Mera om abort

I den senaste texten skrev jag om varför abortmöjligheten måste finnas och varför rätten till abort inte får ifrågasättas. Det handlar om feminismens lögn att könen är likadana och utbytbara. Abort är ett måste för att feminismens löfte om total (jäm)likhet könen emellan ska kunna realiseras. I klartext: Eftersom en man inte behöver vara gravid ska inte heller en kvinna behöva vara det. En oansvarig man kan ha sex utan följder, därför måste också en oansvarig kvinna kunna ha det. Därför är abort är en självklarhet som inte får ifrågasättas.

Faktum är ändå att könen INTE är likadana. Män och kvinnor är olika, och framför allt när det gäller fortplantningsfunktionen fungerar våra kroppar helt olika. En man kan ha sex utan att något händer med hans kropp, medan ett samlag kan få stora följder för kvinnan. För att komma ifrån denna markanta skillnad har vår kultur gett kvinnan möjlighet och rätt att döda det lilla barnet som börjat växa inne i henne. Som sagt är detta något som framspringer ur feminismens lögn om att könen är likadana och att det helt enkelt inte får finnas några skillnader mellan en man och en kvinna. Men faktum är alltså att det FINNS SKILLNADER. Den kanske mest markanta i detta sammanhang är alltså att en kvinna kan bli gravid efter ett samlag medan en man inte kan bli det.

Abort är givetvis inte någon bra lösning. Att mörda ett oskyldigt litet barn löser kanske ett problem, men det skapar nya. Då talar vi framför allt om skuld (reell sådan – mord är alltid ett brott, om inte i detta sammanhang mot samhällets lagar så åtminstone mot Guds lag) och känslor av skuld. Så hur skulle en fungerande lösning se ut? Den kristna tron och Guds ord ger oss en oerhört mycket bättre lösning, nämligen ANSVARSTAGANDE. Och observera nu detta mycket noga: Ansvarstagande, speciellt från mannens sida. En man kan som sagt ha sex utan direkta följder för honom själv. Därför är det så väldigt viktigt att mannen är beredd på och har förbundit sig till att ta ansvar för vad som kan bli följderna av att ha sex. Varje konfirmand (åtminstone på den tiden jag hade något med skriftskolan att göra) fick lära sig att sexualitetens plats är i en livslång monogam relation som vi kallar för äktenskapet. Där, i äktenskapet, finns det trygga sammanhang där sexualiteten kan förverkligas på ett ansvarsfullt sätt och där följderna av sexuell aktivitet (ett nytt liv) kan tas emot. Det här kunde också sägas på ett annat sätt som kanske är mera lättförståeligt i dagens värld: Den man (och kvinna) som inte är beredd att ta ansvar för det barn som kan bli följden av att man har sex ska inte ha sex. Så enkelt är det.

I dagens samhällsklimat där alla ska ha allt och det genast är denna lösning förstås inte alls välkommen. Feminismen har målat in sig i ett hörn där man för kvinnas del har tagit modell av de mest ansvarslösa männen och deras förhållningssätt till sexualiteten. "Ju mera desto bättre, och alltid utan påföljder." Problemet är ändå att det alltid blir en räkning att betala när vi människor lever på ett ansvarslöst sätt. Och om man inte är beredd att själv stå för fiolerna det får det lilla barnet ta hand om notan. Och betala med det enda det har: Livet.     

Jag gillar inte ordmonstret "oetiskt". Ordet låter förstå att det inte finns någon etik och något etiskt system bakom det fenomen som kallas "oetiskt". Det finns det dock alltid. Det finns bättre och sämre etiska system, men det finns alltid någon form av etik bakom ett fenomen. ("Omoraliskt" är ordet som borde användas, men problemet är att ordet har förknippats med bara ett område av etiken (sexualetiken) och därför blivit mer eller mindre oanvändbart på alla andra områden.) Så låt oss, mot bättre vetande, använda ordet "oetiskt" här och slå fast det självklara: Aborter är oetiska. Det går inte på något sätt att rättfärdiga dödandet av små, oskyldiga barn. Inte på något sätt. Och framför allt inte, så som nu sker, med att hävda att människan har rätt att ha sex utan följder. Någon sådan rätt finns inte, och kan inte finnas. Inte för kvinnan, och inte heller för mannen.