Vapen dödar allt fler?

USA drabbades i veckan av en av de värsta skolskjutningarna på länge när en tidigare elev vid en grundskola i Uvalde, Texas, sköt ihjäl 19 barn och två vuxna i ett vansinnesdåd. Detta dåd var oerhört hemskt, och värre blir det av att olika aktörer gör ideologiskt färgad politik av det skedda. Vår media inte undantagen. En av de värsta artiklarna, åtminstone vad gäller rubriksättningen, står Svenska Yle för när de skriver: "Vapen dödar allt fler i USA". 

Alla som har ens lite förstånd inser förstås att det aldrig är vapnen som dödar. Ett vapen är ett dött föremål som inte kan döda någon. Det behövs, som i detta fall, en störd människa som använder vapnet för att det ska döda. 

Visst kan det finnas fog för strängare vapenlagar i USA. Skulle jag bo i det landet skulle jag (åtminstone) känna mig tryggare om jag visste att det skedde en strikt bakgrundskontroll vid varje vapenköp. Men faktum är ändå att det tyvärr bara skulle handla om en känsla. Kriminella element får tag på vapen ändå, och i ett land som USA med den mängd vapen som redan finns där skulle strängare vapenlagar bara stoppa laglydiga medborgare från att kunna beväpna sig. Vi kunde i veckan också läsa om en kvinna i USA som sköt ihjäl en man som började skjuta vilt mot en samling människor. Denna kvinna stoppade med all sannolikhet ytterligare ett massmord. Vi kan ställa oss frågan: Om USA skulle ha haft strängare vapenlagar på plats, vem av de två skyttarna är det större sannolikhet att dessa vapenlagar skulle ha avväpnat? Den laglydiga medborgaren (kvinnan som stoppade massmordet) eller galningen som tänkte begå massmordet? 

Nu ska förstås ingen tro att jag är någon vän av vapen. Jag är allt annat. Men jag är också realist, och jag begriper att man inte kan stoppa vapenvåldet genom att stifta lagar som bara slår i luften. 

Det USA (och även andra länder) borde fokusera på för att stoppa dessa skolskjutningar är att stoppa familjernas sönderfall. ÖT skriver, helt riktigt, att "De som oftast drabbas av det dödliga vapenvåldet är svarta barn och tonåringar, därefter kommer amerikanska urinvånare och spansktalande. Risken för pojkar i USA att dö av vapenvåld är sex gånger så stor som för flickor."

Det är i dessa befolkningsgrupper där familjesönderfallet har gått längst. Och det är pojkarna som drabbas värst eftersom det så gott som alltid är fadern som försvinner ur bilden när en familj faller sönder. Utan en god fadersmodell är risken för pojkarna att dras in i gängkriminalitet och droganvändning oerhört mycket större än i de fall när det finns en god fadersmodell i familjen. Psykiska problem tenderar också, givetvis, att finnas i större utsträckning i sådan sammanhang där familjerna har slagits sönder och den trygghet som en fungerande familj erbjuder inte längre finns.

Lägg därtill det faktum att efter George Floyd har polisen oerhört mycket svårare att ta tag i färgade pojkars gängkriminalitet. Ja, inte bara det. Viljan att ta tag i denna typ av kriminalitet har minskat drastiskt. För vem skulle vilja riskera livet för att göra det, och sedan riskera både jobbet och sin frihet om man verkligen skulle lyckas uträtta någonting? 

USA fokuserar på helt fel saker idag. Det tenderar att bli så när woke-vänstern får diktera dagordningen. Och då ska vi inte förvånas över att det sker hemska saker.