tisdag 23 januari 2018

En "nyhet", två myter

Jag snubblade igår över en "nyhet" i Österbottens Tidning som tangerar två av de moderna myter som jag nu under våren har planerat att lyfta fram här på bloggen. För ÖT, och framför allt för ÖT:s läsare, är det fullständigt ovidkommande vad en journaliststuderande skriver i ett ledarstick på den, åtminstone ur vårt perspektiv, obskyra tidningen Nya Åland. Men om detta ledarstick behandlar en fråga som den mediala makteliten vill driva framåt kan till och med en sådan sak bli något så viktigt att det behöver lyftas fram i ÖT. Felicia Bredenberg skriver om behovet av att lagstifta om ett "tredje kön" - ett ärende som nu av allt att döma har seglat upp som nästa punkt på dagordningen för de som vill idka normkritik och rasera det fungerande samhället.

Som jag skrev i den senaste texten så lever vi inte i en demokrati längre. Media berättar åt oss vad vi ska anse - i de frågor som vi ska anse något om - och när dagens (mer eller mindre) dolda makthavare har fått opinionen dit de villa ha den röstar de folkvalda enligt denna opinion. Nu är alltså frågan om ett tredje kön på tapeten. Vi ska alltså i den närmaste framtiden vänta oss många flera artiklar/nyheter likt denna.

Ledaren på Nya Åland lyfter också fram, som en av grunderna för behovet av den nya lagstiftningen, könet som en social konstruktion. "För könet sitter sist och slutligen mellan öronen, inte mellan benen." Detta är givetvis en lögn, men en av de mest omhuldade moderna myterna av idag. 

3 kommentarer:

  1. Du har ju en klar åsikt om kön. Vilket råd skulle du ha gett barnmorskan som, när jag föddes, sade till min mamma: jag vet inte vilket kön barnet har. Till saken hör att jag hade och har en missbildning av könsorganen som gjorde att barnmorskan inte såg vad jag var. Dethär är något som jag nog inte tackar Gud för varje dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det brukar visa sig i tonåren om inte före.

      Radera
    2. Anonym 18:15. I den här frågan skulle det vara viktigt att skilja mellan två helt olika saker. Dels de (mycket få) människor som föds med ett oidentifierbart kön, dels den könsnihilism som idag driver på ett totalt nedmonterande av allt som heter kön - under devisen att "kön är en social konstruktion" (om pådrivarna vill vara någorlunda civiliserade) eller som ovan (om pådrivaren inte har något emot att vara ohyfsad). Det förra är givetvis en tragisk och säkert också traumatisk sak på många sätt, men vi (som samhälle) löser inte ett (numerärt ytterst litet) problem genom att gå in för att låta hela samhället drabbas av denna könsnihilism. Jag hoppas att du ser skillnaden.

      Jag kan inte svara på din fråga, men jag vet vad jag INTE skulle ha sagt, och det är att eftersom det finns barn som föds på detta sätt så måste vi riva ner hela könstänkandet. Det är, tyvärr, detta svar som ges idag, och det kommer att skapa enormt mycket lidande.

      Radera