Finland får en ny miljöminister när Emma Kari tar över posten efter de grönas ministerrotation. I gårdagens presskonferens hävdade Kari att det råder klimatnödläge i Finland.
Nu vet jag förstås inte vad Kari har för kriterier för att ett klimatnödläge ska råda, men dessa torde nog vara synnerligen märkliga. Jag har då åtminstone inte sett till något som skulle motivera ett sådant uttalande. Kanske det finns sådant på annat håll, men inte i Finland. Dessa gröna politiker lever tydligen i en fullständigt verklighetsfrämmande bubbla, och jag kan inte begripa hur någon överhuvudtaget kan ta dessa på allvar. Men tydligen har de lyckats suga in så många i denna samma bubbla att det räcker för att få ett sådant understöd att man kan ta plats i regeringen.
Risken är dock överhängande att vi redan inkommande vinter kommer att hamna i ett t.o.m. mycket akut nödläge. Inte p.g.a. klimatet utan p.g.a. galna åtgärder i syfte att rädda klimatet. Som jag skrev i den förra texten i detta ämne: "De länder som kommer att eftersträva så kallad "koldioxidneutralitet" först kommer tvärtom att skjuta sin ekonomi i sank och kraftigt hämma sin konkurrenskraft i förhållande till de länder som tar det lite försiktigare i denna process. Vi ser detta redan nu när de länder som satsar på en snabb omställning till fossilfritt riskerar att delvis lamslå sin industrisektor när det helt enkelt inte finns tillgång till den mängd elektricitet som behövs och deras elnät inte heller klarar av att transportera denna elmängd på ett effektivt och tryggt sätt."
Detta eventuella akuta nödläge handlar om elbrist. Eller åtminstone om astronomiska elpriser. I den förra texten fokuserade jag på industrin och dess konkurrenskraft. Nu talar vi om människornas trygghet och t.o.m. överlevnad. Situationen är redan nu sådan att vissa experter tycks anse att det enda som kan rädda Europa från katastrof under den kommande vintern är att vintern blir ovanligt mild. Det hela handlar om att vattenreserverna i Norge är ovanligt små, liksom gaslagren i Europa. Lägg därtill att utsläppsrätterna är väldigt höga på fossila bränslen för el- och fjärrvärmeproduktion vilket har lett till att en del av denna kapacitet har körts ner. Samt att flera länder i Europa har börjat köra ner sin kärnkraft. Att Ryssland ser Europas sårbarhet och dessutom hotar att dra ner på gasleveranserna är också en faktor i detta. Det största problemet är dock att vi i Europa har valt att satsa allt mer på den oerhört ojämna och osäkra vindkraften för vår elförsörjning.
Allt detta sammantaget gör att vi mycket väl kan stå inför ett nödläge om bara några månader. Men om detta talar givetvis inte vår nya miljöminister. Nej, hon fokuserar på ett fantiserat klimatnödläge i Finland och talar för åtgärder som ytterligare kommer att förvärra det reella hotet om ett riktigt nödläge. Ett energinödläge.
De gröna är ett mycket farligt parti. Ju förr alla skulle inse detta desto bättre.
Energibristen är främst en följd av pandemin https://www.hs.fi/talous/art-2000008324232.html
SvaraRaderaAnonym 10:55. Intressant synpunkt! Detta är säkert en del av sanningen, men coronan är ju t.ex. inte alls orsak till att vi allt mer förlitar oss på den osäkra och ojämna vindkraften. På det området har en hel del skett sedan 2019.
RaderaIntressant argument. Vad grundar det sig på att vi förlitar oss alltmer på osäkra och ojämna vindkraften? För det ser ju överhuvudtaget inte ut så, om vi tittar på den förverkligade energiproduktionen:
RaderaProduktionen 13.10 16:33
Kärnkraft 2783 MW
Vattenkraft 2089 MW
Industri 1022 MW
Samproduktion (fjärrvärme) 1552 MW
Vind 64 MW
Sol 49 MW
Övrigt 56 MW
Dvs, 0,6% av dagens produktion är vindkraftbaserat.
https://www.fingrid.fi/sahkomarkkinat/sahkojarjestelman-tila/
Olkiluoto 3 och Pyhäjoki är enligt mig mycket tydliga tecken att vi förlitar oss på kärnkraft, mer än nånting annat.
Faktum är att det satsas och planeras friskt när det gäller vindkraft i Finland. Faktalobby hade litet otur när han tittade på Fingrids statistik: den dagen (13.10.2021) blåste det inte så värst mycket. Tittar man på statistiken för hela 2021 så ser det annorlunda ut:
RaderaVindkraft: 807 MWh/h
Total elförbrukning: 9350 MWh/h
Vindkraften står alltså för 8,6%, inte 0,6%. I dethär sammanhanget är det bra att komma ihåg att ALL energi som produceras med vindkraft måste ha en alternativ källa. Att dra ner på förbrukningen fungerar inte på sikt, trenden är stigande.
