tisdag 12 februari 2019

Om meningslösheten och självmorden

Ledaren i dagens ÖT/Vbl lyfter fram de oerhört tragiska siffrorna över självmord bland barn under 18 år och det faktum att siffrorna är högre nu än de någonsin varit under 2000-talet. I ledaren lyfts förtjänstfullt fram en hel rad möjliga orsaker till att det är så här illa, och det är förstås så att varje människa som begår självmord, eller som gör ett själmordsförsök, är en separat individ som har olika orsaker till att han eller hon inte längre menar sig orka leva. Tragiskt är det i vilket fall som helst.

En sak som inte nämns i ledaren, men som garanterat har en stor betydelse för speciellt unga människors psykiska illamående, är bristen på mening i livet. Ateismen framställs alltid som något "neutralt" och t.o.m. som något gott. Den välbevarade offentliga hemligheten är ändå den att ateismen suger all mening ur livet. Om en människa alltså tar sin ateism på allvar. Visst. Vi kan försöka skapa mening i våra liv trots att vi har en ateistisk grundsyn, men faktum är ändå det att ateismens grundbudskap är att ett människoliv är en parentes mitt i tomheten. En parentes som dessutom ofta är fylld med lidande och elände. Människolivet har helt enkelt ingen mening. Det kommer att ta slut en dag, förr eller senare, och efter några få generationer är det ingen som kommer ihåg att vi har existerat.  

Ateismen suger all mening ur livet. Den tar bort allt hopp. Och när en människa berövas meningen och hoppet, ja vem orkar då med allt det lidande och elände som vårt liv är mer eller mindre fullt av?

13 kommentarer:

  1. 1990 var det flera än det påstådda 1999 och 2015 minsta antalet sedan 1990. Det säger inget om nån "trend" antalet är så litet fast varje fall är en tragedi. Läs om läs rätt. Har inget med ateism att göra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 21:50. Jag talar inte om någon trend. Jag läser bara vad som sägs i ledaren. Och så en fråga: Hur vet du att detta inte har något med ateismen att göra? Det sägs inget i ledaren/artikeln om att vi vet vad orsakerna är. Det jag gör här är att jag berättar vad ateismen får för följder för meningen med livet. Och att detta kan vara väldigt problematiskt för en ung människa. Ja, att det t.o.m. är mycket troligt att detta kan vara orsak till att en människa inte längre orkar leva.

      Radera
  2. Om det vore så att man kunde få statistik på att de avlidna är ateister så kunde ovanstående text vara trovärdig. Sådan information finns dock inte tillgänglig, det finns inget register över ateister. Man kan inte heller använda "tillhör inget trossamfund" eftersom det är många frikyrkliga som skrivit sig ur kyrkan. Ingen större verklighetsförankring i denna text.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 00:10. Det finns ingen sådan statistik att tillgå, hur kan du då mena att någon borde prestera en sådan? I ledaren spekuleras över olika möjliga orsaker. Utan statistik. Jag menar att vi bör lägga till en möjlig orsak till. För att göra det behöver man inte bifoga någon statistik.

      Radera
  3. "Den välbevarade offentliga hemligheten är ändå den att ateismen suger all mening ur livet. Om en människa alltså tar sin ateism på allvar."

    Har du någonsin hört någon ateist själv uttrycka en sådan uppfattning?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Christian. Varför skulle de göra det? Saken är ändå att om man granskar vad ateismen är så inser man att det är just så det är.

      Radera
    2. Om det vore så, hade väl alla ateister troligtvis också uttryckt den typen av uppfattningar. Men det gör de aldrig. Hur kommer det sig, tror du?

      Radera
    3. Christian. Det svaret är väldigt enkelt. Antingen har de inte tänkt tanken fullt ut, eller så har de insett att det inte är någon bra reklam att tuta ut denna sanning.

      Radera
  4. Tack Kristian för en mycket intressant blogg. Det är nästan så att din blogg har blivit som en drog för mig. En rätt så harmlös och mild drog, men ändå. En blogg som attraherar specifika områden i hjärnan och höjer pulsen en aning. Det är som en vandring rakt in i det okända, det förbjudna. Det finns onekligen en charm i att få ta del av åsikter som är nästan diametralt motsatta ens egna.
    Jag fascineras av att det finns någon som jobbar så intensivt för att häxbålet oavbrutet ska brinna. För, och du får ursäkta mig Kristian, det är så jag upplever det jag läser här. Jag kan läsa innantill, att det handlar om kärlek och omtanke, men jag upplever ändå att häxor bränns. Och senaste dagarna har det varit homosexuella, biskopar, präster, muslimer och nu idag ateister som är de som offras för att elden inte skall slockna.
    Jag har ingen aning om vad som kommer att bli nästa häxa, men jag ser fram emot att få läsa om det. Som sagt, det är lite som en drog.
    Keep up the good work.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 12:53. Ånej. Här brinner verkligen inga bål. Men det förvånar mig, eller egentligen kanske inte, att du inte har märkt att det brinner bål här och var i markerna idag. I Kristinestad, t.ex. Eller på det lokala universitetet i Jyväskylä i höstas. På Pori Jazz hade de också ett bål i fjol.

      Den här bloggen uppmärksammar dessa bål och försöker varna för och eventuellt förebygga, i den mån det är möjligt, dylika bål.

      Radera
    2. Jag håller helt med dig, Kristian, det brinner bål även annanstans. Av din kommentar får jag känslan att du tror att de enda häxbål jag upplever finns på din blogg. Så är det naturligtvis inte. Jag vill inte vara elak, men försök att låta bli att läsa in vad jag inte skriver. Det blir bara fel.
      Keep up the good work.

      Radera
    3. Den som skriver att "Jag kan läsa innantill, att det handlar om kärlek och omtanke, men jag upplever ändå att häxor bränns." ska kanske inte säga åt andra att de inte ska läsa in vad som inte har skrivits...

      Radera
  5. Anonym 16:27
    Så du menar att den som beskriver hur den upplever någonting, och som ursäktar sig för att denna upplever det så trots att det står skrivet annorlunda, skall och måste tåla förtal????
    Är det inte lite elakt?

    SvaraRadera