst, att dessa människor ska drabbas av något som gör att de behöver stanna upp och omvärdera sitt liv och framför allt sitt livs mål. Vad detta något är får vi lämna till Herren att avgöra – Han vet alltid bäst – men vad vi behöver göra är att be om väckelse och om ett uppvaknande. Och kanske framför allt om en nöd. En nöd för vår egen del för de ofrälsta som går mot fördärvet, och en nöd hos alla dessa ofrälsta över deras evighetssak och att de sedan skulle få nåden att stanna upp, lyssna och se vad Herren har att ge och så kunna få en ny fokus och en ny inriktning på sina liv.

Jag vill inte säga att vi ska be om olycka över människorna. Det ska vi inte. Men vi får och vi ska be om väckelse, och för att denna väckelse ska bli verklighet behöver vi först be om nöd. Hur låter det, tycker du?

7 kommentarer:

  1. Kristian,är övertygad om att Gud hör bön,är min erfarenhet.Men
    vilka är förutsättningarna för en väckelse då land och folk vänt Gud ryggen ock kunskapen om den krstna tron i stort sett inte finns.Tror att våra nordiska länder idag är missionsländer.Vi får be om re-mission från de länder där kristet missions arbete bedrivits i hundratals år!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ole. Svaret på din fråga är givetvis att rent mänskligt sett är förutsättningarna noll. Det är därför jag tror att bön och väckelse också innefattar bön om en nöd av något slag. Men Herren vet!

      Radera
  2. " Men vi får och vi ska be om väckelse, och för att denna väckelse ska bli verklighet behöver vi först be om nöd. Hur låter det, tycker du?"

    Svar: Din religiositet antar alltmer bisarra former. Att be om att andra medmänniskor skall hamna i nöd är lika korkat som om jag skulle önska att en av dina söner skulle vara homosexuell så att du skulle tvingas stanna upp och omvärdera din syn på homosexualitet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du behöver inte anklaga en beskedlig Kristian. Finlands neutralitetspolitik av idag tar sådana bisarra drag att ny nöd och natt står förr dörren ock i norden. Som tur har vi kristna det ljuset att vi ser våra synder ångrar dem och tror och är glada innerst inne speciellt den stund när vi med fast trons förvissning frälses in i evigheten där alla är som änglar och prisar Herren och Gud med sånger som en brusande flod och mäktiga koraler av änglasång och friköpt liv. Vi ber och vi har Bibeln ord på att apollyons kultur inte tar hem denna ronden heller med sina motorer och kärnstyggelser. Svag i tron ulrik

      Radera
    2. Anonym 20:40. Jag har några gånger blivit beskylld för att blanda in homosexualiteten i allt. Ser man på! Det visade sig att det inte var jag som gjorde det...

      Vad gäller själva saken så är det inte bisarrt. Se t.ex. vad Jesus säger om saken i liknelsen om såningsmannen i Luk.8, vers 14 närmare bestämt. "Det som föll bland tistlar är de som hör ordet men som allt mer kvävs av livets bekymmer, rikedom och njutningar och aldrig bär mogen frukt."

      Vad är det här som hindrar människorna från att ordet som sås ska bära frukt? Bekymmer, ja. Men Jesus nämner sedan sådant som vi allmänt betraktar som goda saker. Rikedom och njutningar. Jag vågar påstå att detta är vår tids största hinder för väckelse. För att vi ska kunna få det bästa kan Herren bli tvungen att ta ifrån oss det som är bra. Så i en tid där rikedom och njutningar är det största hindret för väckelse är det varken bisarrt eller långsökt att mena att bön om väckelse kan innefatta bön om någon form av nöd.

      Radera
    3. Tack för den kommentaren, Ulrik!

      Radera
  3. Nöden har just börjat.Egentligen för tvåtusen år sedan och Väckelse kanske inte påverkar så många mera.
    Astudio. Trumpbeslut. Rätt och riktigt beslut (God bless good and beliveing part of amrica) and control and take away deception the mean rest by his will) men antikristerna kan ej acceptera det.
    Nu ber vi inför Israels Gud att Han tar sig an landet Israel och folket som är där och andra av juda och av sem som han älskar så att de vet att Han Är Var och Skall Komma i Jesus Kristus Förbundets Ängel På Himmelens skyar Sann Gud och Människa Sann och vi ber gråtande för oss själva och
    För Finlands och världens återstod av trogna kristna i Jesu Namn inför den Evige Fadern som efter 'Mandomen' är större Än Jesus och tillunder Vilken Herren Jesus efter Domen åter underkastar sig med sina Frälsta och den Frälsta Skapelsen. Ulrik Torsten Nils i Jesu Namn amen

    SvaraRadera