L. "I dethär sammanhanget är det bra att komma ihåg att ALL energi som produceras med vindkraft måste ha en alternativ källa."
RaderaHär vill jag gärna förtydliga lite. Om du menar att all energi som produceras med vindkraft måste ha en säker reserv/ett säkert alternativ (i fall att det inte blåser) är jag med på vagnen.
Men nej. Lobbyisten hade inte otur. Det är avsiktligt, och det är så här han gör när han försöker blanda bort korten.
Ja, det var reservkraften jag avsåg. Angående Faktalobbys uttalande om att Finland satsar på kärkraft: ja, det stämmer, vi har Olkiluoto 3 och Pyhäjoki på gång.
Raderadet han glömde var att det satsas stort på vindkraft: Fingrids VD sade i ett uttalande i slutet av 2019 att man som ny tumregel kan räkna med en utbyggnad av ca 1000 MW/år för vindkraften. Kärnkraftverken Lovisa 1 och 2 har en sammanlagd effekt på 1014 MW, Olkiluoto 3 är på 1600 MW. Man bygger alltså ut vindkraften med ett litet kärnkraftverk i året och DET är illa eftersom ingen verkar komma ihåg att a) vindkraft är behöver reservkraft och b) vindkraft som enskild källa inte kan upprätthålla ett stabilt, synkront nätverk. Ett stabilt nätverk är idag beroende av teknik med stor roterande massa, t.ex. vattenkraft eller ångturbiner.
"det han glömde var att det satsas stort på vindkraft:"
RaderaJa, produktionen ökar rejält på både kärnkraft och vindkraft, ökar på konkurrensen som i sin tur håller priserna nere. Vad är orsaken till höga priser? Jo, bristen på tillgången. Mera vindkraft och mera kärnkraft ökar på tillgången.
Kristian hävdar att vi blir mer beroende av vindkraft, vilket inte stämmer alls. Vore det så att vi skulle bli beroende av vindkraft, så vore det för att vi skulle köra ner annan elproduktion, men det gör vi väl inte, eller hur? Eller berätta för allt i världen vad vi kör ner.
"vindkraft som enskild källa inte kan upprätthålla ett stabilt, synkront nätverk."
Sedan när har det beslutits att all annan elproduktion ska köras ner? Ska vi stänga Olkiluoto 3 innan den öppnas? Däremot baserar sig inte elnätets stabilitet på roterande massa, det har kanske gjort det nångång, men det är länge sedan.
Har flera gånger nämnt Smart grid då jag tillrättavisat Kristian, men förgäves. Till det smarta stamnätet kan bara sådana källor anslutas som producerar el inom vissa specifikationer, och vindkraften hör självklart till det. Generatorerna i vindmöllorna producerar växelström, vars faser är växlande, men den elen ändras till likströn, och den likströmmen ändras till växelström som fyller de specifikationer som smartgriden kräver.
"Faktalobby hade litet otur när han tittade på Fingrids statistik"
Inte alls, tvärtom, om ni menar att man tänker förlita sig på vindkraft, så då ska ni inte vara så enfaldiga att ni som jämförelse tar en dag då det blåser som mest, utan en worst case scenario som belyser hur lite man ska förlita sig på vindkraft som enda källa.
Men låt oss då fundera på vindkraften, som ni menar att är så fruktansvärt dålig. Hur ska vi tolka en sammanlagd mängd, 8,6%? Det är producerad, konsumerad och betald el, och konstigt nog så har nog ingen märkt nånting konstigt med tillgången under det gångna året. Ingen industri har körts ner, i motsats till den smörja Kristian hävdar, utan en riklig tillgång till el har hållit priserna nere. Just det verkar vara en alltför svår sak att förstå.
Nu pratas det om brist på el, låga vattenreserver etc, DET VILL SÄGA, då det finns mindre el tillgängligt, så stiger priserna. Men alla de dagar då det finns riktligt med vindel, så har vi mera produktion, och priserna sjunker. Är det dåligt nu då? Tydligen menar ni det. Men då har ni ingen susning om vad som bestämmer elpriserna.
Sedan ska L fundera över sin logik: om vindkraften byggs ut, betyder det inte att nån annan elproduktionsform körs ner. Det betyder att då vindkraft och kärnkraft ökar, så ökar all form av el.
Men ni hade nog lite otur med att skriva först innan ni tänker igenom vad ni skriver.
