En vis mans bön

Jag snubblade över en referens till vad som måste vara en mycket intressant bok, nämligen Johann Friedrich Starks (1680-1756) bönebok. Det var en speciell bön, "I tider av pest", som jag fastnade på och som är väldigt upplysande. Stark konstaterar att om världen inte svarar när Gud sträcker ut sig till den i sin godhet (och kärlek) kommer han förr eller senare att använda sig av domen för att göra det samma. (Med mina ord sagt, Stark sade det kortare och lite mera koncist.)

Vad har vi sett de senaste sjuttio åren annat än att Gud har sträckt ut sig till och kallat människorna genom sin godhet mot oss? Responsen har varit synnerligen klen, för att säga det snällt. I stället för att tacka för Guds godhet mot mänskligheten och prisa honom för de välsignelser han har öst över oss har vi vänt oss mot honom och förnekat honom. Vi människor har spridit lögner om honom och mera än gärna tagit emot dessa lögner. Se t.ex. vad en Richard Dawkins säger om den gode och kärleksfulle Guden i citatet i den senaste bloggtexten jag skrev.

Är det så konstigt att han då i stället väljer en annan väg att försöka nå oss? När vi vänder oss om och spottar på honom när han möter oss med godhet, kärlek och enorma välsignelser kommer det förr eller senare att bli dags för domen. Ingen kan på något sätt hävda att Gud skulle vara orättvis eller handla orätt när han på detta sätt "byter strategi". Den övergripande strategin är ändå givetvis den samma – att kalla alla människor överallt till omvändelse och tro på Sonen Jesus Kristus.

Kanske domen i form av pest/ett coronavirus kan göra detta när godheten och kärleken inte förmådde göra det? Vi får se. Samtidigt är den situation världen just nu upplever också en allvarlig kallelse till alla troende kristna att be för alla de människor som ännu inte känner Herren och som lider av ångest inför en oviss framtid och sin kommande död.