Det är intressant att följa med den begynnande långdansen kring nomineringen av den nya domaren till USA:s HD. (Än så länge, när vänstern sedan ställer till med sina upplopp är det kanske inte längre det ordet jag skulle använda...) Men än så länge är det alltså intressant - liksom att läsa de konstiga kommentarer om "demokratiförakt" och "oetiskt förfarande" som kommentatorer på vänsterkanten drar till med när de kommer in på Trumps val att snabbt nominera en kandidat.
Det som gör detta intressant är framför allt demokraternas panik när deras långt drivna demokratiförakt så småningom kommer att omöjliggöras. Jag var tidigare inne på hur hbtq-rörelsen (och demokraterna som stöder denna) kringgick de demokratiska spelreglerna när de använde domstolarna för att skjuta ner det i god demokratisk ordning lagstiftade tillägget till Kaliforniens grundlag (Prop8). Ett annat liknande fall var när demokraterna/vänstern använde HD för att tvinga på alla delstater det samkönade äktenskapet. Dylika lagar ska givetvis stiftas av kongressen, men eftersom detta inte var möjligt valde man att i stället, tvärt emot alla demokratiska spelregler, använda sig av HD för att få igenom detta. Det samma gäller det infamösa utslaget i Roe vs Wade som, tvärt emot konstitutionens anda, trumfades igenom i en värdeliberal HD år 1973.
När Trump snart nu har fått tillsätta hela tre domare i HD och styrkeförhållandet på bara fyra år har vänt från 4-5 till 6-3 (de konsitutionstrogna domarnas antal först nämnt) är denna demokratiföraktande genväg snart igentäppt för en lång tid framöver. Givetvis har demokraterna, som förhärdar i sitt demokratiförakt och vill hålla denna bakdörr öppen ifall de inte klarar av att genomdriva sin agenda på demokratisk väg, hotat med att öka domarnas antal i HD för att igen kunna få upp denna bakdörr.
Det positiva i detta är givetvis att alla torde klara av att se vad demokraterna/vänstern går för och att demokratin och folkviljan bara är hyllas så läge den arbetar för dem. När den inte gör det går de helt sonika bara runt folkviljan. På sätt eller annat.
Den här sortens texter är så tidstypiska och lika deprimerande.
SvaraRaderaDemokratiförakt finns på båda sidor. Om man i sin hemmablindhet överhuvudtaget iakttar detta hos sig själv ses det som en dygd, men hos motståndarna blir det en skandal och varenda gatsten får vingar.
Brinner det i knutarna? Häll på mera bensin!
Spectator
Spectator. När vi läser vår media (som kopierar mer eller mindre rakt av från vänstermedia i USA) får man bilden att demokraterna är goda och republikanerna är onda. Detta fuffens som jag skriver om här får vi tyvärr aldrig läsa om i vår media.
RaderaSen när du bestämmer dig för att skriva inte bara om vänsterns utan därtill även högerns demokratiförakt kanske du blir en trovärdig politisk kommentator.
SvaraRaderaOch skulle du någonsin få för dig att se även dina politiska motståndare som människor med samma värde och behov av goda levnadsförutsättningar som du skulle du ytterligare vinna i trovärdighet.
Varken dagens vänster eller höger i USA är några änglar. På båda sidor har man kämpar som tror att samhället byggs genom att vråla i stället för samtala, förtala i stället för att bemöta med respekt och bekämpa i stället för att föra en saklig dialog. På det sättet bygger man mycket framgångsrikt Amerikas förstörda stater.
Spectator
Spectator. Med samma måttstock så anser du alltså då att t.ex. Svenska Yle inte är någon trovärdig politisk kommentator eftersom de som det nu är bara skriver om högerns demokratiförakt. Eller hur?
RaderaAndra stycket förstår jag inte. Var har du fått fram att jag inte skulle "se även [m]ina politiska motståndare som människor med samma värde och behov av goda levnadsförutsättningar"? Saken är ju närmast den att BLM och den politiska vänstern i USA idag håller på att riva ner det ordnade samhället, något som skulle leda till mycket misär. Det samma som hbt-lobbyn håller på med här, men på ett annat område och med andra medel. Orsaken till att jag skriver mycket av det jag skriver är just den att jag inte vill att samhället ska fördärvas och det i sin tur leder till sämre levnadsförutsättningar.
Det tredje stycket är sedan en korrekt analys, som jag bedömer det. Problemet är att vi här, genom vår media, bara får höra om vänsterns ylande. Jag försöker med det jag skriver balansera detta lite för de som läser det jag skriver.
Jag följer sporadiskt yles rapportering om bl.a. utvecklingen i USA. Det fina med yle är att det är många röster som kommer till tals och att de i regel formulerar sig balanserat och försiktigt. De rapporterar, de agiterar inte.