Faktalobby skrev "Inte alls, tvärtom, om ni menar att man tänker förlita sig på vindkraft, så då ska ni inte vara så enfaldiga att ni som jämförelse tar en dag då det blåser som mest, utan en worst case scenario som belyser hur lite man ska förlita sig på vindkraft som enda källa."
RaderaVänta lite nu: DU hade visat statistik från EN dag, 13.10.2021. JAG hade hänvisat till statistik FRÅN ÅRETS BÖRJAN. Hur hänger det ihop med ditt resonemang i citatet ovan?
Jag har inte sagt att vindkraft är dålig, men nog att den kräver en reservkraft med samma kapacitet.
Du gjorde ett antagande om min logik och det var fel. Jag har aldrig sagt att utökad vindkraft betyder att andra källor körs ner. Däremot vet vi att fossilbaserad energiproduktion körs ner eller beläggs med väldigt höga utsläppsskatter.
Tror du, Faktalobby, att vi kommer att bygga ut reservkraften i samma takt som vindkraften? Den nuvarande investeringstakten för vindkraft är alltså på ca 1000 MW/år?
"Däremot baserar sig inte elnätets stabilitet på roterande massa, det har kanske gjort det nångång, men det är länge sedan." Kan du länka till något som visar att det är så? Jag säger inte att du har fel, men vill gärna se hur det sköts nuförtiden om det är så att roterande massor inte har någon betydelse.
Ja, ska man diskutera detta så borde jag inte gå in på så basala saker, men ok.
RaderaOm man är på riktigt orolig över att elen inte räcker till då vindkraften bara fungerar då det blåser (alltså vid en given tidpunkt), så spelar det ju ingen roll hur det blåser sammanlagt under flera månader. Om du är på riktigt orolig för den "osäkra och ostabila" vindkraften, så borde ju vårt elnät säcka ihop den dagen jag tog upp som en dålig dag, men det gjorde det inte. Eller hur?
"Jag har inte sagt att vindkraft är dålig, men nog att den kräver en reservkraft med samma kapacitet."
Du ska inte blanda ihop regler- och reservkraft. Vindkraften är inte alls beroende av någon reservkraft, den reservkraft vi har i Finland är några kraftverk som kan starta på kort varsel, och det är reservkraft om produktionen och importen trots allt inte räcker till. Här finns ett sådant reservkraftverk: https://www.youtube.com/watch?v=OCQznM9gKuM Här finns reservkraftverken i Finland https://www.fingrid.fi/sahkomarkkinat/reservit-ja-saatosahko/varavoimalaitokset/
Reglerkraft är det som kompletterar vind- och solenergi (kärnkraft, vattenkraft, kol), man reglerar dessa reglerbara källor så att produktionen motsvarar förbrukningen. Då det inte blåser, tar man ut mera vattenkraft, och då det blåser mera, så tar man ut mindre vattenkraft. I praktiken blir det så att då det blåser, så sänker man priserna på vindkraften så köparna köper den billigaste elen, med påföljd att de för tillfället dyrare elproducenterna får lov att minska lite på sin produktion. Det är vad som kallas spot-pris.
"Jag har aldrig sagt att utökad vindkraft betyder att andra källor körs ner."
Nej, men varför skrev du då att "det han glömde var att det satsas stort på vindkraft"? Var det bara för att försöka misskreditera mig för sånt som inte hör till, eller för att du vill låta andra tro att andra källor körs ned?
"Faktalobby, att vi kommer att bygga ut reservkraften i samma takt som vindkraften?"
Din fråga avslöjar att du inte riktigt hänger med. Vi har aldrig byggt och kommer aldrig att bygga någon reservkraft specifikt för vindkraften, eftersom vindkraften inte är den elproduktion vi är beroende av, den är bara ett komplement som gör att vi kan, då det blåser, minska på fossila utsläpp och sänka kostnader den vägen.
Finland förbrukar som mest 13 000 MW, och då köper vi in knappa 2000 MW, vilket inte behövs då Olkiluoto 3 körs igång. För tillfället är vår förbrukning 10000 MW, vi kunde lätt producera alla el vi behöver själva, men ändå importerar vi 1300 MW, för att det blir billigare.
https://www.fingrid.fi/sahkomarkkinat/sahkojarjestelman-tila/
Eftersom det blåser, inbringar vindkraften 1800 MW och industri/samproduktionen (kol, torv etc) går på sparlåga, eftersom det blir dyrare än att ta elen från vindkraften.
"Kan du länka till något som visar att det är så?"
Om jag hade fel, och du rätt, att vindkraften inte är en tillräcklig stor roterande massa, så förklara då varför vi ändå har 1800 MW som förs in i elnätet.
