Om den ideologiskt grundade energiförvirringen

Jag gillar inte vindkraft, det torde ha stått klart för alla som har läst mina texter. Mitt ogillande baserar sig faktiskt inte i första hand på att vindkraftverken är förfulande, potentiellt farliga för natur, djur och människor och faktiskt inte ens på att den vindkraftproducerade energin är så oerhört opålitlig. Mitt motstånd baserar sig framför allt på att vindkraftvurmen är ideologiskt frammanad. Och att det bakom denna vurm finns lögner som man inte bör tala om i det offentliga samtalet. Den som har läst min blogg vet ju att det är sådant jag ofta reagerar mot. 

Jag är, som alla säkert också har förstått, inte alls övertygad om att klimatförändringen är orsakad av oss människor och vår verksamhet. Den kan vara det, men i så fall vet vi inte heller i vilken grad den är det. Men hur som helst är ren, koldioxidfri, energi givetvis ändå att föredra framom nedsmutsande och koldioxidproducerande energiutvinning. Så länge den alltså är pålitlig och inte orsakar tvära kast i energipriserna. Dessa två kriterier uppfylls som bekant inte av vindkraften, och därför blir den så oerhört problematisk. Men det stora problemet, och det som alltså gör att jag ogillar allt har med vindkraft att göra, är att detta alltså inte bör sägas. Vi ska matas med lögner och fås att tro dessa lögner, till nästan varje pris – allt för att trygga "den gröna omställningen".

Situationen skulle givetvis vara en helt annan ifall det skulle finnas fungerande metoder att lagra stora mängder el. Men så länge sådana metoder inte finns är vindkraften bara, i ordets absolut rätta betydelse, ett luftslott.

Likväl är det just vindkraften som ska byggas ut för att göra oss oberoende av rysk energi. Jag läste i morse en artikel som berättar om den ökade norska utvinningen av naturgas och deras planer på att ersätta den ryska gasen med norsk dito. Detta är givetvis ett mycket gott (och i detta nu synnerligen lönsamt) initiativ, men givetvis har detta inte undgått kritik från de som vill ersätta den ryska gasen med mer "hållbara lösningar". Med detta avses givetvis vindkraft. Det är dylika fasoner, som givetvis baserar sig på de lögner vi ständigt matas med, som får mig att se rött. Här har vi en pålitlig, förhållandevis ren, energikälla som skulle kunna hjälpa oss att relativt snabbt ersätta den ryska gasen, men den duger inte. Det är tydligen bättre att både svälta och frysa (och betala dyrt för den el vi har tillgång till) – eller fortsätta att finansiera Putins krig i Ukraina – än att använda den energi som finns bara för att den är av fel sort. För att citera min gamla modersmålslärare: Jag blir så frustrerad!

För övrigt kan jag rekommendera en kolumn i ÖT skriven av Marcus Jansson där han förtjänstfullt, och säkerligen en aning vågat, utmanar de "sanningar" som bl.a. Sitra för fram angående vindkraften.