Om biskopsmötet och äktenskapet II

Efter biskopsmötet i onsdags slog fast att kyrkan inte kommer att viga samkönade par har diskussionens vågor gått höga. Biskoparna har, som jag konstaterade i den senaste texten, i media försökt mildra "nyhetsbombens" effekter, och idag finns det i flera tidningar artiklar där biskoparna närmast slår ifrån sig och ytterligare försöker försvara sig mot allmänhetens (läs: en högljudd minoritets och medias) indignation.

Media är ju som bekant i en absolut nyckelroll när det gäller att forma opinionerna, och nu är det givetvis läge att smida medan järnet är varmt och nyheten färsk. Till exempel ÖT läter inte detta tillfälle gå sig ur händerna. Idag finns det på ÖT:s webb inte mindre än tre mer eller mindre kraftigt vinklade artiklar i detta ämne, och kommentarfältet är fullt av den ovan nämnda indignationen. Speciellt en av artiklarna tar i ögonen.

Redan rubriken gör klart vad det hela handlar om och vad ÖT vill förmedla: "Vill höra: Ni är inte annorlunda". I artikeln får sedan tre hbt-aktivister komma till tals, och anmärkningsvärt är att två av dessa klart säger att de inte är medlemmar i kyrkan, medan den tredje klargör att hon inte kommer att låta viga sig i kyrkan. (Orsaken är kanhända också här att hon inte är medlem?) Men alla menar de att det skulle vara viktigt att kyrkan skulle sluta göra skillnad på folk och utmåla homosexuella som "andra klassens församlingsmedlemmar". En av de intervjuade säger att "kyrkan hade en chans att visa att de står på alla människors sida, men att de nu går mot att inte göra det". Artikeln slutar sedan med orden om att "Det skulle vara viktigt att stora institutioner skulle säga: nej, ni är inte ­annorlunda – det skulle betyda mycket".

Det är anmärkningsvärt att ÖT på detta sätt, helt reflexionslöst, låter icke-kyrkomedlemmar kommentera en intern kyrklig angelägenhet, och att en av dem dessutom ges tillfälle att säga vad hon anser att kyrkan bör göra i denna situation. (Avsäga sig vigselrätten.) Att dessa hbt-aktivister sedan, igen med ÖT:s goda minne och uppenbarliga välsignelse, fullständigt blandar ihop begreppen gör att det hela blir etter värre. Men det är ju så "god" propaganda fungerar. Blanda bort allmänheten genom att blanda bort begreppen.

Homosexuella är lika värdefulla som alla andra människor. Detta har aldrig, och får aldrig, vara ens ett ämne för diskussion. De är människor som alla andra, och således inte annorlunda. Men om en människa väljer att leva ut en onormal sexuell natur/böjelse så får detta givetvis följder. Människan i sig blir inte annorlunda för det, men detta val får följder. Så när kyrkan säger att "Äktenskapet är ett förbund mellan en man och en kvinna" så innebär detta inte att man stämplar någon som annorlunda. Men äktenskapet är vad det är, och den som väljer att leva utanför det som kyrkan välsignar har givetvis denna rättighet. Men då ska man inte förundra eller förarga sig över att detta får följder. Men det är så här propagandan fungerar. Och bevisligen så fungerar den. Nu ska ingen sväva i okunskap om vad ÖT, och annan media, eftersträvar med detta skamliga grepp. Det handlar om att påverka opinionerna, och i förlängningen att påverka kyrkans beslutsprocess. För, som jag konstaterade i den senaste texten, kommer de mjukaste av kyrkans beslutsfattare att lägga sig precis där hbt-lobbyn vill att de ska ligga.

En sak till behöver vi vara uppmärksamma på. Denna fråga handlar förstås inte om kyrklig vigsel. Det visar redan det att ÖT inte lyckades hitta en enda hbt-aktivist som sade sig vilja ha kyrklig vigsel, ja knappast ens en enda som hör till kyrkan. Så detta handlar således inte om kyrklig vigsel, utan det som detta handlar om är samhällets acceptans, samhällets sanktion. Om att samhället ska stiga upp och säga med en mun att "Ni är inte annorlunda. Homosexualiteten är fullt normal." Nu när riksdagen har böjt sig är kyrkan nästa instans som förväntas lägga sig vid hbt-lobbyns fötter och lova hbt-ideologin tro och lydnad. Det här framkommer, undantagvis, mycket tydligt i artikeln i ÖT. Eller kanske det inte längre är något undantag? Kanske det redan nu har gått så långt att man kan säga klart ut det som hittills bara har skymtat mellan raderna? Även här flyttas tydligen positionerna framåt hela tiden.