Överlag så är det inte så speciellt smart att gå in i en diskussion och hävda att motparten har fel, om du själv inte vet hur saker hänger ihop, och måste dessutom fråga, "kan du förklara hur det saker fungerar, men jag kommer ändå att säga att du har fel". Då är det bäst att ta reda på själv, nätet är fullt av information, eller att låta bli påstå nånting utan kunskaper. Jag hade länkat till ett ingenjörsarbete men rätt bra information, men Kristian läser ju aldrig sånt. Eller nån annan heller. Borde finnas nånstans bland kommentarerna.
http://kristiannyman.blogspot.com/2021/02/dumheten-tilltar.html
Middagstid kördes 43 MW solenergi in i stamnätet, och från solpaneler kommer likström, inga roterande massor som producerar växelström, och ändå kommer växelström ut. Magik, eller vardagsteknik?
Lobbyisten. Termerna kan vara nog så krångliga, men faktum kvarstår: När vi bygger ut vindkraften kommer vi att behöva mer och mer reglerkraft. Problemet är att denna inte alls byggs ut/existerar i tillräcklig omfattning när en allt större del av vår el kommer från vindkraft.
RaderaOch alla som inte har otur när de tänker vet nog att problemet inte kommer att komma i dagen 13/10 oberoende av om det blåser den dagen eller inte. Problemet kommer att komma i dagen någon dag i januari när det är 35 grader kallt och vindstilla.
Sedan tycker jag inte att du ska beskylla signaturen "L" eller någon annan för att "inte veta hur saker hänger ihop" bara på basen av den terminologi som används. I sak har "L" visat att han/hon vet exakt hur detta hänger ihop. I motsats till många andra.
Vi har inte byggt reglerkraft överhuvudtaget för vindkraft. Varför? För att all vår kärn-, vatten och kolkraft ÄR reglerkraft. Och den borde ju finnas i lika stor mängd som vindkraften om vi vill vara beroende av vindkraft (vilket vi inte är) men den är mångfalt större än nödvändigt. Ska vi ta enkel matematik?
RaderaVi har ca 10 000 MW reglerkraft.
Vi har 2000 MW vindkraft.
Vi har ca 8000 MW mer reglerkraft än vad vi behöver.
Vi kan bygga ut vindkraften 4 gånger med bibehållen reglerkraft OM VI VILL VARA HELT BEROENDE AV VINDKRAFT. Då ingen annan i världen strävar till att vara helt beroende av vindkraft, undrar man varför Kristian har helt egna funderingar.
Jag beskyller inte L för terminologin, utan både L och dig för att fortfarande inte förstå hur elproduktionen och -distributionen fungerar. Använd vilka termer du vill, men ändå visar du klart och tydligt att du inte begriper dig på reglerkraft och vindel.
Lobbyisten: jag beklagar verkligen att jag blandade ihop reservkraft och reglerkraft. Det jag avsåg var tillgången på den energi som bör finnas i den händelse att det inte blåser och vindkraftverken inte producerar el. Än en gång, jag beklagar begreppsförvirringen.
RaderaJag har inte sagt att jag är orolig att elnätet säckar ihop. Citera gärna det jag skrivit men låt bli att hitta på citat och feltolkade åsikter åt mej. Elnätet fungerar för det mesta riktigt bra, men med lagom mycket vindkraft och mindre el producerad med turbiner så bör reglersystemet ses över.
Jag skrev att ”det han glömde var att det satsas stort på vindkraft” eftersom du skrev ” Olkiluoto 3 och Pyhäjoki är enligt mig mycket tydliga tecken att vi förlitar oss på kärnkraft, mer än nånting annat.”. Det stämmer inte med Fingrids VDs uttalande.
Gällande stabila nätverk och roterande massor frågade jag för att få veta. Noterade du att jag INTE hävdade att du har fel? Du valde ändå att ta illa vid dej. Jag är elingenjör till utbildningen, men det börjar vara ett tag sen jag tog examen. På den tiden var det roterande massor som gällde och inget annat. Den roterande massan används för att jämna ut skillnaderna i producerad och förbrukad energi och är ett väldigt kostnadseffektivt sätt att göra det. På handeln får man ett nät med en stabil frekvens. Jag hittade inte länken till ingenjörsarbetet i blogginlägget du nämnde. Jag frågade alltså hur regleringen sköts numera, inte för att vara provocerande, utan för att få veta.
”så förklara då varför vi ändå har 1800 MW som förs in i elnätet”. Det går alldeles utmärkt eftersom vi idag fortfarande har en ganska stor roterande massa i dagens nätverk. Kärnkraftverk, vattenkraftverk, ångturbiner osv driver alla synkrongereratorer som är direkt kopplade till nätet. Eftersom de är direkt kopplande till nätet kan deras roterande massa användas för att jämna ut effekten. De flesta vindkraftverk har asynkrongeneratorer och likriktare som inte lämpar sej för utjämning av effekten. Sålänge det finns synkrongeneratorer i nätet tar de alltså hand om effektutjämningen också för vindkraftverkens del.