SvaraRaderaRörande ditt andra stycke: det handlar om perspektiv. Det förefaller som om du skulle försvara vad man i det här sammanhanget kunde kalla det vita evangelikala samhället som det såg ut i USA för typ 20-30 år sedan. Om så är fallet ryms inte de färgade eller på andra sätt från grundmönstret avvikande i ditt paradigm även om de ur ett subjektivt perspektiv kunde anses ha ett eget existensberättigande. För närvarande är de färgades möjligheter att rösta i amerikanska val effektivt kringskurna för att förhindra verkligt inflytande i USA. Bara för att ta ett litet exempel.
Det finns helt säkert radikala element inom BLM som vill rasera och förstöra det vita samhället. Men samma krafter finns på insidan också med Steve Bannon & co som förgrundsgestalter. Det finns de, även i Finland, som tror på idén om nattväktarstaten...
Är det då fel att stå upp för ett eget litet kotteri, typ det vita, konservativt kristna USA? Inte vid första anblicken kanske. Men tänk om man upphöjer just det idealet till dröm för hela världsordningen? Då går det illa för alla oss som inte passar in i formatet. Då hoppas jag kanske ändå på ett humanare framtidsscenario.
Spectator
Spectator. "De rapporterar, de agiterar inte."
RaderaDär får jag nog lov att vara av diametralt motsatt åsikt. Trumphatet är nog så påtagligt i många artiklar. Inte i alla, men i många.
"Om så är fallet ryms inte de färgade eller på andra sätt från grundmönstret avvikande i ditt paradigm"
Problemet med denna utsaga är att den är baserad på brottstycken av "mitt paaadigm", eller om jag citerar och förstärker dina ord: Det förefaller... M.a.o. är detta din tolkning, och får jag säga, en tolkning som jag inte känner igen som min egen syn på saken.
Det fina med yle är alltså bredden på kommentarerna. Kritisk hållning beträffande Trump förekommer naturligtvis, men formuleringar om "Trumphat" är så osakligt man kan tänka sig. Vart tog den nyanserade synen på verkligheten vägen? Om kritik är samma som hat har diskussionen hamnat i sandlådan.
SvaraRaderaDet förvånar mig att du så tydligt tar ställning för den ena parten i en polariserad konflikt. Den ståndpunkten säger någonting om din världsbild. Den politiska högern i USA är i huvudsak vit, konservativ, kristen, heteronormativ, detta bara för att ta några exempel. Den politiska kampen handlar om att bevara detta. Vart ska de övriga ta vägen, de som inte passar in i paradigmet? Bilda nån sorts sydstater på nytt?
Spectator
Spectator. I vår media, ställvis också i Svenska Yle, går rapporteringen rörande USA ofta mycket längre än att vara kritisk. Jag vet inte om det finns något bättre ord än "Trumphat" för detta.
RaderaMan kan med fog säga att valet 2016 avgjordes i Florida. I Florida avgjordes valet av evangelikala kristna, främst hispanics, som i stor utsträckning röstade för Trump.
"Vart ska de övriga ta vägen, de som inte passar in i paradigmet?"
USA är ett mångkulturellt land, och har varit det länge. De som, som du säger, "inte passar in i paradigmet", har funnits i USA alla tider - och dragit nytta av de välsignelser som USA har fått del av just genom att det du listar har bevarats. Varför tror du att det nu, mitt i allt, skulle bli någon ändring på detta och de som inte passar in i paradigmet skulle tvingas försvinna?
Japp, du har rätt i att USA är mångkulturellt och har varit det länge. De som inte passar i paradigmet, dvs de färgade, de sexuella minoriteterna får finnas kvar, men de förföljs och tillåts inte få politiskt inflytande. Kalla det välsignelser om du vill, jag kallar det mobbning eller, varför inte, apartheid.
SvaraRaderaSpectator
Spectator. "De som inte passar i paradigmet, dvs de färgade, de sexuella minoriteterna får finnas kvar, men de förföljs och tillåts inte få politiskt inflytande."
RaderaSaker och ting har nog ändrat en hel del sedan 60-talet. Jag tror, utan att veta förstås, att USA snart börjar vara i en sådan situation att landet så småningom kan vara moget för sin första svarta president. Men det kan vi ju förstås inte veta. (Ursäkta att jag ironiserar, men jag kunde inte låta bli...)
Jojo... Mycket har ändrats i USA under åren. Men polisvåldet mot svarta mår bra. Och den afroamerikanska befolkningen är mikroskopisk i USA, om man tänker på att antalet svarta republikanska representanter i kongressen uppgår till hela en (1). Will Hurd är visst den 7 i sitt slag genom historien.
SvaraRaderaSpectator
Spectator. Polisvåldet mot alla "mår bra" i USA. Det är verkligen inte bara svarta som utsätts. Många flera (obeväpnade) vita dödas av polisen varje år än dito svarta. Proportionellt sett är andelen svarta större, men det har nog sin förklaring som jag kommer att återkomma till när jag hinner till det. Men låt mig säga detta i det här skedet: Orsaken är nödvändigtvis INTE rasism. Även om sådan givetvis också finns och orsakar elände.
Radera