Inför det nya året

Så här inför slutet av det gamla året och början av det nya brukar det vara på sin plats att se både bakåt och framåt. Jag tror att jag, om jag skulle beskriva 2018 med bara några få ord, skulle säga att 2018 var året då farten ökade. Ytterligare. På i princip alla områden, tycks det som. Och riktningen är överlag inte bra. Då talar jag alltså om utvecklingen i samhället, i arbetslivet, i kyrkan. Och så vidare. Hjulen rullar allt snabbare, och under 2018 blev det här väldigt tydligt. Är det andra än jag som tycker att de inte riktigt hinner med? Annat än så tycker jag inte att jag behöver säga om 2018. Annat då än att jag/vi får tacka för ännu ett år med livet och hälsan i behåll.

Hur är det då om vi ser framåt? Om jag ska beskriva framtiden med några få ord tror jag att jag skulle säga att det mullrar i fjärran. Både rent bokstavligt och mera bildligt. Det finns mycket som skrämmer när vi ser framåt. Det konkreta mullret kommer från flera vulkaner som fått utbrott nu under de sista veckorna av 2018. De får representera naturen och den värld vi lever i och visa hur små vi människor i själva verket är inför naturen och naturkrafterna. Klimatet är en annan sak som skrämmer många. Och varför inte? Vi vet att klimatet är statt i förändring, och mycket av det som väntar är inte positivt. Huruvida människan är orsak till dessa förändringar är oklart, milt sagt, men det gör förstås inte att det inte kan vara skrämmande ändå. Ännu mera skrämmande är, som jag ser det, de följder åtgärderna mot klimatförändringen kommer att få. Och vad den process vi står i beråd att inleda kommer att innebära för samhällsfreden och demokratin. Som jag ser det är detta oerhört mycket mera skrämmande än klimatförändringen i sig.

Under 2019 kommer yttrandefriheten ytterligare att naggas i kanterna. Hur mycket vet förstås i detta nu ingen, men trycket är redan i dag enormt. Det vet vi. Få se, till exempel, hur länge bloggar som denna får fortsätta att existera. Det gick som sagt snabbt under 2018, och det är knappast någon speciellt vågad förutsägelse att säga att farten kommer att öka också på detta område under 2019. Och kanske speciellt på detta område. Åsiktslikriktning och opinionsstyrning. Vi kommer att få se mycket mera av sådant under 2019. Och åtgärder mot sådana som inte spelar med i aviskt att pressa ut dessa i marginalen.

Världsekonomin har hostat ordentligt under slutet av 2018, och vad detta ännu kan bli till vet förstås ingen. Detta är något som kan vara orsak till oro för många. Hur skulle en krasch a la 1929 se ut och få för följder 2019? Jag tror inte att många av oss skulle vilja veta det.

Vi är också alla ett år äldre nu än vi var för ett år sedan. Allas våra kroppar har blivit ett år äldre med allt vad det innebär av så kallade "ålderstillägg". Det är skrämmande att se krafterna avta och orken tryta. Jag tycker att det här märks redan strax under de femtio, om än kanske inte alltid så tydligt. Men oberoende av om vi är 46 eller 76 så ser vi att våra kroppar nöts ut. År läggs till år, och alla som kan addera vet var det kommer att sluta. Ett människoliv blir sjuttio eller åttio år, om det blir långt...

Avfallet i kyrkorna kommer givetvis att tillta under 2019. Alltså om vi människor får som vi vill. Det kan hända att Herren har andra planer, men jag kan inte föreställa mig vad som ska till för att vi som folk och kyrka ska vända om från vår egen avfallets väg. Det kommer inte att krävas lite lidande för att så ska ske. Men Herren vet, och vi får be att han ger – och gör – vad som behövs. Men här gäller grundregeln: Den som ber om väckelse över en människa eller ett sammanhang ber om lidande över denna människa eller detta sammanhang. Det är oerhört sällan det skulle gå med mindre än så. Men det oaktat får, och ska, vi be om väckelse och om nåd till omvändelse och bättring.

Det mullrar i fjärran. Jag vet som sagt inte om jag kan beskriva min vision för år 2019 bättre än så. Mullret kan förskräcka, och gör det också ofta. Men det kan, och bör, också driva oss till att ropa till Herren om förbarmande, om nåd och om hjälp. För där finns nåden, och där finns hjälpen att få. Också om och när allt ser mörkt och svårt ut. När vi blir äldre och krafterna tryter. När vågorna dånar och stormen går. Både bildligt och bokstavligt.

Framåt i Jesu namn! Det är tryggt och gott att få säga så. Och att få tro hans egna ord om att Han går med oss. Hur hårt mullret än blir och hur nära det än kan tänkas komma oss. Så framåt i Jesu namn! Också under år 2019.