“Magik, eller vardagsteknik?” Se ovanstående stycke. Tar du bort den roterande massan i dagens nätverk kollapsar snabbt, inom några sekunder.
Lobbyisten. Din matematik håller inte. Du hävdar att "Vi har inte byggt reglerkraft överhuvudtaget för vindkraft. Varför? För att all vår kärn-, vatten och kolkraft ÄR reglerkraft." Sedan ger du siffrorna: "Vi har ca 10 000 MW reglerkraft. Vi har 2000 MW vindkraft."
RaderaProblemet är, och jag säger det igen, inte någon vindstilla dag i oktober utan problemet är de smällkalla dagarna i Januari när det inte blåser. När vi behöver 14 000+ MW. Då räcker det inte med de 8000 MW vi har förutom vindkraften. Det vi behöver för att din (och de fantasidrivna gröna politiker som jag kritiserar i denna text) i och för sig fina tanke om att använda vindkraft för att kunna dra ner på CO2-utsläppen är därför inget mindre än 14 000 MW. Hittills har vi kunna förlita oss på import, men som situationen nu ser ut i Europa är också det ett synnerligen osäkert kort.
Kärnkraft är INTE reglerkraft. Kärnkraft är baskraft. Det finns inget utrymme att variera kärnkraftsproduktionen för att kompensera för svängningar i elbehovet. Kärnkraften går som tåget på full effekt kontinuerligt, utom vid servicestopp. Dessa planeras in långt på förhand. Lika långt på förhand planeras hur man kompenserar det bortfall i elproduktionen som ett servicestopp i en reaktor orsakar.
RaderaVattenkraft är också baskraft. Den har dock en grovregleringsmån.
Vår verkliga reglerkraft baserar sig på förbränning. Och på import.
Örjan
Såå. Fantasilobbyn hade inte koll på varken matematiken eller termerna. Nå det var kanske ingen nyhet.
RaderaDe som vill veta mera om elnät och varför vi nog vill ha kvar roterande massor kan med fördel läsa dethär, lättförståeligt och klart uttryckt. Utgivaren är Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i Sverige. https://www.iva.se/globalassets/rapporter/vagval-el/201606-iva-vagvalel-svangmassa-c.pdf.
RaderaTvå saker, faktalobbyn: a) kärnkraft är definitivt inte reglerkraft. b) du får gärna backa upp dethär påståendet som du gjorde tidigare: ”Däremot baserar sig inte elnätets stabilitet på roterande massa, det har kanske gjort det nångång, men det är länge sedan”. Om du inte kan presentera en bra källa så påstår jag att ditt uttalande är felaktigt.
"den energi som bör finnas i den händelse att det inte blåser och vindkraftverken inte producerar el."
RaderaOch den energin finns, eftersom det bevisligen funnits dagar under detta år då det inte blåst, men ändå har vindkraften stått för 8,6%, som du räknade.
"Elnätet fungerar för det mesta riktigt bra, men "
När har det inte fungerat bra?
"Det stämmer inte med Fingrids VDs uttalande"
...som säger vad? Då vi har Pyhäjoki igång, så skulle kärnkraftens andel vara ca 5 000 MW, vilket är runt hälften av förbrukningen. I sommar knappt hälften.
"Jag hittade inte länken till ingenjörsarbetet i blogginlägget du nämnde."
Det är inte bara en gång ämnet har diskuterats, hittar det inte själv längre. Men här är en växelström->likström->växelström-konverter: https://library.e.abb.com/public/bf09cdf11d234241845c79ac343dbe16/PCS6000_wind_turbine_converter_catalog_3BHS351272_RevC_EN.pdf?x-sign=267Vz5VQ/v/MxIW5i0CpUy1O4sSyrKU+Bw9Mx2+IIyFLHHqBtMJQc+OMa4S+o8nd
Med 1800 MW menade jag den vindkraft som förs in i stamnätet, och som du verkade insinuera att den instabila vindkraften inte kan anslutas. Ändå får vi stabil el från vindkraft hela tiden. Nu då det kommer gott om vindkraft så är priset nere i 10€.
Kristian
"...problemet är de smällkalla dagarna i Januari när det inte blåser."
