Om fakenews och Svenska Yle

För ett par dagar sedan publicerade Svenska Yle en i och för sig mycket viktig artikel angående fakenews under rubriken "Sju frågor du ska ställa för att veta om en nyhet är sann eller falsk". Detta är ännu en artikel i Svenska Yles kamp mot falska nyheter och mot alternativmedia. Mycket som sägs i artikeln är sant och viktigt, men jag noterade, och kommenterade, att artikeln missar två mycket viktiga aspekter av detta med fakenews. Jag skrev att man också kan sprida fakenews genom att bara publicera bara en del av en nyhet. Eller så kan man förvränga den bild som ges av verkligheten genom att konsekvent välja bort en viss typ av nyheter. Så konstaterade jag att detta är något som inte är ovanligt inom etablerade mediehus samt att dessa typer av fakenews också förekommer på Svenska Yle.

Jonas Jungar, kvalitetschef på Svenska Yle, svarade att han inte kommenterar mitt påstående att det förekommer fakenews på Svenska Yle. Behöver jag säga att detta är väldigt typiskt för ett skrå (journalister) som sitter i sin värdeliberala bubbla och inte klarar av att se sin egen blinda fläck? Samt att detta uttalande från Jungars sida visar exakt varför det behövs alternativmedia? Nej, egentligen behöver jag inte det. Men jag gör det ändå.

Det är inte svårt att sätta fingret på problemen. Om vi börjar med den senare typen av fakenews, alltså det att media ger en felaktig eller vinklad bild av verkligheten genom att bara publicera en viss typ av nyheter, så kan vi nämna frågekomplex som framför allt klimatförändringen, hela hbt-problematiken och nu senast Svenska Yles starka kantring i frågor om djurskydd och djurhälsa. I dessa frågor finns det ingen som helst objektivitet i rapporteringen på Svenska Yle. I frågan om djurhälsa (och hur hela skrået som håller på med djuruppfödning framställs) är det inte bara jag som har reagerat. T.ex. idag innehåller ÖT en insändare av riksdagsman Anders Norrback (sfp) i vilken han framför kraftig kritik mot ensidigheten och bristen på objektivitet i Svenska Yles rapportering.

När det gäller klimatförändringen finns det, om man skapar sin verklighetsbild utifrån vad Svenska Yle skriver om, en total konsensus bland både forskare och lekmän i den här frågan. Förutom att det finns de förhatliga och totalt okunniga klimatskeptikerna, förstås. Men dessa nämns bara i förbigående, och vad de bygger sitt case på sägs aldrig. När det gäller hbt-frågorna får man, när man läser Svenska Yle, intrycket att det bara finns en åsikt i vårt samhälle och bara ett sätt att se på dessa frågor. Det är givetvis inte sant, men sett till vad som skrivs och rapporteras om får man den fullständigt snedvridna bilden av verkligheten och åsiktsläget. Att skapa en sådan bild är också att sprida fakenews, och detta är precis vad Svenska Yle ägnar sig åt idag. Avsikten är givetvis att påverka den allmänna opinionen utifrån ideologiska ställningstaganden.

Speciellt när det gäller rapporteringen om vad som sker i Israel idag faller våra etablerade nyhetsmedier ofta i fällan att bara rapportera en halv nyhet. Åtminstone vad gäller rubriksättningen. Vanligen skriker rubriken ut något i stil med att "Israels armé besköt palestinskt bostadsområde" eller något liknande. Sedan beskrivs förödelsen efter den israeliska attacken, och sist (men ibland inte alls) kan det stå att den israeliska attacken var ett svar på palestinska raketattacker. Eller något dylikt. Det här är legio idag. Alltså att media, också Svenska Yle, bara rapporterar om halva nyheten i avsikt att framställa Israel i dålig dager. Detta är ideologiskt färgad journalistik, och ja, det är att sprida fakenews.