lördag 1 oktober 2016

Mera kvarnstensteologi


Björn Vikström, biskop i Borgå stift, säger i en intervju i Hufvudstadsbladet att han vill förändra kyrkan. Han proklamerar att homosexualitet inte är någon synd, och han menar att kyrkan bör börja viga samkönade par.

Det här kommer knappast som någon överraskning. Björn Vikströms åsikter i denna fråga har varit kända redan länge. Det överraskande är kanhända det faktum att han nu går ut så här öppet med detta. Det här dessutom på tröskeln till reformationens 500-årsjubiléeum. Jag får åtminstone det intrycket att den bok han nu ger ut ska uppfattas som att han, bildligt men dock, spikar upp sina teser på kyrkporten till Borgå domkyrka.

Reformationens huvudprinciper var som bekant "Nåden allena" och "Skriften allena". Med denna bok, och denna intervju, vänder sig Björn Vikström mot båda dessa principer. Nåden behövs inte längre om och när vi skriver ner synden och förklarar den vara icke-synd. Skriften avskaffas som norm för både läran och livet om och när vi på detta flagranta sätt struntar i vad den säger om homosexualiteten och om synden överlag. För om homosexualitet inte (längre) är någon synd måste det samma ju också, i konsekvensens namn, gälla för alla de andra synder som Paulus nämner i till exempel första Korinthierbrevet (6:9-10). Stöld, girighet, avgudadyrkan, otukt och äktenskapsbrott. För att nämna några.

Jesus såg, och ser, inte mellan fingrarna med synden. Han skriver inte ner den och han kallar den inte för icke-synd. I stället förlåter han synden och syndaren. Det här är två helt olika saker – alltså att förklara för icke-synd och att förlåta. Det förra är lögn och bedrägeri och att svika syndaren, det senare är att rena och upprätta honom. Och framför allt att göra honom redo för himmelriket. Syndernas förlåtelse öppnar nämligen dörren till Guds rike för människan, syndens avskaffande stänger den samma.

I och med denna bok, och denna intervju, ställer sig Björn Vikström på en annan väg än Jesus-vägen. Han kommer inte som en glädjens budbärare, utan som en varg i fårakläder. Han menar att han gör detta av kärlek, men i själva verket berövar han människorna, i detta fall de homosexuella, Guds kärlek och honom som kom till oss människor av och i denna sanna och härliga kärlek. Det budskap Björn Vikström förkunnar nu är i själva verket ett svekets budskap. Han sviker Guds ord, han sviker den Herre han är döpt till, han sviker sitt prästlöfte och framför allt sviker han de homosexuella i och med att han lurar dem att tro att synden inte är synd.Detta är inget mindre än kvarnstensteologi i dess kanske hittills tydligaste form. "Jesus sade till sina lärjungar: "Förförelser måste komma, men ve den genom vilken de kommer! Det vore bättre för honom att en kvarnsten lades om hans hals och han kastades i havet än att han vilseleder en av dessa små. Var på er vakt! Om din broder syndar, så tillrättavisa honom, och om han ångrar sig, så förlåt honom. Även om han syndar mot dig sju gånger om dagen och kommer tillbaka till dig sju gånger och säger: Jag ångrar mig, så skall du förlåta honom.""  (Luk. 17:1-4)

Vi får be för Björn Vikström att han skulle få nåd till omvändelse från denna svekets väg eller att han skulle få förstånd att avgå som biskop om han vägrar omvända sig. Till dess är han inte längre min biskop. Jag har nämligen inte längre något som helst förtroende för honom. Inte som teolog, inte som präst och sannerligen inte som biskop.

13 kommentarer:

  1. Ja du sista tidens tecken blir allt klarare...

    SvaraRadera
  2. Bra skrivet! Det är nog ytterst allvarligt för alla som tillhör hans kyrkogemenskap. Varje samverkan i bön, gudstjänst, förrättning, visitation osv innebär samtycke till hans lära, 2 Joh v 10f: ”Om någon kommer till er och inte har med sig denna lära ska ni inte ta emot honom i ert hem eller hälsa honom välkommen. Den som välkomnar en sådan gör sig medskyldig till hans onda gärningar."