Vi har inte haft ett sådant problem, ens för vi hade vindkraft. I vintras då det var kallt och inte blåste, så hade vi inget problem. Nu minns jag inte en enda gång vi skulle ha använt över 14000MW, 13000MW har det varit under dagar. Det som du inte heller tar till dig är att vår kapacitet är mer än 8000MW, vi har koldrivet fortfarande som används då det behövs, men följer du med Fingrid så kommer du att märka att importen ligger hela tiden på ca 2000MW, trots att vi kunde producera all el själv.
Örjan
Vi använder ju inte kärnkraft som reglerkraft eftersom det inte är ekonomiskt försvarbart, kostnaderna hålls nästan på samma nivå trots att man tar ut mindre el. Därför har man den bilden att kärnkraft inte kan regleras.
https://www.oulu.fi/blogs/bcdc-energiablogi/ydinvoimala-joustaako-vai-eiko-jousta
Vattenkraft är precis reglerkraft, hört talas om dygnsreglering? Med den finjusteras priduktionen enligt förbrukningen, timme för timme. Importen består till största delen av vattenkraft från Sverige. Det är rätt bra för oss att Sverige kan inte sälja elen från Norrbotten till nån annan än oss, deras stamnät skulle behöva byggas ut för ca 50 mrd euro ifall de vill få den elen söderut.
Anonym
För att veta om nån annan har koll eller inte, behöver du själv ha koll. Din kommentar avslöjar att du inte har det.
1. Ett exempel när det inte har fungerat bra var 8.1.2021. https://www.entsoe.eu/news/2021/01/26/system-separation-in-the-continental-europe-synchronous-area-on-8-january-2021-2nd-update/
Radera2. Fingrids VDs uttalande finns i mitt inlägg 14 oktober 2021 08:29.
3. Vad är relevansen med länken till ABB -konvertern när diskussionen gäller hur viktig den roterande massan är i dagens elnät? Du borde kanske läsa Kungliga vetenskapsakademins artikel som jag länkade till. https://www.iva.se/globalassets/rapporter/vagval-el/201606-iva-vagvalel-svangmassa-c.pdf. Medan du läser så väntar jag på dina uppgifter som förklarar ditt uttalande ” Däremot baserar sig inte elnätets stabilitet på roterande massa, det har kanske gjort det nångång, men det är länge sedan.
4. Jag har inte insinuerat att 1800 MW vindkraft inte kan anslutas till nätet. Tvärtom, på din uppmaning förklarade jag i mitt inlägg 15 oktober 2021 22:10 varför det går alldeles utmärkt. Texten borde inte ha varit speciellt svår.
Gällande kärnkraftens användning som reglerkraft sägs det som slutkläm i artikeln du länkade till: ” Tuulituotannon lisääntyessä onkin syytä pohtia mekanismeja, joilla ydinvoimaloiden joustamiskyky saadaan täysimääräisenä markkinoiden käyttöön – kuitenkin niin, että ydinvoimalat pysyvät kannattavina myös tulevaisuudessa”. Att det tekniskt fungerar betyder inte, som du själv skrev, att det är ekonomiskt försvarbart. Om förfarandet inte är ekonomiskt försvarbart lär det inte användas.
L
Radera1. Ju längre bort från Finland vi går, desto mer exempel hittar vi givetvis.
2. Kan ju inte ta ställning till det då jag inte ser uttalandet i helhet. Däremot kan jag ta ett färskare uttalande där vi får 1000MW i sitt sammanhang. Det är ju inte Fingrid som bygger, eller bestämmer hur vindkraften byggs ut, utan Fingrid följer med och har som uppgift att bygga infrastrukturen så att vindkraften kan anslutas till stamnätet. Nu har vindkraften byggts ut med 1000 MW, "vuodessa", men inget säger att den ska byggas så i evinnerlig tid, "vuosittain". PM:t som jag länkar till, innehåller intressant information som påverkar utbyggnaden pga att Sverige har begränsat sin import, vilket har inverkan på benägenheten att investera i vindkraft i Finland som via Sverige skulle kunna säljas söderut. Det är förståeligt, eftersom Sveriges stamnät inte räcker till att täcka behovet i södra Sverige med norrbottens vattenkraft.
https://www.fingrid.fi/globalassets/dokumentit/fi/yhtio/toimikunnat/neuvottelukunta/neuvottelukunta_3.6.2021_muistio.pdf
Det har dock ingenting att göra med att Finlands elproduktion skulle förlita sig på vindkraft.
3. Relevansen står i dokumentet du länkade till, sidan 4:
"I dagsläget minskar elproduktionen i ”tunga” synkrona generatorer, medan produktion från omriktarstyrda enheter (i huvudsak vindkraft), som inte naturligt bidrar till systemets tröghet, ökar. Detta innebär att den totala trögheten i systemet minskar, vilket ställer större krav på reglerfunktionernas snabbhet."
