Om Nya Testamentets bibelsyn

Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att det skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar.  Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och uppenbart för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars. (Hebr. 4:12-13)

Bibeln är ingen vanlig bok. De här verserna ur Hebreerbrevet har kallats Nya Testamentets bibelsyn, och här får vi veta hur vi som kristna bör se på Bibeln. Men inte bara det. De här verserna säger så mycket mera. Om vi läser noggrant så ser vi att det här inte handlar om hur vi ser på, och ska se på, Bibeln. Här ser vi att det i själva verket är så att den stora frågan inte är hur vi ser på Guds ord utan hur Guds ord ser på oss människor. Vi människor kan i själva verket inte ställa oss på sidan av Guds ord och betrakta det och sätta oss till doms över det. Nej, utan här är det Gud själv som, genom sitt ord, kommer för att utvärdera oss. I och genom Guds ord ser Gud på oss, han talar till oss, dömer oss och låter oss veta hur han ser på oss. Allt vi är ligger blottat och naket inför honom.

Guds ord är ett levande ord. Ett kraftigt ord. Det är det för att det är Gud som talar i och genom ordet. Och inte bara talar, han handlar också. I och genom ordet. Det är den levande Guden som talar. Därför är ordet levande och verksamt, skarpare än något tveeggat svärd. Därför tränger det igenom och avslöjar oss, våra innersta tankar och avsikter.

Bibeln är alltså ingen vanlig bok. Bibeln är Guds eget ord. Därför är det också så oerhört viktigt hur vi som kristna förhåller oss till Guds ord. Det är oerhört allvarligt om vi börjar sätta oss till doms över ordet och välja ut vilka delar av ordet vi accepterar och följer, medan vi struntar i andra delar som vi inte gillar. Eller om vi läser in våra egna uppfattningar i ordet och försöka tvinga ordet att böja sig för oss människor och våra uppfattningar i stället för att vi böjer oss för ordet. Vi kan helt enkelt inte på detta sätt sätta oss till doms över ordet. Om vi gör det, då sätter vi oss samtidigt till doms över Gud själv. Så kan en kristen människa inte göra. Inte en kristen kyrka heller. Inte bara för att det är höjden av högmod, utan framför allt för att vi då ger oss in på upprorets väg, den andliga blindhetens väg och i förlängningen förtappelsens väg.