"Men ni måste ju göra något!"

Idag kommer det att avslöjas vem som får årets Fredspris. Som man kan anta är Greta Thunberg och "Fridays for Future" en av de kandidater som tippas ha störst chanser att få priset. Det behöver sägas att detta ytterligare skulle devalvera fredsprisets värde och anseende, men frågan är förstås om detta alls är möjligt längre efter den totala bottennotering som det innebar att ge priset åt Barack Obama på basen av några (välformulerade) tal han höll innan han blev USA:s president.

Men jag vill ändå hävda att Greta Thunberg skulle vara en ännu större skandal som fredspristagare än var Obama var. Har du försökt lyssna på hennes budskap? Gör det, om du inte har gjort det! Förutom att hennes budskap blivit allt mer vänsterpopulistiskt kan vi notera att det centrala ordet i hennes budskap är "NI". Ni måste göra det och det. Och det är ju klart – det är alltid lätt att säga vad alla andra borde/måste göra. (Nu säger jag givetvis inte att hon kan tänkas ha gjort en del själv också. Kanske.) Ännu värre blir det när hon förleder en massa barn och ungdomar att gå ut på gatorna med plakat som basunerar ut att "Ni stjäl vår framtid!" och annat liknande. Jag tog mig därför friheten att översätta (och svagt redigera) en text som uppges vara skriven av en äldre mansperson som upplevt kriget och åren efter kriget och som har spritt sig på finskspråkiga sociala medier. Poängen med texten torde vara att fråga huruvida de unga som idag ropar om klimatåtgärder verkligen är beredda att själva göra det som de kräver att "NI" andra ska göra. Läs och begrunda!

 

Förlåt alla barn för att vi har förstört ert klimat. Men varför inte återvända till så som vi levde tiden efter kriget så alla skulle få veta under hur knappa förhållanden vi då levde, då när koldioxidavtrycket var så mycket mindre. Låt oss börja! Först tar vi bort alla skolskjutsar. Sedan sänker vi innetemperaturerna i våra hus, och i våra skolor, till ungefär 13 grader. Vi stänger av all mekanisk ventilation och använder bara fönstren för att vädra i våra hus. Vi tar bort alla TV-apparater och mobiltelefoner ur användning. I varje by kan det eventuellt finnas en eller ett par små svartvita TV-apparater, men inte mer än så. På samma sätt med de fasta telefonerna. Vi kan dessutom ta i bruk telefonkiosker igen. Vi slutar idrotta i inomhushallar och i stället sker all idrott utomhus. Till träningarna tar vi oss dessutom med skidor eller med cykel. För att se på film behöver man söka sig till de enstaka biografer som kan tänkas finnas i lite större städer.

Vidare slutar vi att servera varm mat i våra skolor. Om vi vill att det ska finnas matservering i skolorna ska eleverna själva samla in råvarorna till maten genom att under sommaren plocka bär och svampar. Eleverna får också själva ombesörja att det odlas potatis, morötter och övriga grönsaker i diverse koloniträdgårdar som upprätthålls av städer och kommuner. Alla elektriska köksmaskiner som kylskåp, diskmaskiner, tvättmaskiner och frysboxar tas ur bruk och vi går i stället över till att använda oss av naturliga kallkällare. Inom jordbruket återgår vi till att använda oss av hästdragna redskap i stället för dagens stora maskiner, och även småmaskinerna som gräsklippare, trimmers och motorsågar går alla samma öde till mötes. Vi återgår till att använda oss av bågsågar och vedhuggning och trädgårdsskötseln faller givetvis på barnens och ungdomarnas lott. Detta speciellt som de nu har mycket mer fritid när alla elektroniska tidsfördrivsapparater har försvunnit. Även detta påminner om krigstiden när ungdomarna skötte om hela landets energiförsörjning genom att de, med synnerligen primitiva redskap, sågade och klöv hundratusentals kubikmeter brännved för användning i privata hus samt i offentliga byggnader medan männen var ute i kriget.

I stället för att köpa nya kläder när vi känner för det använder vi de kläder vi har tills de inte längre går att lappa. Vi åker givetvis inte på några utlandssemestrar utan när vi är lediga går vi ut i skogen och plockar bär och svamp så att vi har mat under vinterhalvåret. Alla lastbilar ska givetvis också tas ur bruk och t.ex. stockar fraktas till sågverken genom flottning längs våra åar och älvar. På detta sätt kan vi spara in mycket på vägunderhållet. Detta nu bara som några få exempel på vad vi alla kunde göra för att förbättra klimatet och undvika att förstöra allas vår framtid.

 

Det går an att stå och ropa och ställa krav på vad alla andra borde göra. Men när det riktigt kommer till kritan, vad är vi själva beredda att göra och avstå ifrån?