Svar till T. Enbuske, del 1

Tuomas Enbuske är en intressant person. Ateist, oerhört frispråkig, provocerande, på gränsen till arrogant (och vissa gånger långt över gränsen) och brutalt ärlig. Åtminstone ibland. Och så är han kolumnist på Iltalehti. Jag brukar läsa hans kolumner med skräckblandad förtjusning. Vad kommer han att säga den här gången? Det var någon som sade att han är lite som en ateistisk version av undertecknad. Jag vet inte om det stämmer, men jag tycker åtminstone att hans texter är intressanta.

I april skrev han en kolumn som fick åtminstone mig att dra andan. Rubriken lyder: "Jag vill inte längre vara ateist – kom och omvänd mig till tro!" I ingressen säger han att "Jag vill att du omvänder mig, denna blankögda ateist, till tro på Gud, Allah, Jahve eller vad det nu finns för gudar". Texten fortsätter: "Jag var fyra år när jag insåg att jag är ateist. Jag skulle inte ha velat vara det. Nu vill jag hitta en religion, och jag behöver din hjälp. Jag är nämligen inte religionslös av pur elakhet. Så du som läser den här kolumnen: Be för mig. Eller hur man nu i din religion tar kontakt med gudomen. Jag har fått nog av denna rationalismens värld och jag vill hitta en tro. Och jag gycklar inte. Jag säger detta på fullt allvar. Jag tänker berätta offentligt genast när Gud tar kontakt. Ateismen är barnslig. Precis som om jag, denna med en bristfällig intelligens utrustade chimpans, skulle kunna skryta med att vara smartare än Gud. Så det handlar inte om det. Alla religiösa berättelser framstår bara som lika vansinniga som Antti Rinnes vallöften."

Kolumnen fortsätter sedan i typisk Enbuske-stil, frän och brutalt ärlig. Han avslutar sin kolumn med orden "Jag vet att religionen/tron inte är en sak för intellektet utan för känslan, men jag vill ändå ha en logisk förklaring. Det här är givetvis paradoxalt, men jag uppmanar alla troende att övertala mig att tro på deras religion. Och det är ingen idé att hävda att det att en religion är mest populär gör att den är sann. Varför skulle det vara så? Om jag skulle vara Gud skulle jag skänka sanningen åt en märklig sekt som lever isolerad någonstans i Suonenjoki. Men Gud vare tack så är jag inte det."

Läs gärna hela Enbuskes kolumn! Den finns på Iltalehtis webbplats, men tyvärr bara på finska. Utdragen ovan är min översättning, och jag beklagar om den inte alltid är helt ordagrann.

Tuomas Enbuske kommer knappast att läsa den här bloggen, men jag tycker att hans uppmaning är så fräsch och genomärlig att jag vill försöka följa hans uppmaning. Jag började skriva på den här texten redan dagarna efter att han publicerade sin kolumn, men av olika orsaker har fullbordan dröjt ända tills nu. Men jag tycker som sagt att jag vill försöka följa hans uppmaning. Om inte annat så för min egen del, för att sätta ner i skrift de fakta som finns. Och kanske också för dig som läser de här texterna. Så: Varför är just kristendomen sann? Varför ska vi tro på Jesus? Som du säkert förstår blir det här en ganska lång text. Ja, nästan en liten bok, faktiskt. Detta som en inledande varning. Men om du är intresserad får du gärna hänga med under de kommande dagarna! Jag planerar att publicera en text varje dag i detta ämne under den kommande veckan.