Svar till T. Enbuske, del 3

Men hur kan vi veta att Jesus verkligen har uppstått från de döda? Ingen nu levande människa var ju med och såg det hända. Dessutom "vet" vi ju att en död människa är och förblir död. Nej, givetvis finns det inte längre någon människa kvar i livet som var med och bevittnade det som hände. Men det samma gäller för precis allt i världshistorien som hände före år 1900. För kunskap om alla dessa händelser behöver vi förlita oss på sparade vittnesbörd av sådana som var med och såg det hända. Vi behöver gå till historiska dokument som berättar för oss vad som hände. Det samma gäller förstås för händelserna i Jesu liv också. Det finns historiska dokument som är trovärdiga vittnen om vad som hände för snart 2000 år sedan. Då pratar jag alltså om Matteus, Markus, Lukas och Johannes redogörelser för dessa händelser. Nå, nu har du kanske hört att dessa så kallade "evangelier" är skrivna långt senare och av helt andra personer än de som anges som författare. Det här stämmer inte. Det finns nämligen gedigen dokumentation som bekräftar att Matteus och Johannes var ögonvittnen till dessa händelser och att Lukas, läkaren (och när man läser hans text inser man att han verkligen var läkare med allt vad det innebär!), noggrant hade intervjuat ögonvittnen och att han var resekompanjon till aposteln Paulus. Markus igen var "Petrus tolk" och återgav hans ögonvittnesskildring av händelserna.

Alla dessa fyra redogörelser är alltså nedtecknade av ögonvittnen eller nära vänner till ögonvittnen till själva händelserna. Nedtecknandet har dessutom skett relativt nära inpå själva händelserna, inom en generation efter Jesu död och uppståndelse. Alltså medan sådana som hade sett och pratat med Jesus efter hans uppståndelse fortfarande levde. T.ex. skriver Paulus i första Korinthierbrevet (år 51/52 eller 58, alltså bara ca 20 år efter händelserna) att Jesus efter sin uppståndelse visade sig för över 500 personer. Så tillägger han: Av vilka de flesta ännu är i livet. Underförstått: Om du inte tror vad jag skriver här om Jesu uppståndelse så kan du fråga dem som var med och såg honom! Framstående forskare på området (t.ex. John A T Robinson, Richard Bauckham och den tyske historikern Adolf von Harnack) slår fast att Matteus, Lukas och Markus skrev sina redogörelser före år 70. Lukas troligen så tidigt som år 58, och när vi då vet att han byggde sin redogörelse delvis på det som Markus hade skrivit innebär det givetvis att Markus redogörelse är ännu äldre. Inom forskningen råder det nära på konsensus om att Johannes skrev sin redogörelse lite senare, kanske runt år 90.

Varför är nu detta så viktigt? Jo, helt enkelt för att detta innebär att dessa dokument står i en helt egen klass när det gäller historiska redogörelser för händelser från den här tiden. Både när det gäller tidsavståndet mellan själva händelserna och nedtecknandet och framför allt när det gäller antalet kopior (i dagens läge ca 5800 handskrifter, hela eller delar av texterna) och tidsavståndet mellan den äldsta kända kopian och originalet. Det är som John Montgomery konstaterar: Om vi menar oss veta något överhuvudtaget om antikens historia måste vi konstatera att detta material är av sådan art att det ger oss en mycket trovärdig redogörelse för dessa händelser. Ja, om vi förkastar dessa fyra dokument (Matteus, Markus, Lukas och Johannes), då måste vi först förkasta allt vi har av historisk dokumentation från och om den här tiden. Allt annat är nämligen så oerhört mycket sämre belagt! Även om vi kanske inte gillar den kristna tron, är vi faktiskt beredda att göra det – att gå så långt – i våra försök att misskreditera det kristna vittnesbördet? Nej. Det finns knappast någon som är det. Därför behöver vi, om vi vill vara ärliga och vill behandla alla historiska källor och vår kunskap om vad som hänt under speciellt antiken på ett jämlikt och rättvist sätt, konstatera att dessa fyra dokument; Markus, Matteus, Lukas och Johannes, är trovärdiga historiska vittnen. Det som dessa dokument berättar om är inga påhittade sagor. Det är historia. Om vi alltså menar att vi kan veta att något alls av det vi menar oss veta om vad som har hänt under antiken.