Vad menar Myntti?

Överlag gillar jag Kennet Mynttis ledartexter. Jag håller inte alltid med honom, men jag brukar kunna förstå vad han vill förmedla. Nu har jag läst hans ledare i ÖT den 7/5 flera gånger, men jag vet fortfarande inte riktigt vad han är ute efter. Dels talar han om vikten av att bevara demokratin från "auktoritära tendenser" (som han påstår fanns t.o.m. i USA under Trump - något som givetvis kan diskuteras), dels efterfrågar han (vad jag kan förstå) något av en egen "Strongman" i Europa som motvikt till bl.a. Kinas, Rysslands dito. För den som inte är bekant med uttrycket är en "strongman" något som just betecknar en auktoritär ledare med direkt fascistiska tendenser. Vad som avses här blir milt sagt oklart. Eller kan det vara så att han helt enkelt inte har koll på begreppen? 

Sedan menar Myntti att det skulle vara viktigt att diskutera hur "yttrandefriheten utanför de etablerade medierna ska hanteras" för att, som han hävdar, kunna hantera konspirationsteorier och desinformation. Mynttis resonemang mynnar ut i ett i konstaterande om en framtid som omöjligen kan åstadkommas: "De[t] vore därför önskvärt att hitta en formel som maximerar yttrandefriheten utan att desinformationen ges fria tyglar. Men det är allt annat än lätt så länge vår tids avdemokratisering också inkluderar penningstarka eliter som satsar miljarder, bara för att få tillämpa sina egna regelverk för yttrandefriheten."

Vad är det egentligen Myntti säger här? Helt tydligt menar han att Elon Musks inköp av Twitter är ett problem eftersom han avser att slopa censuren på plattformen. Men kan man även få in George Soros och hans "Open Society" i detta? Så som Myntti formulerar sin text passar detta nämligen minst lika bra in på Soros som på Musk. Men kanske Soros och hans påverkan inte är något problem eftersom han verkar vänsterifrån?  

Hur jag än vänder och vrider på Mynttis text kan jag ändå inte få den till något annat än att han vill äta kakan och ändå ha den kvar. Det går nämligen inte att "maximera yttrandefriheten" utan att ge också desinformationen fria tyglar. Om man ska tygla desinformationen måste man nämligen begränsa yttrandefriheten kraftigt. Hur menar jag nu, kanske någon vill fråga? Nå, jag ska förklara. För att kunna begränsa desinformationen behöver man först klart kunna identifiera denna, och för att göra detta behöver man ett instrument, en institution eller något liknande (ett sanningsministerium?), som har i uppdrag att göra detta och som har fullmakt att förbjuda eller åtminstone begränsa spridningen av denna desinformation. Men problemet är att det inte går att göra detta på ett garanterat rätt sätt utan att exakt veta vad som är falsk information och vad som inte är det. Eftersom ingen har denna exakta kunskap kommer därför värderingar alltid att spela in här. Och när värderingar spelar in kommer gränsen alltid att dras mot de värderingar man inte själv hyllar. Inte på basen av vad som är sant, utan på basen av, just det!, värderingar. Som signaturen "Faktalobbyn" så helt riktigt konstaterade: Det är nu dags att ta fram George Orwells bok "1984" och läsa den.

Jan Myrdal uttryckte detta med censuren på ett oerhört träffande sätt: "Om vi går in för att förbjuda lögnen kommer sanningen att lida". Alltid, får jag tillägga. Det går nämligen inte att begränsa desinformationen utan att man också begränsar spridandet av sanningen. Helt enkelt därför att vi aldrig till 100% vet vad som är sanning och vad som är desinformation. När det är så är det alltid bättre att fria än att fälla. För om vi fäller kan det så småningom visa sig att vi i själva verket har kämpat mot sanningen och för desinformationen.

Jag blir som sagt inte klok på Mynttis ledartext. Vad försöker han riktigt säga?  Kanske han inte riktigt vet det själv heller.