Reglerkraftens snabbhet ligger i länken till ABB:s omriktarstyrda enhet.
4. Örjan påstod att kärnkraft inte kan regleras, vilket inte stämmer. Artikeln säger att man ska söka mekanismer för att få dessa ibruk. Kärnkraften har idag en sådan ställning att de kan diktera att de kör för fullt och får således full ekonomisk vinning. Att köra på 50% sparar 50% av uranet, men alla andra kostnader är fortsättningsvis 100%. Eftersom uranet utgör endast 5% av driftskostnaderna, minskar driftskostnaderna med 2,5% om man kör på halveffekt, medan intäkterna minskar med 50%.
3. Än en gång: du sade: ”Däremot baserar sig inte elnätets stabilitet på roterande massa, det har kanske gjort det nångång, men det är länge sedan”. Att länka till en frekvensomriktare för vindkraftverk är ett konstigt sätt att bevisa det påståendet. Exakt vilka elnät avsåg du i ditt citat?
RaderaDokumentet du själv länkade till säger det du frågar efter. Där konstateras det att stabiliteten i nätet måste upprätthållas av också annat än stora roterande massor.
RaderaOch om man nu tänker logiskt: om du påstår att nätet inte kan vara stabilt av annat än stora roterande massor, hur är det då möjligt att vindkraft, som inte är stora roterande massor utan hela tiden tusentalet små och varierande, kan, utan att göra stamnätet instabilt, tillföra 8,6% av energin? Då kan det inte stämma med roterande massor. Eller hur? Med den teknik som bla ABB har verkar det ändå vara möjligt att klara sig utan roterande massor.
Vindkraften uppe i 2200 MW just nu, vattenkraften nere i 1600 MW, priset 38€.
Nu är jag osäker på om du inte förstår eller om du försöker rädda ansiktet. Dokumentet från Kungliga Vetenskapsakademin svarar inte på frågan. Jag frågade efter ett dokument som bevis för ditt påstående ”Däremot baserar sig inte elnätets stabilitet på roterande massa, det har kanske gjort det nångång, men det är länge sedan” och du väljer ett dokument som inledningsvis säger dethär:
Radera”Alla system som på något sätt bygger på balans mellan inflöde och utflöde måste regleras för att upprätthålla stabiliteten. Såväl automatiska som manuella reglerprocesser innebär fördröjningar från att en obalans konstateras och till dess att regleråtgärder hinner genomföras. Det är därför nödvändigt med någon form av buffert eller mellanlager, som tillåts att variera inom vissa gränser, för att kunna upprätthålla stabilitet i systemet. I dagens elsystem har den roterande svängmassan funktionen som denna buffert”.
Notera sista meningen i ovanstående citat. Dokumentet beskriver de ändringar SOM BÖR GÖRAS i nätet pga elproduktion som inte svängmassa saknas eller inte kan användas. Det är inte en studie i redan gjorda lösningar. Som ett alternativ lyfter man fram batterianläggningar. Det fungerar bra tekniskt sett, men den lösningen är inte ens litet kostnadseffektiv. Det finns inte heller råmaterial för den batterikapacitet som skulle behövas för att ersätta svängmassan i dagens elnät.
”... utan att göra stamnätet instabilt, tillföra 8,6% av energin ” Som jag skrivit ett par gånger tidigare så räcker svängmassan i det nuvarande elnätet som utjämning också för vindkraft och solpaneler.
Det är väl knappast jag som icke elingenjör som behöver rädda ansiktet, har ju ändå berättat vilka grundläggande termer som används. Och korrigerat en och annan feluppfattning. Du har rätt i det att vi inte klarar oss utan roterande massor, men jag menade att vi inte är beroende av att all energiproduktion är roterande massor eftersom då skulle vi inte kunna ta ut 2000 MW vindel.
RaderaDen ursprungliga frågan gällde dock propagandan och de felaktiga uppgifterna om vindkraften, som inte stämmer. Vindmöllorna orsakar inte instabilitet, de ersätter inte alla annan elproduktion, och fortsättningsvis har vi inte sett Kristians länder "som lamslår sin industri".
Men vi kan förstås fortsätta: jag är är mycket intresserad av att veta var gränsen går för när de stora roterande massorna inte längre kan upprätthålla stabiliteten. Hur står procent av elproduktionen? Var går gränsen till att trögheten inte längre räcker?
I Sverige lär det räcka med knappa 30%, och gäller samma procent för oss, så behöver ingen grubbla över det. Så länge kärnkraften är igång, så räcker det.
