söndag 30 oktober 2016

Lästips: Hebréerbrevet


Vi läste Hebréerbrevet i vår husandakt i somras, och trots att jag alltid varit mycket fascinerad av detta brev öppnades vid denna genomläsning ytterligare saker för mig som jag inte lagt märke till tidigare. Alla bibelläsare har nog märkt att det kan fungera så när vi har att göra med Guds levande ord. (Hebr. 4:12) Då beslöt jag mig för att fokusera på just Hebréerbrevet i de predikningar/bibelstudier jag har under hösten, och hittills har det blivit knappa tio tillfällen där jag har kunna gå in i och igenom de skatter detta brev innehåller. Och då har jag ändå bara börjat.

Bob Dylan får årets nobelpris i litteratur, och det med rätta enligt mig. Om det skulle gå att dela ut detta pris postumt – och vi skulle veta vem som har skrivit Hebréerbrevet –  skulle författaren vara berättigad till ett nobelpris också. Anser jag. Brevet innehåller en hel rad oerhört härliga pärlor, rent stilistiskt. Ord som man kan sitta och fundera över hur länge som helst och bara låta det geniala i uttryckssätt strömma över sig. Sedan är brevets budskap också väldigt aktuellt idag, speciellt för oss som lever som kristna i ett land och en världsdel där den kristna tron är på reträtt och där framtiden ser allt annat än bra ut.

Brevets adressater, vem de nu sedan var, hade kommit till tro under evangeliets första tid (2:3), och de hade en fast grund för sin tro och sitt andliga liv (6:1). De hade dessutom visat sig villiga att lida för evangeliet (10:32-39). Nu hade de dock börjat visa tecken på att tröttna och stod i fara att avfalla från tron. I brevet talas om modlöshet och uppgivenhet, om sådana som riskerar att svika sin kristna bekännelse, överge den kristna gemenskapen och i slutändan lämna den kristna tron.

Hebréerbrevets syfte blir så att 1. Väcka till besinning (Varna för avfallet som kan komma omärkligt och även för avfallets följder), 2. Styrka läsarna i tron på Jesus Kristus (genom att vittna om Jesu härlighet och understryka hur han är bättre, större och härligare än något i det gamla förbundet) och 3. Vittna om rikedomen i det nya förbundet.

Vår situation idag, här i Finlands Sion och varför inte vår situation som kristna i hela det västliga Europa, är ganska lik den situation som dessa människor, dessa hebréer, levde i. De hade kunskapen om vad den kristna tron är, och de hade erfarenheterna av vad den kristna tron var och är, men de levde mitt i en värld där motståndet mot den kristna tron och den kristna läran i etiska frågor var stort, och de upplevde därför sin situation som jobbig.

Modlösheten och uppgivenheten spred sig bland dem, och många började skolka från de kristna gudstjänsterna och samlingarna. Även om mycket också givetvis är annorlunda här hos oss idag (här finns avfallet inom kyrkan, och orsaken till att vi väljer att bli borta från gudstjänsterna och samlingarna är ofta en omsorg om den egna andliga hälsan). För dessa hebréer fanns det också alltid en frestelse att återvända till den judiska tron och till synagogan, något som förstås inte är något alternativ för oss. Men sammantaget finns det, menar jag, en stor orsak för oss att studera detta brev idag och i vår situation. Så om du funderar på vad du ska läsa just nu så skulle jag varmt kunna rekommendera just Hebréerbrevet. Kanske då ackompanjerat av en god kommentar, exempelvis Bo Giertz´ "Förklaringar till Nya Testamentet".

4 kommentarer:

  1. Kristian,
    Tack för lästipset,bra med uppmaningar till bibelläsning av vissa brev i bibeln och Hebreerbrevet är en av pärlorna.När det gäller författarfrågan,säjer Edvin Wiren i sin bok,När han öppnade boken,"Hebreerbrevets författare är den enda bok i NT vars författare icke ens till namnet är känd.Luther trodde att Apollos möjligen är författaren,Tertullianus (död 220) snarare Barnabas,vem författaren än må ha varit,så var han "en mästare av första ordningen".

    SvaraRadera
  2. Jag föreslår att ni läser naturvetenskaplig litteratur istället för gamla myter. Newtons Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica har gjort mer nytta för mänskligheten än alla religiösa texter tillsammans.

    Humanisten

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har "Humanisten" alls studerat "Skeptikerns guide till Jesus" eller "Kristen på goda grunder" av Stefan Gustavsson ? Bevisen radas upp som på ett pärlband, även från utombibliska källor ! Att avfärda detta som "gamla myter" är minst sagt befängt...

      Radera
    2. Humanisten. Din kommentar är lika tråkig som förutsägbar. Men varför välja endera? Varför inte både Hebréerbrevet OCH Newtons klassiker? Skulle vi kunna fråga Newton själv skulle han garantera rekommendera det...

      Radera