måndag 25 februari 2019

Herren Gud på besök!

Mitt arbete är sådant att gudstjänsten klockan tio på söndagsförmiddagen sällan passar bra in i mitt schema. Vissa tider på året går det ändå för sig att rucka schemat en aning så att det är möjligt för mig att delta. Det förutsätter att jag stiger upp tidigt, men det är det förstås värt. I själva verket är det alltid bra att stiga upp tidigt. Morgonstund har guld i mund, heter det som bekant.

Nåväl, i går steg jag upp tidigt så att jag kunde vara med på högmässan i Esse kyrka. Det var en fin gudstjänst! Det enda som störde mig var att halsen ännu var lite rostig efter en liten förkylning så att jag inte riktigt klarade av att sjunga med i de fina psalmerna. Vissa av dem for högre än höga C, och då har jag svårt att klara av dem, speciellt när jag varit förkyld och inte kunnat sjunga så mycket så att säga "till vardags". Nå, det kan göras också utan ord – det är ju bibliskt också att "sjunga Guds lov i våra hjärtan".

När jag satt där i bänken kom en tanke för mig som visserligen inte är ny, men den kom med förnyad kraft: Det är oerhört stort att vi, varje söndag, får fira gudstjänst tillsammans med Herren Gud i våra kyrkor. I varje församling, i hela världen, kommer Gud och möter oss människor! Har du tänkt på det? När kyrkklockorna kallar oss människor till kyrkan kallar de oss till ett gudsmöte. Himmelens och jordens Skapare, den Helige och Allsmäktige, kallar just dig till att komma och möta honom. Det här är så stort att ingen av oss riktigt förstår hur stort det är.

Nu kanske någon hävdar att detta möte fördärvas av villolärande präster, och det stämmer förstås. Till en viss del. Och ja. Som kristna ska vi inte delta i sådana sammanhang där villolärande präster verkar. Men de som inte har förstått detta utan ändå deltar – de får Guds ord i de olika textläsningarna. De får god undervisning i de psalmer som sjungs och i de böner som bes. Predikan är förstås en annan sak, men lyckligtvis brukar de villolärande sällan ha så mycket att säga så deras predikningar brukar vara ganska korta. Så den villolärande prästen kan inte helt förstöra det gudsmöte som klockorna kallar till. Men som sagt, om vi kan undvika det ska vi förstås inte delta i en sådan gudstjänst utan i stället söka oss till rätta predikstolar.

Om några veckor är det biskopsvisitation i Esse. Jag har förstått att det kommer att satsas extra mycket på den gudstjänst som då kommer att firas eftersom vi kommer att ha så fint främmande. Behöver jag säga att jag inte kommer att delta? Jag menar dessutom att det är fel att låta en villolärande biskop predika i gudstjänsten. Vi kan inte förneka honom rätten att förrätta visitation, men hans verksamhet borde begränsas till att bläddra i pappren. Vi ska helt enkelt inte ta emot en villolärare och ge honom tillgång till predikstolen. Men det var inte detta som den här texten skulle handla om. Det blir alltså festmässa extraordinaire när biskopen kommer. Men det som slog mig där jag satt i kyrkbänken är att vi har oerhört mycket finare främmande i Esse. Varje söndag. Herren Gud kommer på besök. DET är värt att uppmärksamma. Att en villolärande biskop kommer inte så mycket.

