Idag är det ju så, med alla tekniska rackerier, att det
nästan (men bara nästan) går att vara på två ställen samtidigt. Jag fick, medan
vi var på MEIS, en hel del videor och uppdateringar till min telefon från
riksskinnutställningen. Det var nästan, men alltså bara nästan, som om jag
skulle ha varit där också. Bland annat fick jag höra Hjallis Harkimo berätta om
hur man ska ta sig fram på sociala medier samt Jethro Rostedt, en av landets
"turhia jullkkiksia" (blir på svenska ungefär "onödiga kändisar"),
tala om att "asenne ratkaisee". Alltså att inställningen avgör.
Detta strax efter att jag fått höra att MEIS-helgens
bibelstudiehållare Rune Imberg blivit avkragad av Göteborgs domkapitel. Han får
alltså, från och med 17/1, inte längre verka som präst i Svenska kyrkan. Och
varför det? För att inställningen avgör. Närmare bestämt inställningen till Guds
ord och till den obibliska nyordningen med kvinnliga präster.
Visst är det som Jethro Rostedt säger: Inställningen är viktig.
Vi människor kan klara av många svåra och tunga situationer om vi har rätt
inställning. Men inställningen avgör inte alltid. Det spelar t.ex. ingen som
helst roll hur bra inställning jag har till ett visst arbete om jag inte klarar
av de utmaningar som arbetet innebär. Eller om mina kunskaper inte räcker till.
Eller om pengarna tar slut i mitt företag. Inställningen kan hjälpa mig så att
jag orkar gå en nödvändig utbildning eller så att jag orkar fortsätta söka
finansiering sedan andra, som har en sämre inställning, har gett upp. Men det
är bara så och så långt man kommer med rätt inställning. Och vissa gånger blir
det bara galet om inställningen ska avgöra. Som i fallet med Rune Imberg.
Här har vi en man med enorma kunskaper i flera teologiska
ämnen. En man som har mycket lätt att kommunicera det han vill få sagt. Som får
det svåra att bli lättförståeligt för de som lyssnar på honom. En man som har
gjort mycket för Guds rike, både på missionsfältet och inom utbildningen av nya
präster. Men inget av detta betyder tydligen något i dagens Svenska kyrka. Det
enda som räknas är inställningen. En inställning som bygger på det som den
kristna kyrkan alltid har trott och ansett. En inställning som inte längre
accepteras.
Oj vad galet det kan bli när "asenne ratkaisee".
Äntligen gick det hem för Kristian att allt handlar om inställning!
SvaraRaderaHar man en störd och onormal människosyn ska man inte arbeta som präst. En präst ska kunna umgås med alla sorters människor utan att döma eller kränka människan. En präst är inte bara predikant, hen är också själavårdare!
Anonym 15:08 bevisar senast nu att han/hon är ett troll. Skäms på dig!
Radera15.08
RaderaJag behöver ingen präst som bara umgås och smeker medhårs . Kaffedrickande svammel med tillhörande ryggdunk hittar vi på oravais ABC och där behövs knappast prästen. Jag tar gärna en präst som också är en duktig biblisk predikant men det är bristvara idag. Som min själavårdare skulle knappast dina modellpräster duga för vad skall förlåtas om inget är fel? Dog Jesus i onödan ?
Odd
En präst skall i Guds Ord leda till JESU Förlåtelse och lydnad för evangelium och Bibeln. Det viktigaste är inte att smickra syndare och deras synder utan att tala om bättring och Syndernas förlåtelse om det finns tid för det mera före Domedagen. Som kyrkpräst var jag i enskilda lägen dålig på detta men försökte vid altare och predikstol. Inte är det så lätt nu i praktiken heller men jag brukade hänvisa folk till Rätta predikningar i missionsprovinsen och väckelserörelser. Bibelhänvisningar har jag strött omkring men få har idag lust att tro som Rätt Tro förkunnar. När det bränns i enskilda frågor då vill de nog tala om att Gud är nådig men till kristenliv vill de inte offentligt gå. Vad som är rätt och orätt är lite flummigt då man inte följer Lag och Nåd. Int behöver man vara ohövlig för att hålla fram lag och nåd. De som vill hålla sin synd brukar reagera med anklagelser och annat. Det har bibeln sagt att möter oss kristna.
SvaraRadera