    SvaraRadera
  3. Det här tycker jag att du ska skicka in som en insändare i Hufvudstadsbladet, varför inte också till andra tidningar.
    Den här diskussionen är (med all respekt) för viktig för att bara föras på din blogg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 09:35. Nu har jag/vi tyvärr inte Husis, så jag kan inte riktigt föra någon debatt där. Kp skulle kanske vara ett alternativ, men den glesa utgivningsfrekvensen gör det svårt att debattera där. Jag skrev faktiskt en mera förklarande insändare och sände in den till ÖT, men det är tveksamt om de tar in den eftersom det var Husis som var primär brottsplats.

      Radera
    2. Kristian. Såg din insändare i ÖT, tack för det.

      Radera
  4. Amen! Om evl. löper linan ut och börjar "viga" och "välsigna" sådant som bibeln klart och tydligt kallar för synd, senast då är det nog dags att lämna det sjunkande skeppet!! Det är inte utan sorg i hjärtat man tvingas till det, men frågan är om en såpass avfallen och otymplig organisation har något existensberättigande mera?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 17:22. Vi står nog så småningom inför mycket svåra och smärtsamma beslut, ja. Men med majoritetsreglerna i Kyrkomötets beslutsordning misstänker jag nog att det tar 20 år innan vi ser någon förändring i kyrkans regelverk. Praxis kan givetvis förändras före det, tack vare att det tycks finnas ett stort kryphål i systemet. Detta i så fall med biskoparnas tysta godkännande.

      Vad gäller existensberättigandet så finns nog det kvar så länge läran inte förändras och det finns församlingar där "ordet rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas". Men det kan ju ske en förändring på detta område också, och även det i ganska snabb takt.

      Radera
  5. Jag tittade på TV2:ans "homoilta" för några veckor sedan där två "liberala" och två "konservativa" diskuterade. Den liberala argumenteringen byggde på tre poäng. Samkönade skall vigas eftersom (1) homosexualitet som en sexuell läggning nämns inte i bibeln, (2) att börja viga även utan kyrkligt godkännande handlar om något positivt: Civil olydnad för en god sak, dvs jämställdhet. (3) Skapelsen till man och kvinna kan tolkas på två sätt och man bör följa det alternativ som är kärleksfullt. Alltså: Man och kvinna i skapelseberättelsen representerar alla de många kön som finns och därmed är skapade av Gud... Det är till en sådan riktning som vi nu är på väg. Några biskopar driver saken mer eller mindre aktivt och några spjärnar emot medan resten följer passivt med. Och vi vanliga präster får följa med och försöka ta hand om församlingsborna i deras förvirring. Men: det finns ju ett Missionsstift och andra alternativ för dem som anser att måttet är rågat. Faktum är att den framtid som BV målar upp med stor sannolikhet också kommer att bli verklighet.
    Marko Sjöblom

    SvaraRadera
    Svar
    1. Marko. Jag delar nog din bedömning här. Tilläggas kan att det vi tycks se här nu är en glidning (eller ett hopp) när det gäller betydelsen/innehållet i ordet "kärlek". Månne det inte är detta fenomen som möjliggör hela denna teologiska kollaps - som det ju de facto är fråga om.

      Radera
  6. Tack Kristian. Biskop Björn har gjort bort sig totalt. Han är inte längre min biskop heller. Det är bara en tidsfråga HUR länge vi kan vara kvar. Då kyrkan börjar med sina välsignelseakter måste vi stiga ur, annars är vi medskyldiga till hyckleriet. H. Benita

    SvaraRadera
    Svar
    1. Benita. Det finns nog andra möjliga steg också, men dessa beror långt på lokalförsamlingen och dess vilja och beredskap att gå mot strömmen. Skriver en svuren kongregationalist... :)

      Radera
  7. Mycket bra skrivelse Kristian!
    Anders Sundqvist

    SvaraRadera