10 kommentarer:

  1. Kristian,
    Vill erkänna att jag blir beklämd och bedrövad över din folkkyrko nostalgi och råden och slutsatserna du ger i det näst sista stycket.I Finland finns idag för den som förstår finska över hela landet församlingar och gudstjänstgemenskaper,tre svenska Åbo,Vasa och Jakobstad i Missionstiftets regi.Det finns rätta gudstjänster i Ord och Sanning att hänvisa till för människor som inte längre kan delta,för samvetets skull i de gudstjänster som folkkyrkan erbjuder.Det somhänt de senaste veckorna i Sydösterbotten med de två prästerna i Kristinestad,också det stundande biskopsvalet, visar på allvaret och behovet att bygga gudstjänstgemenskaper och församlingar i Österbotten.Strukturerna finns så Elia fråga till folket,"Hur länge ska ni halta på båda sidorna?" 1 Kungaboken 18:21

    https://logosmappen.net/undervisning/konferanser/bbdagar/ooster.htm

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ole. Det enda rådet i det näst sista stycket är ju faktiskt att vi som kristna inte ska delta i gudstjänster där villolärande präster medverkar utan i stället söka oss till rätta predikstolar. Så jag kan inte riktigt se att vi skulle säga olika saker här.

      Radera
    2. Kristian,ser ingen oenighet i att vi säger olika saker när detgäller"att söka oss till rätta predikstolar".De är ambivalensen och haltandet som jag läser(min inläsning rätt eller fel:-)in i det näst sista stycket och kanske också i hela blogginlägget.

      Radera
    3. Ole. Det är förstås så att det frammanar en viss ambivalens när kyrkans präster och biskopar avfaller men när man fortfarande läser Guds ord i gudstjänsten och använder sig av psalmer och en liturgi som framspringer ur Guds ord. För det är ju faktiskt så att Gud kan verka genom en avfallen präst som läser Guds ord för församlingen. Det var det jag var ute efter i det näst sista stycket ovan. Men det är ju helt klart att en sådan situation är väldigt långt från idealet!

      Radera
    4. Kristian,antar att du läst den länkade artikeln från Logosmappen.vill hänvisa punkten 1 "Kritisk solidaritet"och i slutdelen "kampen mot falsk lära kräver ständigt tid och krafter på bekostnad av evangelisation och ett ständigt sökande efter rätta gudstjänster kan leda till andlig rotlöshet,vilket kan vara allvarligt för kommande generationer"!

      Radera
    5. Ole. Det är nog så rätt och sant. För vår del har vi ännu inte tvingats söka några andra gudstjänster än de i Esse kyrka, så till den delen är citatet inte (ännu) aktuellt för vår del.

      Radera
  2. Har tydligen problem att skriva länkar som går att öppna,gör ett nytt försök:-)

    https://logosmappen.net/undervisning/konferenser/bbdagar/ooster.htm

    SvaraRadera
  3. Nå he sku ju noo vaa naa tå en Gud sku koma på besök. Sku int böö fundeer na meir vilken som e a di ritti, sku var ti fred på joole mitt i allt :)

    Jöns

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jöns. Det har han gjort, och det fortsätter han att göra alltid när vi firar gudstjänst. Ja faktiskt inte bara då. Det räcker med två eller tre som är samlade i Jesu namn...

      Radera
  4. Också är Allsmäktige Gud Allestädes(allstans) Närvarande! Så säger Guds Ord: åkalla mig i nöden och jag skall hjälpa dig; och du skall prisa mig. Detta att åkalla betyder att vi känner Honom eller har hört om Hans Namn(Jesus). Det här kräver att vi är verkligt ödmjuka eller i mycket stor nöd och att vi inte förslösat nådatiden med uppstudsighet mot Ordet och att fräckt övergett all Gudstjänst men det kan ändå rekommenderas förrän de tider då Han säger; fastän ni ropar på mig skall jag inte svara. Också om de yttersta tiderna då de av solens hetta lidande och sårade inte ångrar utan bannar Herren som har makten över plågorna. Nu vill vi tro att omvändelse till Jesu Nåd och Bibeln är möjlig ännu och att be och åkalla om Gud sku ge ånger och Rätt Gudstjänst. Åtminstone några enstaka bland all folk,ja kanske många undkommer avfälligheten påverkan och tar nådens glädje och Trons korslidande i frälsningens fröjd.

    SvaraRadera