Och så är ju också så att tekniken utvecklas, i Quebec har vindmöllor blivit stora roterande massor.
https://www.nyteknik.se/premium/sa-kan-vindkraften-gora-svenska-elnatet-stabilt-7012669
Jo, kommunikation är svårt: om du inte skriver vad du menar så är det svårt för läsarna att veta vad du menar.
RaderaHär finns Katternös uppfattning om hur mycket svängmassa som behövs: https://katternodigital.fi/article/elkvalitet-kraver-rotationsenergi/
Ja, enligt Katternö är det ca 30% som räcker till i Sverige, vilket borde gälla för oss. Det innebär samtidigt att vi kan bygga ut vindkraften till 11000 MW (5000MW [30%] + 11000MW [70%]) och ha 16000MW utöver vattenkraften och andra elproduktionsformer. Så rädslan att inte svängmassan skulle räcka till är helt obefogad.
Radera"För att kraftverken i Sverige ska kunna stå för sin del... förutsätter det därför minst 5 000 MW kärnkraft [av knappt 20000MW]..."
"Eftersom Finland har relativt litet vattenkraft och kraftvärmeverken i allt högre grad körs ner, är kärnkraftens roll för rotationsenergin hos oss särskilt viktig."
Katternö har länge försökt sälja sina aktier i Fennvoima, men kanske de håller hårt fast om aktierna om det är särskilt viktigt nu....
Då man läser källan, så var det ett svar på en fråga som reportern ställde. En fråga som kom direkt från vår president, inför FN:s generalförsamling. Varför inte ge sig på honom då istället, eller är det för att han inte hört till de gröna?
SvaraRaderahttps://www.is.fi/ulkomaat/art-2000008280262.html
Lobbyisten. Om en politiker, eller vem som helst, får en fråga kan denne välja att svara ja eller nej. Eller att inte svara alls. Kari svarade uppenbarligen gladeligen ja på frågan. Det säger allt som behöver sägas om det.
RaderaI motsats till presidenten har Kari, som miljöminister, möjlighet att påverka den förda politiken. Därav denna text. Men givetvis har Niinistö också spårat ur i denna fråga. Hur mycket hans (smyg)gröna hustru har påverkat honom kommer vi kanske aldrig att få ve3ta.
Nej, vi kommer nog aldrig att veta hur hans hustru har påverkat honom och FN:s generalförsamling. Hans (smyg)samlingspartiska fru har jobbat inom Samlingspartiet som bla kommunikationschef. Googla, Kristian, googla!
RaderaLobbyisten. Vad då "googla"? Jag behöver inte googla för att veta att Jenni Haukio är samlingspartist. Det var därför jag skrev "(smyg)grön". Hon är väldigt grön till sina åsikter. Det behöver jag inte heller googla för att känna till. Ser du, i motsats till dig VET jag en hel del saker. Utan att behöva googla.
RaderaSannfinländarna verkar ha det på klart ! https://www.iltalehti.fi/politiikka/a/4fce0fdb-762c-4fd9-8177-8fe92bc9ff67
SvaraRaderaAnonym 18:30. Detta var ett mycket bra uttalande av Purra.
RaderaMera galenskap, https://svenska.yle.fi/a/7-10007308 Klistrar in det om möjligt värsta påståendet från artikeln, "Att använda torv för odling släpper ut lika mycket koldioxid som att bränna den för energi. Det tar visserligen längre tid än när torven eldas, men efter tio år har all koldioxid i torven som finns i blomjorden läckt ut i atmosfären, påpekar Uppdrag granskning."
SvaraRaderaAnonym 19:13. Ja, torven är tydligen vårt tids asbest. Vad ska man säga?
RaderaStämmer den inte då, den där "galenskapen"? Är inte förmultnande och förbränning samma sak, låt vara att användningen som bränsle försnabbar processen? Är det inte så att torven binder koldioxid så länge den får vara orörd, på samma sätt som växande skog binder koldioxid på ett annat sätt än träd som fälls och huggs till flis, tillåts förmultna eller bränns upp?
RaderaNyfiken
"Nyfiken". Givetvis är det så. Men det vi bör komma ihåg är att torv, trots EU:s linjedragning, ÄR en förnyelsebar resurs. Det bildas mer torv i Finlands kärr än det tas upp. Detta är en sak som klimathetsarna så väldigt lätt glömmer bort.
Radera"Givetvis är det så." Dvs givetvis var det kommentatorn 19:13 som stod för galenskapen, inte Uppdrag granskning.
RaderaTorven i Finland betraktas som en på lång sikt förnybar resurs. Din bedömning om förbrukning kontra nyproduktion är din men det finns säkert andra, lika pålitliga uppfattningar om både nuläget och i synnerhet framtidsutsikterna.
Det är bra med starka åsikter. Det är bättre om de är välgrundade.
Nyfiken