Debatten om censuren

 Just nu pågår en mycket viktig debatt på Vbl/ÖT. Min vän Joakim Förars har lyft fram problemen med den censur som bedrivs på sociala medier och framför allt i mainstreammedia. Tyvärr vågar inte respondenterna svara på eller ta tag i det Joakim skriver utan gömmer sig i stället bakom klyschor och generaliseringar. Eftersom jag känner Joakim ganska väl vet jag att han inte kommer att ge sig, utan denna debatt kommer troligtvis att sluta med att debattredaktörerna kommer att använda sig av den censur de förnekar sig försvara och helt enkelt låta bli att publicera Joakims insändare och därmed säkerställa att de själva får sista ordet - och att de inte behöver erkänna faktum. Men än så länge har debatten fått fortgå, och jag rekommenderar alla som är intresserade av yttrandefrihetsfrågor och demokrati att ta del av den. 

Det som debatten hittills har visat är att de båda parterna egentligen diskuterar helt olika saker. Joakim har lyft fram problemet att censuren/"faktagranskningen" inte handlar "om att hindra lagbrott eller fult språk utan om att sätta sig till domare över vilka åsikter som är legitima och vilken verklighetsbeskrivning som är riktig" medan journalisterna talar om vikten av att begränsa hat och hot på nätet. Som sagt är detta två helt olika saker. 

Situationen idag är att det (värde)liberala (globalist)etablissemanget, efter presidentvalet i USA, ser sin skapelse skaka i sina grundvalar. För att ta en bild: Kejsaren är naken och har alltid varit det, men hans nakenhet har dolts genom att förvägra sådana som påtalar hans nakenhet tillträde till det offentliga samtalet. När nu X och framför allt Meta avlägsnat/avlägsnar denna "faktagranskning" (läs: censur) och allt fler folk väljer att rösta bort de värdeliberala partierna från makten är detta inget annat än en politisk och samhällelig jordbävning. Sett ur de i debatten deltagande journalisternas synvinkel handlar det nu om delta i aktionen som går ut på att rädda vad som räddas kan för att möjliggöra en comeback för deras paradigm när pendeln svänger nästa gång. Eller rättare sagt: För att möjliggöra att pendeln ska kunna svänga. 

Hur som helst är denna debatt som sagt oerhört viktig. Inte minst för att det, precis som journalisterna hävdar, handlar om demokratins framtid. Dock inte så som de menar att demokratin kan räddas enbart om censuren bevaras utan så att demokratin inte kan överleva om censuren fortgår. För det är precis som Joakim skriver: Censuren handlar inte (åtminstone inte i första hand) om att gallra bort hat och hot utan om att avgöra vilka åsikter som är havliga och vilken världsbild som är acceptabel. Censuren, eller "faktagranskningen" som den så fint (men helt galet) kallas, har nämligen blivit ett redskap för att styra massornas åsikter, politiska såväl som moraliska. Det är därför etablissemanget, främst i formen av media, kämpar så oerhört hårt för att bevara den och därmed sin position som den instans som styr och ställer vad folk ska tänka och tycka.