Svar till T. Enbuske, del 11

Detta var nu de inomvärldsliga förklaringsförsök som har presenterats på frågan om varför Jesu grav var tom. Inget av dem håller vatten. Vad ska vi då göra? Är vi beredd att gå till den andra "gruppen" av förklaringar? Den som innehåller ett förklaringsförsök, alltså det som de nytestamentliga författarna samstämmigt erbjuder. Alltså det att Jesu grav var tom för att Gud hade uppväckt honom från de döda. Jag har gjort det för egen del. Jag ser helt enkelt ingen annan utväg här.

Många är ändå inte beredda att göra detta. Deras grundtanke är att döden är absolut, och att en människa som har dött är död. Punkt. Så därför gäller detta också för Jesus, och därför måste det finnas en inomvärldslig förklaring till den tomma graven. Även om vi ännu inte har kommit på den. Jesus kan nämligen inte ha uppstått. Problemet här är ju det att allt tyder på motsatsen. Det här är egentligen ganska komiskt. Vi kristna beskylls ofta för att ha en blind tro. Att vi tror TROTS bevisen. Men här ser vi att det faktiskt inte förhåller sig på detta sätt. I själva verket är det de som väljer att inte tro som har valt sin ståndpunkt trots de belägg som finns. Så egentligen är det på deras sida som den blinda tron står att finna. Men det brukar förstås inte framställas så. I stället gör de som inte vill tro allt för att försöka misskreditera det bibliska vittnesbördet och de historiska källorna. Den som söker på nätet kan hitta rader av webbplatser som lyfter fram påstådda motsägelser i Bibeln. Ja, det går t.o.m. att hitta webbplatser som förnekar Jesu existens, alla historiska bevis till trots. Det finns rader av teologer och historiker som gör allt för att senarelägga de nytestamentliga texterna. Oftast på mycket spekulativ basis, men dock. För den som inte vill se och som inte vill tro finns det alltid en utväg. Eller så syns det åtminstone.

Nu har vi så småningom nått slutet av denna mycket långa textserie. Då är det läge att fråga vad vi har kommit fram till. Uppmaningen som jag valde att svara på var att försöka omvända Tuomas Enbuske. Samtidigt konstaterade jag att detta att omvända en annan människa inte är något som jag eller någon annan kan göra. När en sådan sak sker så är det Guds Andes verk. Men det vi människor KAN göra för varandra är att försöka ge ett skäl för vår tro och därmed om möjligt undanröja intellektuella hinder på vägen. Det har jag försökt göra så gott jag förmår i denna serie av texter.

Det vi framför allt behöver vara medvetna om är att den kristna tron är annorlunda än alla andra religioner. Den kristna tron gör sanningsanspråk, och den gör anspråk på att bygga på verkliga händelser som har utspelat sig i den verkliga världen. Den värld där du och jag lever. På grund av detta finns det en möjlighet att verifiera – eller falsifiera – den kristna tron. De bibliska texterna gör det mycket tydligt att det absolut centrala i den kristna tron är Jesu uppståndelse. 

Paulus går till och med så långt att han säger att om Jesus inte har uppstått så är hela den kristna tron meningslös. Vi har vittnat falskt om Gud, och alla de kristna som har dött kommer att förbli i sina gravar. Ja, han går ännu längre och hävdar att om Kristus inte har uppstått, då är vi kristna de mest beklagansvärda av alla människor. Men så konstaterar han: Men nu HAR Kristus uppstått! Jag rekommenderar alla som funderar kring dessa frågor att läsa första Korinthierbrevets femtonde kapitel. Lägg speciellt märke till inledningen där Paulus presenterar en lista över vittnen till Jesu uppståndelse och försök tänka dig in i deras situation som fick detta brev år 51/52 (eller 58). Alltså bara 18/19 eller 25 år efter händelserna som allt bygger på.